Förbättrade metoder för smärtbehandling

ÄNDA till helt nyligen visste de flesta läkare inte särskilt mycket om smärta, och många gör det fortfarande inte. Förutvarande chefen för International Pain Foundation i Seattle, dr John Liebeskind, sade för några år sedan: ”Jag tror inte att det finns en enda medicinsk fakultet i världen där man ägnar mer än fyra timmar på fyra år åt att lära studenterna att diagnostisera och behandla smärtproblem.”

Det genombrott som skett när det gäller förståelsen av smärta har emellertid gått hand i hand med ökade insatser i fråga om behandlingsmetoder. Situationen har därför ljusnat för människor som plågas av smärta. ”Vi kan alla vara tacksamma”, skriver tidskriften American Health, ”över att läkarvetenskapen nu inser att kronisk smärta inte bara är ett symptom, utan en behandlingsbar sjukdom i sig själv.” Detta nya synsätt har lett till att antalet smärtkliniker har ökat starkt.

Var smärtbehandling ges

Den första tvärvetenskapliga smärtkliniken öppnades i Förenta staterna av dr John J. Bonica. ”År 1969 fanns det bara 10 sådana kliniker i världen”, förklarar han. Antalet smärtmottagningar har emellertid ökat dramatiskt de senaste 25 åren. Det finns nu över tusen smärtkliniker, och en representant för en amerikansk stödorganisation för personer med kronisk smärta säger att ”nya öppnas nästan dagligen”.a

Tänk på vad detta innebär! ”Patienter som förr var tvungna att färdas hundratals eller tusentals kilometer för att få smärtlindring kan nu få sådan i närheten av sitt hem”, förklarar en anestesiolog i New York, dr Gary Feldstein. Om du själv lider av kronisk smärta, kan det vara en tröst för dig att veta att du kan få hjälp av en grupp experter som är specialutbildade för att behandla smärta.

Linda Parsons, hustrun till en resande tillsyningsman bland Jehovas vittnen i USA, led i många år av svår ryggvärk. Hon sökte hjälp hos den ena läkaren efter den andra, men smärtorna fortsatte med oförminskad intensitet. En dag i maj förra året tog hennes man i ren desperation fram telefonkatalogen och slog upp gula sidorna under rubriken ”Smärtor”. Där fann han telefonnumret till en smärtklinik som låg i närheten av det område i södra Kalifornien som de betjänade. De beställde tid, och några dagar senare sammanträffade Linda med en läkare för en inledande konsultation och diagnostisering.

Man gjorde anordningar för att behandla Linda polikliniskt. Hon började besöka kliniken tre gånger i veckan för behandling och fick också viss behandling i hemmet. Redan efter några veckor märkte hon en tydlig förbättring. Hennes man förklarar: ”Jag minns att hon en kväll nästan häpet sade: ’Jag kan inte fatta att jag knappast har ont längre.’” Efter några månader kunde hon sluta upp med de regelbundna besöken på kliniken.

Den hjälp som Linda fick mot sin smärta är ungefär densamma som ges vid andra tvärvetenskapliga smärtkliniker. Dessa kliniker utnyttjar det samlade kunnande som en grupp experter inom olika områden besitter. Enligt dr Bonica är detta ”det bästa sättet att behandla kronisk smärta”. Vilken behandling fick Linda för sin smärta?

Olika typer av smärtbehandling

En broschyr beskriver hur det går till vid ankomsten till smärtkliniken: ”Varje patient undersöks av en läkare för att man skall utröna orsakerna till smärtan, och därefter skissar man upp realistiska mål och behandlingsprogram. ... Specialiserade tekniker och metoder tas i bruk som skall hjälpa kroppen att frigöra ’endorfiner’ (kemiska ämnen som kroppen själv producerar) för att lindra patientens smärta och oro och förhindra drogberoende.”

Linda behandlades bland annat med akupunktur och TENS, transkutan (genom huden) elektrisk nervstimulering (också kallad TNS). Hon fick behandling på kliniken och fick en liten TENS-apparat med sig hem som hon själv kunde använda. En annan behandlingsmetod som användes var biofeedback — en teknik som går ut på att lära patienten att observera kroppens reaktioner och reglera dem för att minska smärtintrycken.

Olika former av fysioterapi, däribland djupdelsmassage, ingick också i behandlingen. Så småningom, men först då Linda var redo för det, fick hon börja träna i klinikens gymnastiksal, och träningsprogrammet blev sedan en viktig del av behandlingen. Den fysiska träningen är av stor betydelse, eftersom den har visat sig återställa endorfinnivån, som vanligtvis är mycket låg vid kronisk smärta. Problemet är emellertid att få människor som har ont att genomföra ett välgörande träningsprogram.

Många smärtpatienter som kommer till dessa kliniker tar stora mängder smärtstillande medel, och Linda var inget undantag. Men snart hade hon vant sig av med medicinerna, vilket är ett viktigt mål vid alla smärtkliniker. Linda fick inga abstinenssymptom, vilket är det normala. Smärtlindringsexperten dr Ronald Melzack konstaterade att ”i en undersökning som omfattade mer än 10.000 patienter med brännskador ... förekom inte ett enda fall av senare missbruk som kunde hänföras till de narkotiska preparat som getts i smärtstillande syfte under sjukhusvistelsen”.

Eftersom kronisk smärta ofta är förbunden med viktiga psykologiska aspekter, försöker smärtklinikerna hjälpa patienterna att ”glömma” sin smärta. Doktor Arthur Barsky, professor vid Harvard Medical School, förklarar: ”Vad du tänker på, vad du förväntar dig, hur mycket uppmärksamhet du ägnar åt dina känslor — allt detta har oerhört stor inverkan på vad du i verkligheten känner.” Patienterna får därför hjälp att koncentrera sig på andra saker än sin smärta.

Utsikter till varaktig bot

Är då dessa nya kliniker svaret på människors smärtproblem? Även om de smärtbehandlingsmetoder som nämnts här kan vara till stor hjälp, måste man vara noga med att välja en bra klinik eller smärtspecialist. Och även i sådana fall måste man vara realistisk i sina förväntningar.

Låt oss illustrera detta med en typisk framgångssaga. Stephen Kaufman, tidigare olympisk tyngdlyftare, blev nästan helt invalidiserad av kronisk smärta sedan en rånare skjutit honom i nacken. Efter åtta månaders smärtbehandling kunde han återuppta sitt heltidsarbete, och så småningom kunde han till och med börja tävla igen. Men han sade: ”Stora delar av tiden bränner det i tårna som om jag hade dem i kokande vatten.”

Trots alla framsteg som gjorts inom smärtlindringens område är det alltså tydligt att det inte står i människans makt att uppfylla Bibelns löfte om att ”smärta [inte skall] vara mer”. (Uppenbarelseboken 21:4) Hur skall då detta mål kunna uppnås?

[Fotnot]

[Bilder på sidan 9]

Smärtbehandlingsmetoder, däribland elektrisk nervstimulering

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Pain Treatment Centers of San Diego