Är det en glädje eller en börda att amma sitt barn?
DET föds i genomsnitt ungefär fyra barn i sekunden. Det betyder att det blir mer än 14.000 nya munnar att mätta på en timme — och över 2.000.000 på en vecka! Hur kommer de att födas upp?
De flesta av dem kommer att ammas. Varje dag konsumerar spädbarn milliontals liter modersmjölk. Ändå börjar man i stället för bröstmjölk mer och mer använda komjölkspreparat, som ges barnet med nappflaska.
I flera så kallade civiliserade länder ger det stora flertalet mödrar sina barn flaskmjölk. Förenta nationernas världshälsoorganisation, WHO, kallar emellertid denna tendens till konstgjord uppfödning ”ett av de största näringsproblemen i världen i dag”. Varför det?
En olycklig utveckling
En orsak är att bröstmjölk utan tvekan är bättre för barnet än komjölk.a En annan orsak är den ekonomiska sidan av saken. Omkring 87 procent av alla spädbarn föds i sådana delar av världen där de flesta människor helt enkelt inte har råd att köpa komjölk.
En rapport från WHO från förra året framhåller dessa orsaker: ”Det är inte bara det att bröstmjölken är unik och — trots fabrikanters påståenden — omöjlig att göra efter, utan kostnaderna för komjölkspreparat är också alltför stora för genomsnittsfamiljen i utvecklingsländerna.”
För att en arbetare i u-länderna skulle kunna köpa komjölk åt ett spädbarn skulle han behöva använda omkring hälften av sin dagsinkomst. Följaktligen skulle den svåra livsmedelsbristen bli ännu värre, om denna tendens till flaskuppfödning fortsatte att breda ut sig. ”Om alla kvinnor på den asiatiska kontinenten skulle sluta upp att amma”, framhöll WHO-rapporten, ”skulle det behövas ytterligare 114.000.000 boskapsdjur för att uppväga denna förlust.”
En ny metod blir populär
När började denna tendens till flaskuppfödning? Varför har den blivit populär?
Tidpunkten framgår av en erfarenhet ur verkligheten. Då en amerikansk flicka år 1907 fick se grannen ge sitt barn nappflaska, sprang hon hem och frågade sin mor varför grannen bar sig så konstigt åt. Längre fram, på 1920-talet, sade samma flicka, som då tjänstgjorde som sjuksköterska, att hon blev förvånad när hon såg en mor som ammade. Så snabbt skedde förändringen från bröstuppfödning till uppfödning med konstgjorda medel i vissa delar av Förenta staterna.
Utvecklingen inom mjölkpreparatframställning, kylteknik och sterilisering samt en omfattande annonsering bar största delen av ansvaret. Det var tydligen inte många familjer som ville verka gammalmodiga, och därför accepterade man denna nya form för spädbarnsuppfödning. Många mödrar fann att den passade deras nya, industrialiserade livsstil.
Men med den förändrade livsstilen och flaskuppfödningens popularitet lade man märke till en egendomlig omständighet. I The Encyclopedia Americana (1927) läser vi: ”Det moderna levnadssättet — och i synnerhet storstadslivet — har på något sätt gjort att ett betydande antal kvinnor inte är i stånd att producera mjölk åt sin avkomma.”
I en undersökning som gjorts i Indien på senare tid framkom det att över 80 procent av kvinnor med högre utbildning inte kunde amma så länge som sex månader. Bland fattiga mödrar var emellertid sådan oförmåga att amma praktiskt taget okänd.
Det är förståeligt att en mor som har svårigheter i samband med amningen, eller fruktar att hon kommer att få det, kan betrakta amningen som en börda. Men hur kommer det sig att den ”moderna” kvinnan ofta inte klarar av att amma, medan andra tar det som en given sak och njuter av att amma sitt barn? På vilket sätt har det moderna levnadssättet haft en störande inverkan på dessa en moders grundfunktioner?
Stora svårigheter
Svårigheterna är större än man kanske föreställer sig. De metoder som används på moderna sjukhus försvårar i synnerhet amningen. En nybliven mor ges rutinmässigt hormoninjektioner för att hämma mjölktillgången. Även om hon kan undvika dessa hinder, kan hon råka ut för överväldigande svårigheter.
Modern får till exempel ofta under förlossningen stora mängder bedövningsmedel, som försätter henne i ett medvetslöst eller omtöcknat tillstånd. Dessa medel påverkar också barnet och gör att det blir slött och dåsigt i flera dagar. Därför suger det dåligt, och eftersom det är sugandet som stimulerar mjölkproduktionen, hämmas denna produktion.
Man tar också vanligtvis barnet ifrån modern och låter det vistas i en central barnkammare. Eftersom det innebär extra arbete att föra barnet till modern, så att hon kan amma ofta, ger sköterskorna ofta barnen tillägg på flaska. Detta får till följd att barnet inte är hungrigt och därför inte tömmer bröstet ordentligt, vilket ytterligare hindrar mjölkproduktionen. Det är inte att undra på om modern blir modfälld och ger upp alla amningsförsök.
I ett brev till utgivarna av Vakna! förklarade nyligen en mor: ”Att jag ammade min son medförde en avog inställning hos min läkare, sköterskorna på sjukhuset, släktingar och vänner. Alla dessa reagerade ibland som om jag var motbjudande, därför att jag gjorde något så naturligt. Min läkare var emot bröstuppfödning från början, och sköterskorna på sjukhuset var inte till någon hjälp med sitt stränga schema.”
Sådana erfarenheter är vanliga. Doktor Jean Mayer, som är professor i näringsfysiologi vid Harvarduniversitetet, medgav faktiskt: ”På sjukhus som domineras av män motarbetas bröstuppfödning öppet.”
Man kan föreställa sig hur sådan brist på uppmuntran från fackfolk kan påverka modern. Hon kan bli orolig, förlägen, börja tvivla på sin förmåga att amma, eller kanske till och med börja tycka att det är ”djuriskt” att amma. Alla sådana negativa känslor kan undertrycka kroppens mjölkproducerande funktioner.
En lugn och tillitsfull sinnesstämning är faktiskt det som främst bidrar till att man lyckas med amningen. De flesta mödrar i världen har en sådan inställning, eftersom amning där de bor är accepterad som det enda sättet att föda upp ett spädbarn. Men i den industrialiserade delen av världen är det annorlunda, som en sakkunnig från New York framhåller:
”När såg du sist någon som ammade? Alla kvinnor som förr ammade tycks ha försvunnit, och den kvinna som bestämmer sig för att amma behöver någon att tala med. Ibland hjälper det att hon bara har någon hos sig.” Men det sorgliga är att många mödrar inte får detta stöd och därför inte kan amma sina barn.
Men beror detta på att modern är ur stånd att producera mjölk? Finns det anledning för en mor att frukta att hon inte har tillräckligt med mjölk till sitt barn?
Amningsförmågan
Kvinnor har en häpnadsväckande amningsförmåga. Bibeln visar till exempel att Abrahams åldriga hustru Sara inte avvande sin son Isak förrän han var fem år gammal. Blir du förvånad över detta? Ändå har det varit brukligt att kvinnor ammat ännu längre. I tidskriften Saturday Review of the Sciences för maj 1973 påpekades det:
”I Indien trodde man förr att ju längre ett barn fick bröstmjölk, desto längre levde det. Det var därför inte ovanligt att barnen fick di tills de var åtta eller nio år gamla. Så sent som för 40 år sedan ammade kinesiska och japanska mödrar sina barn så länge som fem eller sex år.”
Endast förhållandevis få mödrar, till exempel i sådana sällsynta fall där hormonobalansen är rubbad, är ur stånd att producera mjölk. Att också mödrar i industriländerna har förmågan att amma kom till synes under andra världskriget. Före kriget rapporteras endast 38 procent av nyblivna mödrar i Frankrike ha ammat sina barn. Men under kriget, då det inte fanns några mjölkpreparat att tillgå, lyckades nästan alla mödrar amma sina barn.
Det är anmärkningsvärt att kvinnor med framgång kan amma flera barn samtidigt. Doktor Benjamin Spock omtalar till exempel följande: ”Jag har med intresse erfarit från mödrar med tvillingar att en minst lika stor del av dem kan amma sina båda barn lika tillfredsställande som mödrar med bara ett barn.” Mödrar kan med framgång amma sina barn också när deras kost är starkt begränsad.
Detta visades vid en undersökning av ammande mödrar i Indien. Trots att dessa levde på en kost som dagligen gav dem endast mellan 1.400 och 2.400 kalorier, lyckades de ge barnen bröstmjölk i över ett år. Näringsvärdet hos deras mjölk var ungefär detsamma som hos kvinnor som får riklig kost. I dessa fall blir emellertid den ammande moderns kropp utarmad för att barnets behov skall tillgodoses.
Också när en kvinna inte ammat på en tid, kan hennes bröst stimuleras att ge mjölk. Man fann till exempel att ett mycket sjukligt, elva veckor gammalt flaskbarn behövde bröstmjölk för att överleva. Modern hade varit ”torr” i över två månader, men började nu låta barnet suga på hennes bröst för att få mjölk. Efter åtta dagar började mjölken rinna till, och efter sex veckor kunde hon amma barnet helt på egen hand.
Det är tydligt att Skaparen på ett underbart sätt utrustat modern så att hon kan amma sitt barn. De hinder som byggs upp genom moderna levnadssätt och åsikter behöver inte vara oöverstigliga.
Hur man övervinner svårigheter
På sjukhuset kan modern vänligt men bestämt tala om att hon önskar amma. Hon kan be att få slippa injektioner som får henne att ”sina”. Kanske hon också kan få lov att amma redan på förlossningsbordet, eftersom detta bidrar till att stimulera mjölkproduktionen. Man kanske också kan ordna så att barnet får enbart bröstmjölk och inte får något extra av sjukhuspersonalen.
Modern behöver inte vara rädd för att hon inte får tillräckligt med mjölk till sitt barn. Även om hon fått injektioner för att mjölken skall ”sina” och det har varit omöjligt att amma barnet ordentligt på sjukhuset, kommer hon snart att få tillräckligt med mjölk, om barnet får suga ihärdigt. En del mödrar blir emellertid oroliga, när de ser att barnet suger på fingrarna efter det att det fått mat. De tror att det fortfarande är hungrigt. Men oftast beror detta bara på barnets sugbehov och inte på hunger.
Om modern är tveksam, kan hon emellertid låta barnet få suga igen, även om det slutade för bara några minuter sedan. Om det är hungrigt, kommer det att helt tömma brösten ännu en gång. Detta stimulerar brösten att ge mera mjölk. Den allvise Skaparen har verkligen gjort en underbar anordning, där tillgången direkt svarar mot efterfrågan. Sugandet stimulerar moderns bröst, så att barnets näringsbehov kan tillfredsställas — ja, till och med två friska barns, om det blir nödvändigt.
Det finns därför ingen anledning att oroa sig. Modern kommer att få precis så mycket mjölk som hennes barn behöver. Är det egentligen inte dumt att tvivla på att man kan göra vad så gott som alla kvinnor alltsedan Eva har gjort som en naturlig del av sitt liv?
Men hur skall man ställa sig till vad andra tycker, människor av i dag som med orätt tycker att det på något sätt är förnedrande att amma? Man skall inte ignorera andras seder och åsikter — det skulle vara oförståndigt att amma på ett sådant sätt att det sårar människors känslor. Men amningen kan ske på ett diskret sätt, så att bröstet inte syns och personer i närheten kanske inte ens märker att man ammar. Som en mor påpekade: ”Det finns ett sätt att göra det på. ... Man måste respektera andras rättigheter.”
En glädje att amma
I vanliga fall ser kvinnor fram emot att få amma sitt barn. Den välkända näringsfysiologen Adelle Davis framhöll: ”Jag har intervjuat mer än 2.000 blivande mödrar, och jag kan ändå på ena handens fingrar räkna dem som sade att de inte ville amma sina barn.” Att uppfylla denna önskan kan medföra verklig glädje.
Först och främst innebär det en känslomässig tillfredsställelse. En mor skrev: ”Det viktigaste skälet till att jag valde att amma var känslomässigt. Jag kände djup tillfredsställelse då jag fick vagga vårt första barn i famnen och ge honom mat från min egen kropp.” Barnet får också stort gagn i känslomässigt avseende, som det sägs i den aktade medicinska publikationen Current Therapy 1972: ”De psykologiska fördelarna för mor och barn är allmänt erkända.” Regelbunden, nära kontakt med modern är ovärderlig för ett barns utveckling.
Den ammande modern kan också finna glädje i att veta att hon ger sitt barn den allra bästa näring det kan få. Hennes mjölk är idealisk för barnet, sammansatt som den är av Skaparen. Därför visar det sig också att bröstbarn är friskare och har lägre dödlighet än barn som uppföds med konstgjorda medel.
En annan fördel är att det är praktiskt att amma. Som en mor skriver: ”Jag fann att jag kunde ta med mig barnen vart som helst när de var små och alltid ha ren, steril mjölk till hands och aldrig behöva värma en flaska.” Många familjer är också glada över de pengar de sparat in, därför att de aldrig behövt köpa flaskor och mat till barnet.
Det är sant att de hinder som det moderna levnadssättet byggt upp har gjort att somliga kommit att betrakta amningen som en börda. Men faktum är att amning är en av de glädjefyllda erfarenheter som Skaparen avsett för sina skapelser, till deras bästa.
[Fotnoter]
a Se Vakna! för 22 november 1973 beträffande fördelarna med bröstuppfödning.