Blick på världen

Farligaste sjukdomarna bland barn

Tre sjukdomar orsakar nästan två tredjedelar av de 13 miljoner dödsfallen bland barn i tredje världen varje år, uppger den afrikanska tidningen Lesotho Today. Dessa sjukdomar är lunginflammation, diarré och mässling. I rapporten sägs det också att dessa sjukdomar går att behandla eller förebygga med medel som finns tillgängliga och inte kostar alltför mycket. Lunginflammation, som är den dödligaste sjukdomen av dem, vållar 3,5 miljoner dödsfall bland barn per år. I de flesta fall orsakas sjukdomen av bakterier och kan behandlas med upprepade antibiotikakurer under loppet av fem dagar till en kostnad av två kronor. Diarré kräver tre miljoner unga människors liv om året. Omkring hälften av dessa dödsfall skulle kunna undvikas om föräldrarna använde en billig behandling som återställer vätskebalansen hos barnet. Mässling orsakar 800.000 dödsfall bland barn varje år. Enligt rapporten skulle detta kunna undvikas genom vaccination. Mässlingsvaccin kostar mindre än fyra kronor per barn.

Vanskliga dateringsmetoder

Vid en stor internationell konferens inom kvartärgeologi i Lund nyligen, ledd av forskare från Lunds universitet, framhölls att datering med hjälp av årsringar i träd och kol-14-metoden kan vara vansklig. Enligt facktidskriften Teknik & Naturvetenskap hävdade en av konferensens ledare, Svante Björck från kvartärgeologiska institutionen i Lund, att man med hjälp av trädringar kan räkna mellan 10.000 och 11.000 år tillbaka i tiden men att det sedan är stopp, eftersom man hamnar i en mycket kall period då tallarna dog ut. För trädringsdatering utnyttjas samtidigt kol-14-metoden, men mellan 10.800 och 11.200 trädringsår tillbaka sjönk kol-14-halten i atmosfären, och för en period av omkring 500 år kan man inte säga om en händelse tog ett par år eller ett par hundra år. Mätningar med kol-14-metoden tänjer ut en kort tidsperiod till att verka mycket lång, enligt Björck.

Kan jorden räddas?

Endast drastiska förändringar i regeringarnas politik och i människors attityd kan rädda jordens ekosystem undan ödeläggelse, enligt en rapport från Worldwatch Institute. Rapporten varnar för att om sådana problem som befolkningstillväxten, de ökade koldioxidutsläppen, uttunningen av ozonlagret, skövlingen av skogarna och erosionen av matjordsskiktet får fortsätta oförminskat, kommer det en dag att finnas för många människor på planeten och inte tillräckligt med resurser för att livnära dem. Den säger också att program för återvinning och naturvård lindrar problemet men att dessa åtgärder inte räcker. För att få till stånd en verklig lösning krävs att regeringarna, industrin och allmänheten gör genomgripande förändringar.

Koleramedel

Rödvinsvinäger kan förhindra spridning av kolera, enligt den brasilianska tidskriften Manchete. Tester som utförts av det statliga livsmedelsverket i São Paulo visade att rödvinsvinäger är hundra gånger effektivare än blekmedel när det gäller att desinficera grönsaker som bär på smittämnen. Tidskriften uppger att vinäger minskade antalet kolerabakterier på sallad till en tiotusendel, medan klorerat vatten gjorde det till en hundradel. Den rekommenderade blandningen är fem matskedar vinäger per liter vatten.

Sönderstressade mödrar

Vilken del av befolkningen i Tyskland lider mest av stress? Enligt en undersökning som genomförts av den medicinsk-sociologiska institutionen vid medicinska högskolan i Hannover är ”ingen befolkningsgrupp totalt sett så psykiskt och kroppsligt belastad som mödrarna”. Tidningen Nassauische Neue Presse, som rapporterade om undersökningen, skriver också att ”mer än dubbelt så många mödrar går till läkare för att de plågas av spänningstillstånd, magsmärtor, inre oro och sömnrubbningar som medlemmar av andra befolkningsgrupper”. Många mödrar får smärtstillande och lugnande medel och andra mediciner när de söker läkarhjälp. I en del fall leder detta till beroende.

Varför allt ungdomsvåld?

”Antalet åtal som den kanadensiska polisen väcker mot ungdomar (12—17 år) för våldsbrott har mer än fördubblats de fem senaste åren”, hävdar The Toronto Star. Våldshandlingarna begås utan någon uppenbar orsak. Bara lite ögonkontakt kan räcka för att en oskyldig förbipasserande skall utsättas för en våldshandling. Det verkar vara fråga om ”våld för våldets egen skull”, tillägger tidningen. Vad är då orsaken? Somliga tror att det finns ett samband mellan ungdomsvåldet och de våldsscener som visas på film och i TV. ”TV-ns roll är att den formar våra ungdomar och gör dem mindre känsliga, och den förhärligar våldet som den bästa metoden för att lösa problem”, säger tidningen vidare. Kanhända att fler föräldrar nu kommer att vilja övervaka vad deras barn ser på TV.

”Världens mordhuvudstad”

”Johannesburg har fått den tvivelaktiga utmärkelsen att vara världens mordhuvudstad”, skriver The Star, en sydafrikansk tidning. ”Enligt polisens statistik begicks sammanlagt 3.402 mord i Johannesburg och Soweto under 1992. Det är 9,3 mord om dagen, eller ett på två och en halv timme.” I och med det kom Rio de Janeiro, den tidigare ”mordhuvudstaden”, på andra plats. I Rio har det förekommit i genomsnitt 8.722 mord per år de tio senaste åren. Men då får man tänka på att Rios folkmängd är över 10 miljoner, medan den sammanlagda folkmängden i Johannesburg och Soweto uppges vara 2,2 miljoner. I Paris, som har ungefär samma folkmängd som Johannesburg, begicks i genomsnitt 153 mord per år. Risken för att bli mördad är statistiskt sett följande: 1 på 647 i Johannesburg; 1 på 1.158 i Rio de Janeiro; 1 på 3.196 i Los Angeles; 1 på 4.303 i New York; 1 på 6.272 i Miami; 1 på 10.120 i Moskva; samt 1 på 14.065 i Paris.

Digerdöden hotar igen

Den fruktade pestsjukdomen digerdöden, som sägs ha utrotat var tredje människa i Europa på 1300-talet, har nyligen gjort sig påmind i nyhetsmedierna genom att en kvinna i Kazakstan avlidit i sjukdomen. I en notis i Dagens Nyheter för 15 augusti i år, rubricerad ”Digerdöden kan komma tillbaka”, visas att digerdöden egentligen aldrig utrotats. I Asien, Afrika och Sydamerika har sjukdomen fortsatt att härja. I början av 1970-talet rapporterades stadigt 4.000 fall per år. På 1980-talet rapporterades mellan 15 och 20 fall i USA. Sjukdomens bakterie sprids oftast av loppor som infekterats av råttor eller andra gnagare. Digerdöden har ett våldsamt förlopp med hög feber och smärtande bölder. Notisen påminner också om att sjukdomar som tuberkulos och lunginflammation har utvecklat nya bakterieformer som antibiotika inte längre biter på.

Råttdyrkan?

Varje dag besöker omkring 1.000 tillbedjare och ett 70-tal turister templet Karni Mata i Deshnoke i Indien. Varför det? I templet kilar omkring 300 råttor fritt omkring, medan de hängivna anhängarna offrar inför sina avgudar. Råttorna ”vördas, och fromma tillbedjare tillgodoser alla deras behov”, heter det i den nyzeeländska tidningen Evening Post. Tempelprästerna och råttorna äter ur samma skålar och dricker samma vatten. En av prästerna hävdar att ”de inte är råttor, de är Guds budbärare, en gåva till oss från gudinnan”. Enligt tidningen uppgav prästen att när tempelprästerna dör blir de frälsta genom att återfödas som råttor. När råttorna dör, tillade han, återföds de som präster.

Obehag i luften

Flygresor har ”i allt större utsträckning gett upphov till värk, obehag och till och med sjukdom bland passagerare och besättningsmedlemmar på senare år”, hävdar The New York Times. Det rapporteras om att resenärer efter många timmars färd i obekväma säten drabbas av blodproppar i lungorna, ryggsmärtor, förkylningar, huvudvärk, illamående och lunginflammation. Uttorkning är ett annat problem. ”Luften i planen, som normalt håller en fuktighet på 10 procent, är torrare än i Sahara”, uppger tidningen. Symptom på uttorkning är bland annat förtjockning av blodet, onormal trötthet och irritation i ögonen. Dessutom gör uttorkning av de övre luftvägarna dem mer mottagliga för infektion. Tidningen rekommenderar att man dricker ett glas vatten i timmen under hela flygresan för att förhindra uttorkning.

Ökad splittring av barnfamiljer

Allt fler barnfamiljer splittras i Sverige, enligt ett TT-meddelande baserat på Statistiska centralbyråns senaste undersökning om barn och separationer. Den visar en 17-procentig uppgång mellan 1986 och 1991. Under 1991 fick hela 46.000 barn uppleva sina föräldrars separation, vilket var 7.000 fler än 1986. Separationerna har ökat mest bland familjer med små barn, ett till två år gamla. Sambofamiljer med barn splittras tre gånger så ofta som barnfamiljer där föräldrarna är gifta. Tre av fyra barn fortsätter att bo med sina mammor. ”Männens lott tycks alltmer bli att bo tillsammans med andras barn”, säger en talesman för Statistiska centralbyrån och framhåller att det enligt familjeterapeuterna oftast är kvinnan som tar initiativ till separation.