Vilken grundval finns det för en bättre framtid?
UTGÖR den nuvarande utvecklingen i Förenta staterna efter två hundra års historia en god grundval för en bättre framtid? Det finns otvivelaktigt stor ekonomisk styrka inom nationen jämte många andra potentiella faktorer som pekar i god riktning.
Många experter som studerar trender när det gäller ekonomi, utbildning, sociala problem och politik kommer emellertid till en nykter slutsats. De anser att landet visserligen kan uppvisa stor makt och stort välstånd, men att allvarliga bekymmer kan väntas snart, om inte de negativa trenderna vänds.
De påpekar att en olycka för många familjer är den ”amerikanska drömmen”, dvs. tron att förbättringen skulle fortsätta i oändlighet med bättre arbeten, mer pengar, högre levnadsstandard, säkerhet, sinnesfrid och en god framtid för de unga.
Men för många människor har detta inte visat sig bli fallet. I New York Times meddelas det: ”Fruktan tycks tillta hos många amerikaner att festen kanske är slut. Den stora amerikanska drömmen ... verkar på något sätt svårare att förverkliga för många människor.”
Ett växande problem
Ett viktigt problem har att göra med det sätt varpå amerikaner under de senaste årtiondena finansierat en stor del av sitt välstånd. Det har skett med lånade pengar — skulder, omåttliga skulder. De har intecknat framtiden för att leva gott i dag. Men alltför många skulder leder till konkurs.
På grund av enorma och växande skulder har ett stort antal människor, många företag, somliga stads- och delstatsstyrelser och även den federala regeringen fått allt svårare att bestrida sina utgifter. I U.S. News & World Report heter det: ”Skulderna växer för snabbt för den amerikanska ekonomin som måste bära dem. De totala offentliga och privata skulderna uppgår nu till något mer än två gånger nationens årliga produktion av varor och tjänster.” Denna totala skuld är nu över tre billioner (tre millioner millioner) dollar!
I tidskriften uppges det att ”bolagsskulderna i dag uppgår till omkring 17 gånger företagens sammanlagda vinster efter skatt” och att de ökar. Den federala regeringens skulder uppgår till över 600 milliarder dollar och ökar också. Under de senaste sjutton åren har regeringen endast en gång haft ett mindre överskott i sin årliga budget. Underskottet i statskassan år 1975 var över 43 milliarder dollar. Det väntade underskottet i statskassan år 1976 beräknas till 75 milliarder dollar, ett rekord genom tiderna.
År 1939 var räntan på nationalskulden en milliard dollar per år. Men år 1977 beräknas den uppgå till omkring 45 milliarder dollar! Enbart denna ränta, under ett enda år, är större än den totala nationalskulden sammanräknad under landets hela historia fram till andra världskriget.
Senator Harry F. Byrd j:r säger: ”Om det nuvarande slöseriet fortsätter trots ett sådant underskott, tror jag det är oundvikligt att nationen går mot en katastrof.”
Men har inte utsikterna på affärsmarknaden ljusnat under de senaste månaderna? Jo, de flesta ekonomer anser att den senaste tidens svåra tillbakagång har hejdats. Förbättringen finansieras emellertid till stor del med lånade pengar. Att pumpa in sjuttiofem milliarder lånade dollar i en ekonomisk struktur förbättrar förhållandena — tillfälligt. Men skuldbördan blir tyngre och tyngre. Somliga har uttryckt sin oro för att det kan vara med detta som med heroinmissbrukaren som måste ha mer och mer av drogen, till dess hans organism inte längre klarar det och slutligen kollapsar.
Lägre levnadsstandard
Staden New York har redan upptäckt vad det innebär att utgifterna fortsätter att överstiga inkomsterna. Stadens skuldbörda har blivit så betungande att man har stora svårigheter att få låna mer pengar för att betala löpande utgifter och än större svårigheter att betala tillbaka lånen.
Staden har därför dragit in tjänster, vilket innebär att man också avskedat arbetare. Men även med sådana drastiska åtgärder kvarstår underskottet, och det blir allt svårare för staden att fortsätta att höja de redan höga skatterna.
På samma sätt som en stads levnadsstandard kan sjunka, när för mycket pengar ges ut och inte tillräckligt mycket kommer in, så anser många experter att detta också är vad som kan hända landet. Somliga anser att det redan har börjat. Professor George Sternlieb vid Rutgers University uppgav: ”Vad vi har att göra med är inget annat än en sänkning av den amerikanska levnadsstandarden.”
Något som också undergräver folkets levnadsstandard är skatterna. De är den snabbast ökande större posten vid inflation. Redan nu går över en tredjedel av en arbetares lön till olika skatter. Finansminister William E. Simon hade goda skäl att säga: ”Det federala skattesystemet, som utvecklats sedan republikens första dagar, har i dag råkat i svårigheter.” Man fruktar för en ”skatterevolution”. En av orsakerna till frihetskriget var vad kolonisterna ansåg vara orättvis beskattning.
Fattigdom mitt ibland rikedom
Trots det välstånd många åtnjuter består fattigdomen. I New York Post uppgavs: ”Beräkningarna av antalet amerikaner som lever under existensminimum varierar från 10 till 30 millioner.” Många andra lever på eller strax över existensminimum.
Kolumnisten Jack Anderson berättar om en reporterkollega som uppgav sig vara lantarbetare och arbetade som kringflyttande jordbruksarbetare. De bostäder som bestods honom var ”knappast tjänliga som bostad åt människor”. Förhållandena överallt, sade han, ”påminde mer om 1800-talets slavbostäder än 1900-talsbostäder”.
Anderson sammanfattade: ”Det ligger grym ironi i det förhållandet att de som arbetar på världens rikaste åkrar ofta lever i djup fattigdom och bara tjänar tillräckligt för att kunna existera. Somliga lever i verkligt slaveri under en oärlig förvaltare, som inkasserar mer till deras löner än vad han betalar dem. För de flesta tycks det inte finnas någon undflykt från åkrarnas eviga fattigdom.”
Antalet äldre som lever i fattigdom är en erkänd nationell skamfläck. Och levnadsförhållandena urartar i många större städer. Byggnader förfaller och utryms, och nybyggnadsprojekten håller inte jämna steg med förfallet.
Efter två hundra år är alltså levnadsförhållandena mycket goda för många människor, men dåliga för millioner andra. Alla års välstånd, alla välmenande ansträngningar har inte ändrat detta. Det är inte den fasta grundval som krävs för en bättre framtid.
Andra svårigheter
Efter två hundra år med ett av de mer avancerade undervisningssystemen är dessutom millioner människor ”funktionellt obildade”. Förenta staternas utbildningsdepartement kallar det ”chockerande” att omkring en femtedel av den vuxna befolkningen (23 millioner amerikaner) inte äger tillräcklig läskunnighet för att klara vardagliga sysslor som att handla, ta körkort eller läsa ett försäkringsbrev. Departementet rapporterade att ytterligare 39 millioner amerikaner ”nätt och jämnt klarar sig” med den utbildning de har fått.
Förhållandet i många amerikanska skolor ger inte stort hopp om någon större förbättring på de allmänna undervisningsstadierna. Pressen i landet rapporterar att våldet griper omkring sig i landets skolor med tilltagande misshandel, överfall, vandalism och strider gäng mot gäng. I en publikation talades det om ”ett veritabelt terrorvälde i skolorna”. I en storstad inträffade på fem månader 474 överfall på lärare och skolpersonal.
Denna trend svarar mot ökningen av brottsligheten. Det begås nu mer än elva millioner grövre brott årligen. Och millioner fler blir aldrig anmälda.
Familjelivet håller på att urarta. Sociologer i Boston har funnit att ”våld tycks vara minst lika vanligt som kärlek i den typiska amerikanska familjen”. Hälften av de gifta par som intervjuades medgav att fysiskt våld förekommit inom familjen under det gångna året. Och man beräknar att minst en million fall av barnmisshandel inträffar årligen.
Förlorad tillförsikt
I New York Times sades följande: ”Under de senaste åren tycks vi som ett folk ha gått vilse — vi famlar i blindo, är osäkra på oss själva i våra relationer till varandra och till världen i stort. Den optimism och moraliska kraft, som varit kännetecknande för Amerika decennierna igenom, har i stor utsträckning ersatts av en djupt rotad cynism och desillusionering.”
Senator Frank Church fann också att ”brist på tro, vittutbredd cynism och djup pessimism är de mest centrala och fundamentala problemen som möter Amerika i dag”. Church som lett en undersökning angående missförhållanden inom statliga verk sade att ”det har förekommit tilltagande laglöshet på alla nivåer i det amerikanska samhället upp till och inbegripet den federala regeringen”. Han påpekade att ”en fri regerings existens äventyras, om den underlåter att följa lagen”.
Framtiden
Kommer Förenta staterna i sin nuvarande form att överleva för att fira sitt 300-årsjubileum?
Många anser att demokrati inte är ”framtidens melodi”. De framhåller att de demokratiska regeringarna i världen blir allt färre. I stället ökar totalitärt styre.
Västtysklands största illustrerade tidskrift, Stern, kom till den slutsatsen att ”den nuvarande amerikanska eran av dominans har gått till ända” men hoppades att ett annat slag av amerikansk era skulle ersätta den. I den proamerikanska Economist i London talades det om en ”tillbakagång” för det amerikanska ”imperiet”. Man drog den slutsatsen att ”ledarskapet i världen riskerar att övergå i nya händer mycket tidigt under århundradet 1976—2076”.
Det finns emellertid ett starkare skäl till att vi kan vänta oss att få uppleva en betydande förändring långt innan 300-årsjubileet infaller. Och det beror inte på att Förenta staterna kommer att besegras av något annat världsvälde.