När allt vad du samlat på dig tar överhand
SE DIG om i ditt hus. Håller du på att trängas ut av allt du samlat på dig? Skulle du bli generad om en av dina vänner tog en titt i din garderob? Har du svårt att finna ett visst föremål därför att det är begravt under en hög av andra saker? Du är inte ensam om att ha det så.
”Jag sparar allting”, erkänner Ralph. Leon tillägger: ”Jag drunknar i kläder, tidningar och böcker som jag har skaffat mig under 15 års tid.” ”Bara tanken på att städa får mig att bli trött innan jag har börjat”, klagar en annan ”samlare”.
Det finns barn som växer upp i en sådan skräpig omgivning. En sådan person berättar: ”Så långt tillbaka jag kan komma ihåg har jag alltid varnat bekanta för vad som väntar när de kommer hem till oss. Jag sade att de gärna fick flytta på saker och ting så att de kunde sätta sig.” Även vuxna tvekar ibland att bjuda hem någon utanför familjen, därför att hemmet inte kan visas upp för utomstående.
Många gånger inser man inte hur mycket som har samlats på hög förrän man skall till att flytta. Om man inte regelbundet har rensat i sina tillhörigheter, kan det bli väldigt tidsödande och dyrt att flytta.
Men för många innebär det mycket mer än att kasta saker. Det är flera hinder som först måste undanröjas.
Varför kan de inte göra sig av med sakerna?
Psykologen Lynda W. Warren och sociologen Jonnae C. Ostrom hade haft uppfattningen att det var gamla människor som hade upplevt depressionsåren i början av 1930-talet som var sådana här ”samlare”. De ansåg att ”samlandet” var en sällsynt och oförarglig vurm. När de studerat företeelsen närmare, rapporterade de emellertid: ”Till vår förvåning upptäckte vi en yngre generation av ’samlare’ som var födda mycket senare än på 30-talet. ... Vi tror att det är ett vanligt beteende och att det i extrema fall kan ge upphov till problem för ’samlarna’ och för personer i deras närmaste omgivning.”a
Hur långt kan det gå? Tidskriften Health skriver: ”Ostrom har sett äktenskap som havererat på grund av oredan.” Människor vänder sig till professionella rådgivare för att få hjälp. Health påstår att rådgivning och personlig rationalisering är ”en bransch på frammarsch där experterna kan debitera upp till 1.000 dollar om dagen för att göra vad våra mödrar tjatade på oss om — städa våra rum”.
Det är väl inte troligt att dina problem som ”samlare” är så här extrema. Men kanhända har du svårt att övervinna följande fyra hinder på vägen mellan föremålen och soptunnan.
◻ Eventuell framtida användning. (”Bäst att spara så att man inte ångrar sig senare.”)
◻ Affektionsvärde. (”Moster Maria gav mig den.”)
◻ Eventuell framtida värdestegring. (”En gång kan den bli värdefull.”)
◻ I fullgott skick. (”Den är som ny.”)
Vad blir resultatet? Psychology Today skriver: ”Föremålen hopar sig och även de problem som de drar med sig.”
Hur kan man då återta kontrollen över vad man har samlat på sig?
Var börjar man?
Då man frågade en kvinna hur hon skulle reagera om en orkan förstörde nästan allt hon ägde, svarade hon: ”Vad jag mest av allt skulle känna vid tanken på att förlora allt var befrielse. Jag kunde bli av med hela röran utan att engagera mig i att sortera och kasta.” Hennes ord belyser tydligt att det är en utmaning att sortera och kasta.
”Samlare har två problem”, säger konsulenten Daralee Schulman. ”Allt det som redan finns i huset och allt det som strömmar till.” Hon föreslår att man i stället för att göra totala storstädningar skall ägna bara 15 minuter om dagen till att städa en begränsad del åt gången. Det här är ett effektivt sätt att hantera föremål i hemmet. Men hur skall man göra med allt det som kommer till?
Innan man köper någonting till sitt hem bör man fråga sig: ”Behöver jag verkligen det här? Var skall jag förvara det? Kommer jag att använda det?” Daralee Schulman hävdar att om man ställer sådana frågor till sig själv, kommer man att avstå från ”75 procent av alla saker som man var på väg att köpa”.
De som bor i Sällskapet Vakttornets högkvarter och på alla avdelningskontor förväntas hålla sina rum fria från högar av ägodelar och inskränka prydnadsföremål på hyllor och bord till endast några få saker. Det underlättar städningen och ser också prydligare ut. Papper, tidskrifter, böcker, musikinstrument, sportutrustning, klädesplagg, porslin m. m. ligger inte kringströdda. Ingenting annat än möbler får finnas på golvet. Detta kan verkligen tjäna som ett föredöme för vem som helst som vill undvika en ”rörig” omgivning.
Undanstoppat i skåpen
”Fick jag bara en dags varsel kunde jag få lägenheten tiptop”, sade Joan, ”men i garderober och skåp var det kaos.” Det finns personer som använder klädskåpet som skräputrymme, så att röran inte skall synas. Problemet bara växer och växer allteftersom man fyller på i utrymmet.
Behöver ditt klädskåp befrias från en röra av gamla tillhörigheter? Tidskriften Good Housekeeping föreslår: ”Det finns en rikhaltig flora av garderobsinsatser som kan anpassas till olika utrymmen. Använd gärna en sådan för att undvika kaos i hemmet.” Gör inte dina skåputrymmen till förvaringsplatser för skräp. Håll god ordning där.
En balanserad syn på ägodelar
”Vad jag äger är en del av mig själv”, yttrade en kvinna. ”Mina smycken ger mig en behaglig känsla”, tillägger en annan person. ”Jag älskar mina ringar och halsband.” Ytterligare en kvinna säger trotsigt: ”Det här är jag — det är en del av min personlighet, och det kastar du inte bort!”
Som kontrast kan vi tänka på Jesu ord: ”En mans liv vinner inte trygghet genom vad han äger, även om han äger mer än vad han behöver.” — Lukas 12: 15, The Jerusalem Bible.
Bibeln uppmanar oss således att ha en balanserad syn på de egna ägodelarna. Den förordar också att man håller god ordning, i det att detta framförs som ett krav för dem som tjänar som äldste i församlingen. — 1 Timoteus 3: 2.
Tillämpa därför gärna några av ovanstående förslag på den del av ditt hem där du helt enkelt inte får plats längre. Genom dagliga ansträngningar och en balanserad syn på ägodelar kan man få kontroll över sina tillhörigheter.
[Fotnot]
a Med ”samlare” avses här inte en person som samlar på föremål av några få slag, såsom konstsamlare eller frimärkssamlare, utan sådana som samlar på alla slags saker utan att egentligen någonsin använda dem.
[Ruta/Bild på sidorna 22, 23]
Att sortera och kasta
Här följer några förslag beträffande vissa slags föremål som lätt ger upphov till oordning om man inte är på sin vakt.
Trycksaker: Har du svårt för att kasta äldre tidskrifter och tidningar? Ser du en rubrik och tänker: ”Det där skall jag läsa någon gång”? I stället för att spara hela tidningen kan du ju klippa ur den intressanta artikeln och placera den i en mapp för ”Att läsa”. Om du sedan inte läser den inom rimlig tid — en vecka eller så — så kasta urklippet.
Kläder: Blir din klädgarderob alltmera omfattande för varje år, samtidigt som du inte ens använder hälften av de klädesplagg som du äger? Någon kanske tänker: ”Det här skulle klä mig, om jag bantar fem kilo.” Därmed är det fritt fram att behålla vad som helst och allting i garderoben. För att motverka en sådan anhopning av kläder kan man lägga alla sådana plagg i en låda för ”Används ej”, som reserveras för sådana kläder som man funderar på att göra sig av med. Om man efter ytterligare någon tid inte har använt dessa kläder, kan man lika gärna skänka bort dem eller kasta dem.
Post: Sortera post dagligen. Personliga brev och annan korrespondens som du vill behålla kan lämpligen förvaras sorterade på en särskild plats för ändamålet. Man kan ha en mapp för varje månad och kasta innehållet efter ett år för att bereda rum för nya brev månad för månad. Men man kan inte stapla allt huller om buller. Om man får en mängd reklampost, bör man omgående avgöra om den skall sparas någon tid eller om man skall kasta bort den. Kan man inte avgöra det omedelbart, så kan man lägga reklamen åt sidan i ett särskilt fack. Om man sedan efter någon veckas tid inte vet om det är något att ha, kan man kasta bort det.