RUFUS

[Rụfus] Betyder ”röd”.

1. Son till den Simon som tvingades att bära Jesu tortyrpåle; han hade en bror som hette Alexander. (Mk 15:21; Lu 23:26)

2. En av de kristna i Rom som Paulus hälsar till i sitt brev och som han kallar ”den utvalde i Herren”. Paulus sände också en varm hälsning till Rufus mor, som han omnämner som ”hans mor och min”. (Rom 16:13)