Hur kan strävan efter ett längre liv bli framgångsrik?
EN DEL hoppas på att det nya årtusendet skall innebära ett genombrott i människans bemödanden att förlänga livet. Doktor Ronald Klatz tillhör den skaran. Han är ordförande i The American Academy of Anti-Aging Medicine, en förening som består av läkare och vetenskapsmän hängivna uppgiften att förlänga människans livslängd. Han och hans kolleger har föresatt sig att leva mycket länge. ”Jag förväntar mig att leva i 130 år, minst”, säger dr Klatz. ”Vi tror att åldrande inte är något oundvikligt. Det finns i dag teknologi som kan sakta ner, hejda och kanske t.o.m. vända på den fysiska nedbrytningsprocess och de sjukdomsförlopp som för närvarande kallas naturligt åldrande.” Doktor Klatz tar själv ett sextiotal piller om dagen i sin strävan att förlänga livet.
Hormonterapi och genetik — skäl att hoppas?
Hormonterapi är ett verksamhetsfält som skapar förhoppningar. Experiment med hormonet DHEA verkar till exempel ha saktat ner åldrandeprocessen hos laboratoriedjur.
Vad växthormonet kinetin beträffar, citerade Aftonbladet följande uttalande av dr Suresh Rattan, professor vid universitetet i Århus i Danmark: ”Våra laboratorietester visar att mänskliga hudceller som odlas i kinetin inte förändras på det normala åldersrelaterade viset. De fortsätter att vara unga under hela livstiden.” Insekter behandlade med kinetin påstås kunna leva mellan 30 och 45 procent längre än normalt.
Behandling med melatonin uppges ha förlängt livslängden hos möss med så mycket som 25 procent. Dessutom föreföll de behandlade mössen vara ungdomligare, friskare och spänstigare.
Förespråkare för mänskligt tillväxthormon (hGH) hävdar att det bidrar till glänsande hud, ökad muskelmassa, större sexuell lust, ett gladare humör, skärpta mentala förmågor och en tonårings ämnesomsättning.
Många vänder sig också till genetiken. Vetenskapsmän har dragit slutsatsen att de genom att manipulera vissa gener kan kontrollera livslängden hos en nematod, en ringmask. De har i själva verket lyckats med att hålla liv i några av maskarna sex gånger längre än dessa normalt förväntas leva. Detta har väckt förhoppningar om att kunna finna och manipulera liknande gener hos människor. I ett citat i tidskriften Time sade dr Siegfried Hekimi vid McGill University i Montreal i Canada: ”Om vi hittar alla de gener som bestämmer människans livslängd, kan vi kanske fördröja deras funktion något och på så sätt förlänga livet.”
Biologer har länge känt till att ytteränden hos en kromosom, den så kallade telomeren, kortas av varje gång cellen delar sig. När telomeren förkortats med runt 20 procent, mister cellen sin förmåga att fortplanta sig och dör. Ett speciellt enzym som kallas telomeras kan emellertid återställa telomeren till dess fulla längd och därmed göra det möjligt för cellen att fortsätta att dela sig. I de flesta av våra celler är detta enzym overksamt, men aktivt telomeras har med framgång införts i vissa celler, och därmed har man fått dem att växa och dela sig många gånger fler än normalt.
Forskare menar att detta skapar fantastiska möjligheter när det gäller att bekämpa åldersrelaterade sjukdomar. Vad sägs till exempel om att byta ut kroppens stamceller (celler som har en nyckelroll i skapandet av ny kroppsvävnad) mot stamceller som har gjorts ”odödliga” med verksamt telomeras? Doktor William A. Haseltine säger: ”Detta är en tydligt definierad vision av mänsklig odödlighet som undan för undan kommer att kunna presenteras under nästa halvsekel.” — The New York Times.
Är nanoteknologin och kryoniken lösningen?
Nanoteknologi, tekniken att konstruera maskiner i storleksordningen en nanometer (en miljarddels meter), väcker också förhoppningar. Visionärer inom det området hävdar att datastyrda maskiner, långt mindre än celler, i framtiden kan komma att konstrueras så att de kan arbeta på molekylär nivå med att reparera och föryngra åldrande celler, kroppsvävnader och organ. Vid en konferens om åldrande framförde en forskare tanken att läkare under 2000-talet kan komma att använda sig av nanoteknologi för att göra det möjligt för människan att uppnå fysisk odödlighet.
Kryonik är bruket att djupfrysa mänskliga kroppar i hopp om att vetenskapen kommer att kunna återuppliva döda celler och på så sätt återföra dem till livet. Hela kroppen eller enbart hjärnan kan frysas ner. En man lät till och med frysa ner ett lakan. Varför ett lakan? Det tillhörde en försvunnen vän och innehöll hudceller och några hårstrån. Han ville frysa ner dem för att ge vännen en chans att återfå livet om vetenskapen en dag kommer så långt att det är möjligt att återskapa människor med hjälp av bara några få eller kanske bara en enda av deras celler.
Till vad skall vi sätta vår tillit?
Människan har en naturlig önskan att leva, inte att dö. Därför är man ofta snar att hylla och knyta stora förhoppningar till vetenskapliga framsteg på det området. Men ännu så länge finns det inga säkra bevis för att vare sig DHEA, kinetin, melatonin, hGH eller något annat preparat verkligen kan fördröja mänskligt åldrande. Skeptiker fruktar att ett manipulerande av telomeras i celler inte kommer att åstadkomma något annat än skapandet av potentiella cancerceller. Och bruket av nanoteknologi och kryonik är fortfarande mer science fiction än verklighet.
Vetenskapen har bidragit till, och kommer kanske ytterligare att bidra till, ett längre och friskare liv för vissa, men den kommer aldrig att ge någon evigt liv. Varför inte? Helt enkelt därför att grundorsaken till åldrande och död ligger utom räckhåll för mänsklig vetenskap.
Grundorsaken till åldrande och död
De flesta vetenskapsmän är ense om att åldrande och död på något sätt verkar vara inprogrammerat i våra gener. Frågan är: När, hur och varför blev de så att säga en del av vår genetiska kod?
Utan att gå in på genetik eller DNA ger Bibeln oss ändå det enkla svaret. Romarna 5:12 säger: ”Därför: alldeles som synden kom in i världen genom en enda människa, och döden genom synden, och döden på så sätt spred sig till alla människor därför att de alla hade syndat.”
Den första människan, Adam, hade utsikten att leva för evigt. Hans kropp var utformad med alla nödvändiga förmågor för att kunna leva och njuta av livet för evigt. Det eviga livet var emellertid inte villkorslöst. Adam måste samarbeta med och lyda livets källa, Skaparen, för att kunna uppehålla livet för alltid. — 1 Moseboken 1:31; 2:15–17.
Adam valde att inte lyda Skaparen. Han hävdade faktiskt att det är bättre för människan att styra sig själv oberoende av Gud. I och med det syndade han. Från den stunden var det som om hans arvsmassa förändrades. I stället för att vidarebefordra evigt liv till sina avkomlingar lät Adam dem ärva synd och död. — 1 Moseboken 3:6, 19; Romarna 6:23.
Det verkliga hoppet
Det tillståndet skulle emellertid inte bestå för alltid. Romarna 8:20 säger: ”Skapelsen blev ju lagd under fruktlösheten, inte av sin egen vilja utan genom honom som lade den därunder, på grundval av hoppet.” Människans Skapare, Jehova Gud, lät människor bli underkastade döden därför att de syndade mot honom, men när han gjorde det, fastställde han också en grundval för hopp.
Denna grundval blev klart identifierad när Jesus Kristus kom till jorden. Johannes 3:16 säger: ”Ty Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” Men hur kan utövande av tro på Jesus Kristus rädda oss från döden?
Om synd är det som orsakar död, måste synden tas bort innan man kan komma till rätta med döden. Johannes döparen sade tidigt under Jesu tjänst som Messias: ”Se, Guds Lamm som tar bort världens synd!” (Johannes 1:29) Jesus var helt utan synd. Därför var han inte heller underkastad döden, som ju är straffet för synd. Trots det lät han sig dödas. Varför det? Därför att han genom att göra det betalade priset för våra synder. — Matteus 20:28; 1 Petrus 3:18.
När det priset var betalt, öppnades möjligheten att leva utan att behöva dö för alla dem som utövar tro på Jesus. Vetenskapen kan bidra till att våra liv förlängs i begränsad skala, men utövande av tro på Jesus är den verkliga vägen till evigt liv. Jesus fick evigt liv i himlarna, och det kommer hans trogna apostlar och några andra också att få. Men för de flesta av oss som utövar tro på Jesus kommer det eviga livet att förlänas oss här på jorden när Jehova Gud har återställt det jordiska paradiset. — Jesaja 25:8; 1 Korinthierna 15:48, 49; 2 Korinthierna 5:1.
Evigt liv på en paradisisk jord
En man ställde frågan: ”Hur många skulle finna livet meningsfullt om de inte behövde dö?” Kommer ett liv utan död att bli långtråkigt? Bibeln försäkrar oss om motsatsen. ”Allt har han gjort skönt i dess rätta tid. Också obestämd tid har han lagt i deras hjärta, för att människan aldrig må komma underfund med det verk som den sanne Guden har gjort från början till slutet.” (Predikaren 3:11) Jehova Guds skapelse är så överflödande och mångfasetterad att den kommer att fortsätta att fascinera oss, stimulera oss och göra oss lyckliga så länge vi lever — till och med om det skulle betyda för evigt.
En man som studerade fågeln lavskrikan kallade den ”en ovanligt tjusande bekantskap” och hävdade att hans observationer av den var en av de mest njutbara upplevelserna i hans liv. Ju mer han studerade fågeln, desto mer fascinerande tyckte han att den var. Han sade att till och med efter 18 års studier kände han sig ingalunda färdig med arbetet. Om en enda fågelart kan fascinera, stimulera och lyckliggöra en intelligent människa under ett 18 år långt studium, kan man ju föreställa sig vilka möjligheter till glädje och tillfredsställelse det måste finnas i att studera hela den jordiska skapelsen.
Tänk dig alla de intressanta områden för vetenskapliga studier som öppnar sig för den som inte är begränsad av tiden. Gör dig en bild av alla de fascinerande platser som kommer att finnas att upptäcka och alla de intressanta människor man kommer att kunna träffa. Försök att föreställa dig de oändliga möjligheterna att tänka ut, skapa och konstruera saker. Det kommer inte att finnas några gränser för tillfällen att utveckla och göra bruk av ens kreativitet. När man betraktar skapelsens rika mångfald, är det väl ändå uppenbart att evigheten är den enda tidrymd som kan göra rättvisa åt livets alla möjligheter!
Bibeln visar att det eviga livet, genom en uppståndelse, också kommer att erbjudas dem som är döda. (Johannes 5:28, 29) Många av historiens mysterier kommer kanske att få sin förklaring när de som upplevde dem kan ge oss detaljerade upplysningar och svara på våra frågor. Ja, tänk dig all den kunskap om olika historiska epoker som de uppståndna kommer att förse oss med. — Apostlagärningarna 24:15.
När du gör dig en föreställning om den tiden, förstår du säkert att den uppståndne Job förmodligen kommer att vilja revidera sitt uttalande i Job 14:1. Kanske kommer han i stället att föreslå något i stil med: ”Människan, av kvinna född, lever nu för evigt och mättas av tillfredsställelse.”
För dem som förtröstar på Jehova och utövar tro på Jesus är ett utsträckande av livet bortom tidens gräns inte bara en flyktig dröm. Det kommer snart att bli en verklighet. Åldrande och död kommer att upphöra i överensstämmelse med Psalm 68:20, som lyder: ”Jehova, den suveräne Herren, honom tillhör utvägarna från döden.” — Uppenbarelseboken 21:3, 4.
[Bild på sidan 5]
Vetenskapliga framsteg har ingett förhoppningar om möjligheten att leva mycket längre
[Bild på sidan 7]
Evigheten är den enda tidrymd som kan göra rättvisa åt alla de möjligheter livet har att erbjuda