Jehovah Hem Evritaem Duim Stret Samting
“Jehovah hem raeteous long evri wei bilong hem.”—PSALM 145:17.
1. Hao nao feeling bilong iu taem samwan garem rong idea abaotem iu, and wanem nao iumi savve lanem from diswan?
WASWE, enitaem samwan hem garem rong idea abaotem iu? Maet hem daotem reason why iu duim samting or kwestinim samting wea muvim iu for duim samting, nomata hem no savve long full story. Kaen samting olsem bae mekem iu feel nogud tumas. Taem samting olsem hem happen, iumi savve lanem wanfala important leson olsem: Hem no wise for kwiktaem tingse iumi savve long samting sapos iumi no savve long full story.
2, 3. Wanem nao samfala pipol duim taem olketa readim story long Bible wea no storyim samfala samting for ansarem evri kwestin wea kamap, bat Bible hem sei wanem samting abaotem Jehovah?
2 Hem gud for iumi tingim diswan, nogud iumi garem rong idea abaotem Jehovah God. Why nao olsem? Hem bikos fastaem iumi readim samfala Bible story maet iumi konfius. Olketa story hia, wea maet abaotem wei wea God judgem pipol bifor or samting wea olketa worshiper bilong hem duim, maet no storyim samfala samting wea savve ansarem olketa kwestin wea kamap. Sorre tumas, samfala tok againstim olketa story olsem, and daotem tu sapos God hem raeteous and duim stret samting. Bat Bible talem iumi hao “Jehovah hem raeteous long evri wei bilong hem.” (Psalm 145:17) Word bilong hem talem tu hao hem “no duim eni wicked samting.” (Job 34:12; Psalm 37:28) Sapos olsem, masbi hem barava feel nogud taem pipol garem rong idea abaotem hem!
3 Bae iumi lukluk long faevfala reason why iumi shud acceptim olketa judgment bilong Jehovah. Then, bae iumi tingim olketa samting hia taem iumi lukluk gud long tufala story long Bible wea maet samfala sei hem hard for minim.
Why Nao Iumi Shud Acceptim Olketa Judgment Bilong Jehovah?
4. Why nao iumi shud hambol taem iumi ting raonem samting wea God duim? Givim example.
4 Fas samting, from Jehovah nomoa savve long evri samting insaed samting wea happen, iumi shud hambol taem iumi ting raonem samting wea God hem duim. Olsem example: Tingim wanfala judge wea evriwan savve hem man wea no teksaed taem hem judgem olketa kot case. Hao nao bae iu ting long samwan wea nomata hem no savve long full story, and no minim evri law wea join witim disison bilong datfala judge, bat hem tok againstim disison bilong hem? Hem krangge for man tok againstim samting taem hem no savve long full story. (Proverbs 18:13) Sapos olsem, hem barava krangge for olketa man tok againstim “Judge bilong full earth”!—Genesis 18:25.
5. Iumi mas no forgetim wanem samting taem iumi read insaed long Bible abaotem wei wea God hem judgem samfala man?
5 Mek-tu reason for iumi acceptim olketa judgment bilong God hem from God savve lukim heart bilong man, wea hem nao samting olketa man no savve duim. (1 Samuel 16:7) Word bilong hem sei: “Mi, Jehovah, mi lukluk gud long heart and lukluk insaed long olketa kidney, for givim samting long man wanwan for fitim wei bilong hem, for fitim frut bilong samting wea hem duim.” (Jeremiah 17:10) Dastawe, taem iumi read insaed Bible hao God hem judgem samfala man, iumi mas no forget hao eye bilong hem wea lukluk long evri ples mekem hem savve long tingting wea haed, samting wea muvim man, and goal bilong hem, nomata Bible no storyim olketa samting hia.—1 Chronicles 28:9.
6, 7. (a) Hao nao Jehovah showimaot hem evritaem followim standard bilong hem saed long samting wea raeteous and stret, nomata taem datwan savve barava affectim hem? (b) Sapos iumi readim samting long Bible wea mekem iumi daotem sapos Jehovah hem duim samting wea raeteous and stret, iumi mas no forgetim wanem samting?
6 Mek-thri reason for acceptim olketa judgment bilong Jehovah hem olsem: Hem evritaem loyal long olketa raeteous standard bilong hem nomata taem datwan savve barava affectim hem. Tingim wanfala example. Taem hem givim Son bilong hem olsem ransom for sevem olketa man wea obey from sin and dae, Jehovah followim olketa standard bilong hem wea raeteous and stret. (Romans 5:18, 19) Nomata olsem, for lukim Son bilong hem safa and dae long wanfala post mas barava mekem Jehovah feel sorre. From diswan, iumi lanem wanem samting abaotem God? Bible hem sei “ransom wea Christ Jesus peim, . . . hem for showimaot raeteous fasin bilong [God].” (Romans 3:24-26) Nara transleison bilong Romans 3:25 hem sei: “Diswan showimaot hao God hem evritaem duim stret samting.” (New Century Version) Tru nao, from Jehovah hem willing for duim big samting olsem for provaedem datfala ransom, hem showimaot hem barava tinghae long “stret samting.”
7 Dastawe, sapos iumi readim samting long Bible wea mekem iumi daotem sapos God hem duim samting wea raeteous or stret, iumi mas no forgetim disfala point: From Jehovah hem loyal long olketa standard bilong hem saed long wanem hem raeteous and stret, hem no holem bak Son bilong hem for dae witim bigfala pain. Waswe, bae hem lusim olketa standard hia taem nara samting kamap? Nomoa nao, Jehovah hem evritaem followim olketa standard bilong hem wea raeteous and stret. So staka pruv stap for iumi savve sure hem evritaem duim samting wea raeteous and stret.—Job 37:23.
8. Why nao hem no mek sense for olketa man tingse Jehovah short long justice and raeteous fasin?
8 Tingim mek-foa reason why iumi shud acceptim olketa judgment bilong Jehovah: Jehovah wakem olketa man long image bilong Hem. (Genesis 1:27) Diswan minim olketa man garem semkaen fasin olsem God, wea insaed diswan hem justice and raeteous fasin. Hem no mek sense for iumi tingse Jehovah short long olketa fasin hia. Sapos wanfala story long Bible mekem iumi konfius, iumi mas no forgetim hao from iumi born kam witim sin, iumi no savve minim long perfect wei samting wea raeteous and stret. Jehovah God, wea wakem iumi long image bilong hem, hem nao perfect long justice and raeteous fasin. (Deuteronomy 32:4) Hem krangge for eniwan tingse olketa man savve moa raeteous and stret winim God!—Romans 3:4, 5; 9:14.
9, 10. Why nao Jehovah no need for explainim or givim reason long olketa man for samting wea hem duim?
9 Mek-faev reason for iumi acceptim olketa judgment bilong Jehovah hem from hem nao “Most Hae ovarem full earth.” (Psalm 83:18) From hem olsem, hem no need for explainim samting wea hem duim or pruvim long olketa man hao samting hem duim hem stret. Hem nao Man wea wakem clay pot, and iumi nao olsem clay wea hem sheipim for kamap olketa pot wea hem iusim long eni wei wea hem laekem. (Romans 9:19-21) Hem no fitim for iumi, wea clay nomoa long hand bilong hem, for kwestinim samting wea hem duim or disaedem. Taem Job garem rong idea abaotem wei wea God deal witim olketa man, Jehovah stretem hem, taem hem ask: “Waswe, bae iu nao pruvim hao justice bilong mi no stret? Waswe, bae iu kolem mi wicked mekem iuseleva luk raeteous?” Bihaen, Job hem repent from hem luksavve hem talem samting nomata hem nating savve. (Job 40:8; 42:6) Iumi mas keakea nogud iumi sei God nao rong!
10 Hem klia, iumi garem olketa gudfala reason for biliv Jehovah hem evritaem duim stret samting. From iumi garem olketa reason hia for minim olketa wei bilong Jehovah, bae iumi lukluk long tufala story long Bible wea maet mekem samfala konfius. Faswan hem abaotem samting wea wanfala worshiper bilong God hem duim, and mek-tu story hem taem wea God hem judgem and panisim wanfala man.
Why Nao Lot Willing for Givim Olketa Dota Bilong Hem Long Wanfala Raf Sekson?
11, 12. (a) Storyim samting wea happen taem God sendem tufala angel long Sodom. (b) Wanem nao olketa kwestin wea disfala story mekem kamap long mind bilong samfala pipol?
11 Genesis chapter 19 storyim samting wea happen taem God sendem tufala angel long Sodom. Lot talem olketa visitor hia for mas stap long haos bilong hem. Bat long datfala naet, wanfala raf sekson raonem haos bilong hem and talem Lot for givim kam olketa visitor hia from olketa laek duim homosexual fasin witim olketa. Lot trae for story witim olketa bat olketa no laek herem. From hem laek protectim olketa visitor bilong hem, Lot hem sei: “Plis olketa brata bilong mi, no duim eni nogud samting. Plis, mi garem tufala dota hia wea no sleep witim eni man yet. Plis, letem mi givim olketa long iufala. Then duim long tufala samting wea iufala laek duim. Bat no duim eni samting long olketa man hia, bikos dastawe olketa kam anda long shadow bilong ruf bilong mi.” Datfala sekson no lisin and klosap brekem door. Gogo, olketa angel hia mekem evriwan long datfala nogud sekson kamap blind.—Genesis 19:1-11.
12 Iumi minim hao samfala pipol garem kwestin abaotem disfala story. Olketa laek for savve: ‘Why nao Lot willing for givim olketa dota bilong hem long datfala sekson wea garem dirty tingting for protectim olketa visitor bilong hem? Waswe, diswan no showimaot hem duim samting wea barava no stret and hem fraet tu?’ Taem iumi tingim samting wea Lot duim, why nao God muvim Peter for kolem Lot wanfala “raeteous man”? Waswe, God appruvim samting wea Lot duim? (2 Peter 2:7, 8) Bae iumi story raonem evri samting hia, mekem iumi no garem rong idea.
13, 14. (a) Iumi need for luksavve hao Bible no storyim wanem samting abaotem Lot? (b) Wanem nao showimaot Lot hem no fraet?
13 Fasfala samting, iumi need for luksavve hao Bible no appruvim or judgem samting wea Lot hem duim, bat hem storyim samting wea happen nomoa. Bible no storyim tu tingting bilong Lot or wanem nao muvim hem for duim datwan. Taem hem laef bak moa long “resurrection for olketa wea raeteous,” maet hem talem full story abaotem diswan.—Acts 24:15.
14 Lot hem no man for fraet. Disfala samting wea kasem hem, hem hard tumas. Taem hem sei olketa visitor “kam anda long shadow” bilong ruf bilong hem, Lot storyim wei wea hem garem responsibility for protectim and keepim olketa sef. Bat diswan no isi. Datfala man for raetem history, Josephus, storyim hao pipol bilong Sodom “no duim stret samting long olketa man, and no respectim God . . . Olketa heitim olketa stranger, and spoelem olketa seleva witim homosexual fasin.” Nomata olsem, Lot hem no fraet and ranawe from datfala raf sekson, bat hem go aotsaed and story witim olketa man hia wea kros fogud. Hem no duim datwan nomoa, bat hem “satem door bihaen long hem” tu.—Genesis 19:6.
15. Why nao iumi savve sei faith nao maet muvim Lot for duim samting?
15 Maet samfala sei: ‘Nomata olsem, why nao Lot willing for givim olketa dota bilong hem long datfala raf sekson?’ Winim wei for tingse nogud samting nao muvim hem for duim datwan, bae hem gud for tingim samfala reason why hem duim olsem. Fas samting, maet faith nao muvim Lot for duim datwan. Hao nao olsem? Iumi sure Lot hem savve hao Jehovah protectim Sarah, wea hem waef bilong Abraham, uncle bilong Lot. Remember hao from Sarah hem luk naes tumas, Abraham askem hem for sei hem brata bilong hem, nogud olketa nara man killim hem dae and tekem Sarah.a Bihaen, olketa tekem Sarah go long famili bilong Pharaoh. Bat Jehovah stopem Pharaoh for spoelem Sarah. (Genesis 12:11-20) Maet Lot hem garem faith hao olketa dota bilong hem bae kasem semkaen protection. And hem tru, thru long olketa angel bilong hem, Jehovah duim samting, and olketa girl hia stap sef.
16, 17. (a) Hao nao maet Lot hem trae for mekem olketa man bilong Sodom seke or konfius? (b) Nomata wanem nao tingting bilong Lot, iumi savve sure long wanem samting?
16 Tingim nara reason. Maet Lot hem trae for mekem olketa man long datfala sekson seke or konfius. Maet hem tingse bae olketa no interest long olketa dota bilong hem from olketa laekem tumas homosexual fasin. (Jude 7) And tu, olketa girl hia promis finis for maritim tufala man bilong datfala taon, so maet samfala insaed datfala sekson hem olketa relative, fren, or pipol wea duim bisnis witim olketa man wea bae maritim olketa girl hia. (Genesis 19:14) From diswan, maet Lot hope samfala man long datfala sekson bae willing for talem samting for protectim olketa dota bilong hem. From samting olsem savve mekem wanfala nogud sekson divaed, maet danger hia savve katdaon lelebet.b
17 Nomata wanem nao tingting bilong Lot and samting wea muvim hem, iumi savve sure long disfala point: From Jehovah hem evritaem duim stret samting, hem mas garem gudfala reason for ting long Lot olsem wanfala “raeteous man.” And taem iumi lukim samting wea datfala raf sekson long Sodom duim, iumi sure Jehovah duim barava stret samting taem hem distroem olketa long datfala wicked taon.—Genesis 19:23-25.
Why Nao Jehovah Killim Dae Uzzah?
18. (a) Wanem nao happen taem David trae for tekem kam datfala Ark long Jerusalem? (b) Disfala story mekem wanem kwestin kamap?
18 Nara story wea maet mekem samfala konfius hem abaotem taem wea David hem trae for tekem kam ark bilong covenant long Jerusalem. Olketa putim datfala Ark antap long wanfala wagon, wea Uzzah and brata bilong hem leadim kam. Bible hem sei: “Olketa isisi kam kasem ples for smasem wheat long Nacon, and Uzzah hem putim aot hand bilong hem long ark bilong tru God and holem datwan, from olketa buluka klosap mekem hem foldaon. From datwan kros bilong Jehovah hem againstim Uzzah and tru God killim hem dae long there for datfala samting wea hem duim wea barava no showimaot respect, so hem dae long there klosap long ark bilong tru God.” Samfala month bihaen, olketa win for muvim datfala Ark taem olketa karem long wei wea God talem, antap long shoulder bilong olketa Kohathite Levite. (2 Samuel 6:6, 7; Numbers 4:15; 7:9; 1 Chronicles 15:1-14) Maet samfala ask: ‘Why nao Jehovah killim dae Uzzah, from hem trae nomoa for protectim datfala Ark?’ Hem gud for iumi tingim samfala point saed long diswan, nogud iumi garem rong idea.
19. Why nao hem hard tumas for Jehovah duim samting wea no followim justice?
19 Iumi mas no forgetim hao Jehovah nating savve duim samting wea no followim justice. (Job 34:10) Sapos hem duim olsem, datwan no showimaot love, and iumi savve finis taem iumi studyim Bible hao “God hem love.” (1 John 4:8) And tu, Bible talem iumi hao “faondeson bilong throne bilong [God] hem raeteous fasin and judgment.” (Psalm 89:14) Sapos olsem, hard for Jehovah duim eni samting wea no followim justice. Sapos hem duim olsem, datwan nating fitim barava hae rul bilong hem.
20. Why nao Uzzah shud savve finis long law saed long datfala Ark?
20 Tingim hao Uzzah shud savve finis long Law. Ark hem piksarem wei wea Jehovah hem stap witim pipol bilong hem. Law talem stret hao olketa wea Jehovah markem nomoa savve tasim, and eniwan wea no obeyim datwan bae dae. (Numbers 4:18-20; 7:89) Dastawe, for muvim datfala Ark hem serious samting. Luk olsem Uzzah hem wanfala Levite (nomata hem no wanfala priest), so hem shud savve finis long Law. And tu, samfala year bifor, olketa muvim datfala ark go long haos bilong dadi bilong hem for keepim sef. (1 Samuel 6:20–7:1) Hem stap long there for samting olsem 70-fala year, go kasem taem David disaed for muvim. So start from taem hem pikinini, masbi Uzzah savve finis long law saed long datfala Ark.
21. Saed long Uzzah, why nao hem important for iumi no forget hao Jehovah lukim samting wea muvim heart?
21 Olsem iumi storyim finis, Jehovah hem lukim heart bilong man. From Bible sei datfala samting wea Uzzah duim “barava no showimaot respect,” maet Jehovah hem luksavve long wanfala selfish reason wea muvim Uzzah, nomata Bible no storyim datwan. Waswe, Uzzah hem wanfala man wea maet praod and garem fasin for duim samting wea hem shud no duim? (Proverbs 11:2) Waswe, hem tinghae long hemseleva from wei wea famili bilong hem keepim datfala Ark wea hem leadim front long evri pipol? (Proverbs 8:13) Waswe, Uzzah no garem eni faith hao Jehovah savve stopem datfala holy box for foldaon? Nomata wanem nao ansa for olketa kwestin hia, iumi savve sure Jehovah hem duim stret samting. Luk olsem hem luksavve long samting long heart bilong Uzzah wea muvim Hem for judgem hem kwiktaem.—Proverbs 21:2.
Gudfala Reason for Trust
22. Hao nao wei wea samfala taem Word bilong God no givim evri information abaotem samting hem showimaot wisdom bilong Jehovah?
22 Nambawan wisdom bilong Jehovah showaot long wei wea samfala taem Word bilong hem no givim evri information abaotem samting. Long wei olsem, Jehovah givim chance for iumi showimaot iumi trustim hem. Tufala story hia wea iumi just lukim showimaot klia iumi garem olketa gudfala reason for acceptim olketa judgment bilong Jehovah. Tru nao, taem iumi studyim Word bilong God witim honest heart and no kwiktaem judgem samting wea iumi no minim, iumi kasem staka savve abaotem Jehovah wea mekem iumi luksavve hem evritaem duim samting wea raeteous and stret. Dastawe, sapos iumi garem samfala kwestin wea hard for ansarem abaotem samting iumi readim long Bible, iumi mas trustim hao Jehovah hem duim samting wea stret.
23. Iumi savve trustim hao Jehovah bae duim wanem samting long future?
23 Iumi savve garem semkaen trust saed long olketa samting wea Jehovah bae duim long future. Dastawe, iumi savve feel sure hao taem Jehovah judgem pipol long datfala bigfala trabol wea klosap, bae hem no “distroem olketa raeteous wan taem hem distroem olketa wicked wan.” (Genesis 18:23) Wei wea hem lovem raeteous fasin and justice stopem hem for duim datwan. Iumi savve trustim evribit tu hao long niu world wea klosap for kam, hem bae satisfaem evri need bilong iumi long best wei.—Psalm 145:16.
[Footnote]
a Abraham garem reason for fraet bikos wanfala old raeting story abaotem wanfala Pharaoh wea orderim olketa man wea holem samting for faet for tekem wanfala woman wea luk naes tumas and for killim dae hasband bilong hem.
b For samfala point moa, lukim The Watchtower, December 1, 1979, page 31.
Waswe, Iu Remember?
• Why nao iumi shud acceptim olketa judgment bilong Jehovah?
• Olketa wanem samting nao savve helpem iumi for no garem rong idea abaotem wei wea Lot willing for givim olketa dota bilong hem long datfala raf sekson?
• Olketa wanem samting nao savve helpem iumi for minim why Jehovah killim dae Uzzah?
• Iumi savve trustim hao Jehovah bae duim wanem samting long future?