Hur påverkar vetenskapen ditt liv?
SOMLIGA personer är övertygade om att vetenskapen har den nyckel som kan befria människan från många av hennes stora fiender. De menar att hunger, fattigdom, sjukdom och kanske till och med döden en dag kommer att besegras med hjälp av vetenskapen. Människans färd till månen har stärkt denna övertygelse hos dem.
Men många andra har andra tankar om vad vetenskapen egentligen uträttar. De undrar om den inte gör mer skada än nytta i det långa loppet. Tidskriften Melbourne Herald framhöll: ”Viceamiral Hyman Rickover, vars utvecklingsarbete har gjort honom känd som atomubåtens fader, varnade mänskligheten ... för att ett okontrollerat bruk av teknologin ’kan ge upphov till ett Frankensteins monster som tillintetgör sin upphovsman’.”
Det är inget tvivel om att vetenskapen har frambringat mycket som har varit till nytta för människan. I Västerlandet har vetenskapen påverkat nästan allas liv genom att förse dem med praktiska ting. Om du ser dig omkring i ditt hem, kommer du troligen att finna något som du åtminstone delvis har vetenskapen att tacka för — radion, televisionen, tvättmaskinen, det elektriska strykjärnet, olika textilier, elektriskt ljus och en hel mängd andra saker.
Om vetenskapens produkter tyglas på rätt sätt, kan de vara till nytta för människan. Men det som många nu frågar sig är om vi inte har förlorat kontrollen över vetenskapen. De ser att vetenskapen har frambringat sådant som plågar mänskligheten. De undrar om inte nackdelarna till slut kommer att överväga.
Olika kemikaliers verkningar
På grund av sin verkan på allmänhetens hälsa underkastas nu många kemikalier sträng prövning av statliga och enskilda institutioner. Detta gäller särskilt kemikalier som används i jordbruks- och livsmedelsindustrin.
Man har blivit tvungen att dra in den ena efter den andra av de kemiska livsmedelstillsatserna. Några exempel är de färgämnen som skall göra smöret gulare och cyklamaterna som används till sötning av olika livsmedel. Man har även misstankar mot smakförbättringsmedlet mononatriumglutamat. En del kemikalier har gett upphov till allvarliga skador på försöksdjur.
DDT och andra biocider utropades till att börja med som ”frälsare”, som befriade människan från sådana fruktade sjukdomar som malaria och gula febern. Dessa biocider tenderade också till en början att öka skördarna genom att utrota insekter. Men nu har många regeringar beslutat att sätta stopp för användningen av en del av dessa kemikalier.
Varför? Därför att man har funnit att de fördärvar mycket av djurlivet; en del arter går faktiskt mot utrotning. DDT-föroreningen har nu spritt sig över hela jorden. Man har funnit spår därav till och med i djur som lever i Antarktis. Ja, det har sagts att det inte finns något vatten eller land eller liv av vad slag det vara må som inte har berörts av DDT. Detta inbegriper människan. Starka doser av biocider som man använde vid experiment framkallade allvarliga skador på djur.
Dessa skadliga verkningar av vad som troddes vara till gagn för människan oroar myndigheterna. Och vad skall man säga om människans vetenskapliga uppfinningar som medvetet utformats för att utsläcka människoliv? Man har utvecklat kemiska stridsmedel som är så dödsbringande att bara en liten droppe på huden leder till döden. En del av de bakterier som vetenskapen har odlat upp kan utplåna hela folk.
Maskinålderns skadliga verkningar
På samma gång som denna vetenskapens maskinålder har frambringat sådant som har varit till nytta för människan har den också fört med sig skadliga verkningar för henne. Först och främst behövdes det stora fabriker för att framställa alla de produkter som skulle vara till hjälp för människan. Detta fick till följd att folk trängde ihop sig i stora städer. Stadslivets sorgliga konsekvenser, dess folkträngsel och missräkningar blir allt tydligare för varje år.
Vidare har många av de produkter som framställts till gagn för människan förvandlats till mördare. Enbart i Förenta staterna dödar bilarna varje år mer än 50.000 människor och skadar millioner!
Stora fabrikskomplex fördärvar också människans omgivningar. De konsumerar ofantliga kvantiteter ren luft och rent vatten. Denna luft blir därefter ofta förorenad med giftiga gaser och fasta partiklar som spys ut i atmosfären. Stora mängder rent vatten smutsas ner och stjälps ut i vattendrag och sjöar, så att de ofta blir oanvändbara för både människor och djur.
Problemet förvärras ytterligare av att många av de maskiner som tillverkas i fabrikerna bidrar till föroreningen. Bilarna hör till de största syndarna. I Tokyo kommer trafikpoliserna regelbundet in på polisstationen för att andas syrgas. Syrgasautomater i butiker och pelargångar erbjuder fotgängarna en nypa syrgas för cirka en krona och tjugofem öre. Enligt William Steif, som är journalist inom Scripps-Howardkoncernen, ”vräker motorfordon årligen ut omkring 25 millioner ton koloxid i luften i de 10 tätast befolkade områdena i Förenta staterna”. Enbart i New York spyr dessa fortskaffningsmedel ut mer än fem millioner ton koloxid varje år.
Det sägs att om en person under mer än åtta timmar skulle andas luft som innehåller endast 80 delar koloxid på en million delar, så skulle hemoglobinet i hans blod angripas. Hemoglobinet transporterar syre till kroppens vävnader och för bort avfallsprodukter. Det rapporteras att dessa 80 delar koloxid skulle göra omkring en sjättedel av hemoglobinet i kroppen tillfälligt obrukbart. Detta motsvarar en blodförlust på omkring en halv liter.
Men ändå är koloxiden bara en av de många föroreningar som släpps ut i atmosfären från människans vetenskapliga uppfinningar. Tidskriften Time för 12 januari 1970 sade: ”Människan fyller luften med mer än 800 millioner ton föroreningar varje år.” Vetenskapsmän vid en central för atmosfärisk forskning i New York sade med anledning av detta att 10.000 människor i ett storstadsområde kommer att dö på grund av förorening omkring år 1980. New Haven Register för 21 december 1969 rapporterar att dessa vetenskapsmän gjorde följande förutsägelse: ”Om 10 till 15 år kommer alla män, kvinnor och barn på norra halvklotet att vara tvungna att bära gasmask för att överleva utomhus. Gatorna kommer till största delen att vara folktomma. De flesta djur och mycket av växtligheten kommer att utrotas.”
Ett annat skadligt resultat av maskinåldern är bullerföroreningen. Nervslitande oljud når våra öron från allting — från motordrivna gräsklippningsmaskiner till jetmotorer. Denna bullernivå fördubblas ungefär vart tionde år. Den når nu sådana oroväckande proportioner att den betraktas som en risk för allas välbefinnande som blir utsatta för detta buller. Enligt dr Lester Sontag vid Fes Research Institute i Ohio skadas till och med ofödda barn av bullerföroreningen.
Om dessa maskinålderns oavsiktliga verkningar är så skadliga och oroväckande, vad skall vi då säga om de redskap som vetenskapen har utformat för att utsläcka liv? Vad skall vi säga om atom- och vätebomber, robotvapen, stridsvagnar, bombflygplan, ubåtar och en oerhörd mängd andra vapen som redan har använts till att ta livet av millioner människor? Har vetenskapen räddat så många liv?
Medicinska besvikelser
Besvikelser visar sig nu också inom den medicinska vetenskapen. Det hopp man fäst vid till exempel hjärttransplantationer visar sig vara ogrundat.
I och med utvecklingen av komplicerade instrument har en ny farlig biverkning kommit till synes — dödsfall på sjukhus till följd av elektriska chocker. På ett möte som hölls av Amerikanska sjukhusförbundet i Chicago uppgav dr Carl W. Walter att 1.200 människor dör av elektriska chocker på sjukhus varje år. Han påpekade ironin i att sjukhuspersonalen är ”så engagerad i att rädda livet på en enskild patient att man aldrig reder upp det virrvarr av sladdar som fyller de flesta strömuttag på intensivvårdsavdelningarna”.
De en gång så högt värderade blodtransfusionerna stämplas nu som dödsbringande sjukdomsspridare. Doktor M. Simon i Poughkeepsie i staten New York förklarade: ”Det beräknade antalet dödsfall som årligen inträffar på grund av blodtransfusioner överträffar nu det antal som inträffar vid många vanliga kirurgiska sjukdomar [det vill säga sjukdomstillstånd som kräver kirurgiskt ingrepp], såsom cancer i ändtarmen, blindtarmsinflammation eller tarmvred.”
Entusiasmen dämpas mer och mer
I ökande antal börjar vetenskapsmännen själva ifrågasätta människans förmåga att lösa sina ofantliga problem med vetenskapens hjälp. Under de senaste månaderna har det influtit många artiklar i de vetenskapliga tidskrifterna som tar upp detta problem.
Allmänheten ifrågasätter vetenskapens roll ännu mer. Allt fler och fler människor börjar betrakta vetenskapen som ett hot mot hälsan och livet. De lägger märke till sådana ohyggliga uppfinningar som atomvapen, biocider som hotar att göra slut på de vilda djuren och sätter människans hälsa i fara, kemiska ämnen som thalidomid (Neurosedyn) som man trodde skulle bli till hjälp för människan men som ledde till stympning, kemiska livsmedelstillsatser som visat sig vara skadliga och industriernas förorening som förgiftar luften vi andas, vattnet vi dricker och maten vi äter.
Doktor Harvey Brooks, som är lärare i teknologi och tillämpad fysik vid Harvarduniversitetet, framhöll hur stort allmänhetens växande missnöje med vetenskapen är. Han förklarade: ”Denna fientlighet har i dag spritt sig från en liten litterär elit till en vid sektor av den bildade allmänheten, särskilt en del av vår högst utbildade ungdom.”
Trots allt det goda som vetenskapen har gjort ställs den nu ansikte mot ansikte med den bistra verkligheten att många av dess uppfinningar fördärvar vår miljö och sätter människors och djurs liv i fara. Hur tydligt blir det inte att människan, hur välmenande och intelligent hon än må vara, inte kan lösa sina problem i egen kraft!
Krigsvapen
Bilolyckor
DDT
Förorening
Buller