Uppodla längtan efter andlig mat
1 Längtar du efter andlig mat? Söker du ivrigt efter möjligheter att öka din insikt i Skriften för att kunna stärka din egen tro och för att kunna vara bättre rustad att hjälpa andra att vinna exakt kunskap om sanningen? Hur känner du det om någon dag får gå utan att du har tänkt så mycket på andliga ting? Känner du då en viss tomhet?
2 En verklig längtan efter andlig mat kommer inte automatiskt. Innan vi blev Jesu Kristi lärjungar var vi kanske helt uppslukade av livets dagliga angelägenheter och nöjen. En människa måste följaktligen anstränga sig för att komma bort från en sådan rutin och börja låta livet kretsa kring andliga ting. Aposteln Petrus uppmanade dem som nyss kommit till tro: ”Uppodla, som nyfödda barn, längtan efter den oförfalskade mjölk som hör ordet till.” — 1 Petr. 2:2.
3 Men inte bara de nya bör bekymra sig om sin andliga aptit. (Hebr. 5:14—6:2) Liksom en människa inte ständigt kan försumma sina fysiska behov och förvänta att hon skall kunna utföra verkligt gott arbete dag ut och dag in, kan hon inte ha en stark, uppehållande tro utan att ta för sig av andlig mat. När en person gång på gång erfar hur oemottagliga släktingar, vänner och folk på distriktet är, kan han tycka att han inte har den andliga kraften till att fortsätta sitt vittnande, övertygad om att han utför Guds verk och att belöningen är säker och viss. (1 Kor. 3:9; Hebr. 6:10; 11:6) Utan tillbörlig andlig kost kan en människa helt enkelt inte vara entusiastisk, när det gäller att förkunna de ”goda nyheterna”. Hennes hjärta är då inte fyllt så att det flödar över och får hennes mun att tala. — Luk. 6:45.
HUR MAN UPPODLAR DEN ANDLIGA APTITEN
4 Detta väcker frågan: Vad kan vi göra för att öka vår andliga aptit? Vi behöver något som definitivt stimulerar oss, så att vi får lust att tänka på andliga ting. Aposteln Petrus riktade uppmärksamheten på detta när han skrev: ”om ni verkligen har smakat att Herren är omtänksam”, (1 Petr. 2:3) Om du således märker att din längtan efter andlig mat inte är vad den borde vara, ta dig då tid att tänka på vad du redan har smakat. Ja, vi kan alla ha gagn av att begrunda sådana frågor som dessa: Vad kan jag visa på som vittnar om att Herren Jesus Kristus har varit omtänksam om mig? Står jag inte i skuld till honom, eftersom han har gett sitt liv för mig? Har jag inte känt glädje i hjärtat över gemenskapen med hans lärjungar som har äkta inbördes kärlek? Är jag inte tacksam över Jehovas barmhärtighet och oförtjänta omtanke? Att vi gång på gång tänker på dessa ting kan på ett nyttigt sätt stimulera vårt hjärta, driva oss till att visa Jehova Gud och Jesus Kristus vår uppskattning.
5 Hur kommer det att visa sig att vi känner denna uppskattning? Vi kommer att önska bli lärda av Jehova och hans Son från bibelns blad och publikationer grundade på bibeln. Vi kommer också att stimuleras till att efterlikna deras fullkomliga föredöme. Ja, det krävs ansträngning att läsa bibeln och på bibeln grundade skrifter och att sedan tänka på vad vi har läst och tillämpa de upplysningar vi får på oss själva. Men är det inte så att det alltid krävs ansträngning för att vidmakthålla god vänskap? Och vad kan väl vara av större värde än att vidta mått och steg för att tillväxa i kärlek till Jehova och hans Son? Må vi därför vinnlägga oss om att ha och att bevara en god andlig aptit, så att vi kan bevisa att vi är Guds och Kristi vänner och kan vara till uppmuntran för våra bröder. Må vi dessutom vara flitiga i att hjälpa andra att uppodla en längtan efter andlig mat genom att reta deras aptit med de goda ting som vi redan har smakat.