Låt oss uppskatta Guds äganderätt till oss
1 ”Se, HERREN [Jehova], din Gud, tillhöra himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt vad därpå är.” (5 Mos. 10:14) Detta uttalande visar tydligt att Gud är ägare till mänskligheten. Dessutom har Jehova genom att låta sin Son dö försett Adams alla avkomlingar med ett lösenpris. När vi erkänner Guds äganderätt till oss och förblir trogna mot den genom att också utöva fullständig tro på Jesu offers syndaförsonande värde, har vi möjlighet att komma i besittning av något. (Joh. 14:6) Vad då? Jo, ett underbart förhållande till Jehova och hans Son genom överlämnande och dop i vatten. Många är de glädjeämnen och välsignelser som detta för med sig. Vi kan glädja oss över att få våra synder förlåtna, över att våra böner blir gynnsamt hörda och över hoppet att få del av aldrig upphörande liv i Guds storslagna nya ordning.
2 Lever vi så varje dag att vi erkänner Guds äganderätt till oss? Visar vi individuellt genom att först söka Guds rike och hans rättfärdighet att vi verkligen tillhör Jehova, att han har rätt att använda oss som han finner för gott? (Matt. 6:33) Följer vi ständigt och utan uppehåll vårt gudagivna föredöme, Kristus, och låter vi hans levnadssätt vara vägledande i vårt liv? — Matt. 16:24, 25; 1 Petr. 2:21.
3 Vi inser att det mönster Kristus gav oss inbegriper många ting som är nödvändiga för att vi skall få Guds godkännande — vårt uppförande och vår inställning när det gäller moralen, att vi inte får vara någon del av världen osv. — men Kristus lade särskilt eftertryck vid vissa ting i det mönster han gav oss. När vi till exempel begrundar Matteus 28:19, 20, lägger vi märke till vilket eftertryck han lade vid att predika och undervisa om de goda nyheterna om Guds rike. — Upp. 12:17.
4 Att vi förblivit trogna mot Guds äganderätt till oss har inneburit stora förändringar i vårt liv och i det sätt varpå vi använder vår tid. Det är till exempel mycket berömvärt att många av Guds folk har spanat efter sätt att förenkla sitt levnadssätt, kanske genom att flytta till en mindre bostad, när barnen vuxit upp och flugit ur boet, för att därigenom kunna ägna mera tid åt Rikets intressen, eller genom att flytta för att tjäna på någon plats där behovet är större. Är det möjligt för dig att göra sådana förändringar? Andra har blivit reguljära pionjärer eller pionjärer med särskilt uppdrag, beteliter, missionärer, krets- eller områdestillsyningsmän. (Hebr. 12:1) De gjorde dessa förändringar därför att tjänsten för Jehova i sig själv är en glädje, liksom det är att hjälpa någon annan att få del av samma glädje. — Apg. 20:35.
5 Vi är inte allesammans i stånd att ta del i dessa grenar av heltidsförkunnartjänsten, men har vi gjort förändringar, strävat efter att inte låta förvärvsarbete, rekreation eller andra intressen av något som helst slag otillbörligt inkräkta på de privilegier vi åtnjuter när vi ständigt följer Kristus i spåren? När vi ägnar Jehova odelad hängivenhet och därvid gör vad vi i själva verket är i stånd att göra med tanke på våra omständigheter och vår situation i livet, kan vi vara förvissade om att Jehova är nöjd med oss såsom hans tjänare och tillhörigheter. — Ords. 27:11.
6 Att förbli trogna mot Guds äganderätt till oss inbegriper hela vårt liv — det sätt på vilket vi lever vårt liv i lydnad för alla Guds bud och befallningar, vår närvaro vid kristna möten, att vi regelbundet ber till vår himmelske ägare och har så stor andel som möjligt i att sprida de goda nyheterna om Guds rike, varigenom vi följer Kristi exempel. — Joh. 3:16; 13:17.
[Infälld text på sidan 1]
Vi förblir trogna mot Guds äganderätt till oss.