De läser med sina fingrar

TYCKER du om att läsa? I så fall hör det säkert till dina favoritavkopplingar att få sjunka ner i en skön stol med en bra bok eller tidning i handen. Tänk bara på allt vad du har lärt dig, platser du har besökt, människor du har talat med — alltsammans med hjälp av det tryckta ordet! Men tänk om du vore blind! Skulle då den här dörren till kunskap vara stängd? Nej, inte om du kunde läsa med dina fingrar.

Med hjälp av punktskrift — känt som braille — har tiotusentals synskadade människor över hela världen kunnat lära sig läsa. I våra dagar kan nästan allting som kommit ut i tryck överföras till braille för att läsas av tränade fingrar. Hundratals människor har också fått hjälp att skaffa sig kunskap om Guds ord och uppsåt, tack vare att bibeln och bibelstudiehjälpredor har framställts i braille. Men det har inte alltid varit så, eftersom standardiseringen och utvecklingen av braille har ägt rum under de senaste ett hundra femtio åren.

Brailles historia

Under flera hundra år sökte man få fram metoder som kunde göra det möjligt för synskadade människor att själva kunna ”läsa”. Man försökte bland annat att snida ut bokstäver ur träblock och sedan ordna dem i rätt ordning för att de blinda skulle känna dem med sina fingrar. Senare framställdes sådana bokstäver i bly eller någon annan lämplig metall. Ibland använde man bokstäver som var utskurna ur papp. Det säger sig självt att det här sättet var mycket svårhanterligt och tog massor av tid. En annan sak, som också gjorde det svårt, var det förhållandet att de flesta bokstäver som man använde på den tiden var mycket svåra att urskilja med känseln, om de inte var stora.

Under senare delen av 1700-talet grundade Valentin Haüy i Paris en skola för blinda barn. Genom hans ansträngningar skedde ett genombrott när det gällde att utveckla ett lässystem för de blinda. Han upptäckte av en händelse att tryck som hade inpräglats djupt i papperet kunde kännas av hans blinda elever och att de med en viss svårighet kunde känna igen vissa bokstäver. Haüy började omedelbart tänka ut ett system varigenom man använde den rörliga typ som var vanlig vid tryckning för att göra ett avtryck av bokstäverna i papperet. På så sätt kom man på att framställa litteratur i reliefskrift.

Men de gamla problemen fanns kvar, särskilt att finna en skrift som lätt kunde tydas med känseln. Även om Haüys system kanske var primitivt, så fick elever vid hans skola sin utbildning genom den här metoden under mer än fyrtio år. Sedan tänkte en av eleverna, Louis Braille, ut ett bättre system.

Louis Braille var tio år, då han skrevs in vid Haüys skola. Han blev blind, då han var mycket liten, genom en olycka i faderns sadelmakeri. Med tiden blev den unge Braille intresserad av en chifferskrift som kallades ”nattskrift”. Dess uppfinnare, kapten Charles Barbier, hade introducerat den för några av eleverna. Den franska militären använde den för att kommunicera under natten. De behövde då inte riskera att avslöja var de befann sig genom ljus som skvallrade eller genom hörbara anrop. Man använde en syl för att göra reliefpunkter i tjockt papper, vilka soldaterna sedan kunde känna i mörkret. Nattskrift grundade sig på ett schema med trettiosex kvadrater, där varje kvadrat representerade ett fonetiskt ljud. Två rader på upp till sex punkter vardera var upphöjda i papperet. Antalet punkter i den första raden visade i vilken vågrät linje på det fonetiska ljudschemat som det önskade ljudet fanns, och antalet punkter i den andra raden angav det korrekta ljudet i den linjen. Nattskrift visade sig bli språngbrädan, som gjorde det möjligt för unge Braille att tänka ut det system att läsa med känseln, som fortfarande är i bruk.

Braille utformade från början sitt system för franska språket. Men det har nu anpassats, så att det kan användas på många språk. Också språk med andra alfabet, till exempel kinesiska och arabiska, kan skrivas i braille. Många organisationer har med framgång standardiserat braillesystemet, som används runt hela världen. Därför har det nu blivit det världsomfattande kommunikationsmedlet för de synskadade.

Hur braille fungerar

Braillesystemet använder sig av en serie ”celler” eller slutna enheter i relief i vågräta rader. Varje cell representerar antingen en bokstav, en siffra, en kombination av bokstäver eller ett ord. En braillecell utgörs av två lodräta rader på tre punkter vardera, och den är inte större än att fingertoppen känner läget på alla sex punkterna. Genom att variera läget på punkterna inom cellen är det möjligt med allt som allt sextiotre olika kombinationer. I det engelska braille används tjugosex av dessa kombinationer eller ”tecken” för att representera alfabetet, och resten används för interpunktering, specialsammandragningar och förkortningar.

Om man tittar på illustrationen nederst på sidan, ser man att de tio första bokstäverna i det engelska alfabetet, a till j, bildas genom kombinationer av de översta fyra punkterna i braillecellen. Siffrorna 1 till 9 och noll bildas genom samma tio tecken, men de föregås nu av ett speciellt siffertecken. De därpå följande tio bokstäverna, från k till t, bildas genom att lägga till den undre vänstra punkten till de första tio bokstavstecknen. De sex sista bokstäverna i alfabetet upprepar de första tecknen, men man lägger till de båda undre punkterna. Bokstaven w är ett undantag, eftersom det inte finns något w i det franska alfabetet, för vilket braillesystemet ursprungligen utformades. Bokstäverna å, ä och ö i det svenska alfabetet har bestämts av sakkunniga i Sverige. Det svenska braillealfabetet omfattar 29 bokstäver. De återstående kombinationerna används för interpunktering, sammandragningar och förkortningar.

Dessa sammandragningar och förkortningar gör att det är svårt att lära sig braille. Och framför allt är det så om man blivit blind på äldre dar, eftersom man bara kan lära sig braille genom att lära sig alla tecknen utantill. Av den orsaken finns det olika ”grader” av braille.

Första gradens braille använder bara de tecken som representerar alfabetet, interpunktering, siffror och några få sammansättningstecken, som är unika för braille. Det motsvarar bokstav för bokstav det synliga trycket av materialet. Den här graden är den som är lättast att lära, eftersom det är färre tecken att lära sig utantill än i de andra graderna. Men å andra sidan är första gradens braille den långsammaste att transkribera och läsa, och slutprodukten är den klumpigaste. Eftersom nästan all brailleskrift som framställs i våra dagar transkriberas och framställs av frivilliga arbetare i ideella organisationer, så används knappast första gradens braille alls.

Tredje gradens braille är en mycket förkortad form, som har vissa likheter med stenografi. Det finns många olika sammandragningar och förkortningar att lära sig utantill, och reglerna för hur de skall användas är lika svåra. Tredje gradens braille används ofta i vetenskapliga beteckningar eller i annat mycket tekniskt material. Eftersom mycket få blinda människor kan läsa den här graden av braille, är den inte så vanlig.

Braille har visat sig vara mycket anpassbart som kommunikationsmedel. När Louis Braille en gång utvecklade sitt känsellässystem, använde han det på musikbeteckningar. Metoden fungerar så bra att det är lättare för de synskadade att läsa och skriva musik, än det är för de seende. Olika matematiska, vetenskapliga och kemiska termer har framgångsrikt transkriberats till braille och öppnat enorma skattkammare av kunskap för synskadade läsare. Klockor med kraftiga visare och braillesiffror i relief har utformats, så att skickliga fingrar kan känna vad klockan är.

Rikets budskap i braille

Ett av de viktigaste sätten att använda braille har varit för att sprida de ”goda nyheterna” om Guds rike. (Matt. 24:14) År 1960 började Sällskapet Vakttornet framställa utvalda artiklar från sin bibliska tidskrift Vakttornet i andra gradens engelsk braille. Dessa framställdes en gång i månaden, men i mycket begränsad upplaga, eftersom varje exemplar måste göras för hand med ett stift. Under årens lopp har större och bättre anordningar gjort att man kunnat framställa allt fler bibliska hjälpredor i braille. Sällskapet Vakttornet framställer fortfarande Vakttornet i engelsk braille, och tidskriften kommer nu ut två gånger i månaden. Det finns för tillfället över 1.000 prenumeranter världen runt.

Sällskapet Vakttornet framställer också många böcker och småböcker i braille. Följande böcker finns tillgängliga i andra gradens engelsk braille: Is This Life All There Is?; Listening to the Great Teacher; My Book of Bible Stories; Making Your Family Life Happy; Life Does Have a Purpose; Our Incoming World Government—God’s Kingdom; Good News to Make You Happy; Your Youth—Getting the Best out of It; Holy Spirit—The Force Behind the Coming New Order!; Is the Bible Really the Word of God?; The Truth That Leads to Eternal Life; True Peace and Security—From What Source?; sångboken (enbart ord) ”Singing and Accompanying Yourselves With Music in Your Hearts”. Följande småböcker finns tillgängliga i andra gradens engelsk braille: Bible Topics for Discussion; Unseen Spirits—Do They Help Us? Or Do They Harm Us?; Jehovah’s Witnesses and the Question of Blood; A Secure Future—How You Can Find It; Is There a God Who Cares?; There Is Much More to Life!; ”This Good News of the Kingdom” (finns också på spanska i första gradens braille); Study Questions for the book Is the Bible Really the Word of God?; Study Questions for the book Is This Life All There Is? Dessa böcker går både att låna och att köpa.

På svenska finns följande böcker: Sanningen som leder till evigt liv och Är detta livet allt vi kan vänta oss? De svenska böckerna går endast att få på lånebasis.

Synskadade personer som önskar låna något av den här nämnda litteraturen eller köpa något av den engelska eller prenumerera på engelska upplagan av Vakttornet kan göra så genom att skriva till Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet, Box 8, 175 21 JÄRFÄLLA.

Den här braillelitteraturen har hjälpt många synskadade människor att få exakt kunskap om sin Skapare, Jehova Gud. Och det har lett till att de har insett behovet av att överlämna sina liv åt Gud och dela med sig åt andra av vad de har lärt. Detta har de gjort trots sitt handikapp. Ett Jehovas vittne på Puerto Rico leder regelbundet bibelstudier med andra med hjälp av braillelitteratur. Hon skriver: ”Ni skulle bara se hur lycklig jag ser ut, när jag packar min bokväska med den stora klumpiga boken och min ledarhund drar i väg med mig dit jag skall. Jehova är en kärleksfull och underbar Gud — och så barmhärtig, som använder oss i sin tjänst, oavsett våra handikapp.”

Kristen litteratur i braille har gjort det möjligt för synskadade män att kunna bli förordnade till ansvarsställningar inom den kristna församlingen. Fastän de är synskadade, leder de församlingsmöten eller läser paragrafer vid veckans Vakttornsstudium. Somliga håller till och med offentliga bibliska föredrag och använder då brailleanteckningar.

Det är i sanning märkligt — att en tonårspojkes starka önskan att kommunicera med den seende världen runt omkring har gett upphov till detta mångsidiga system, som vi i dag känner som braille. Det har öppnat nya kunskapsområden för de synskadade, som har lärt sig att läsa genom känseln. Vilken storslagen och lycklig dag kommer det inte att bli när de profetiska orden i Jesaja 35:5 uppfylls på ett bokstavligt sätt! ”Då skola de blindas ögon öppnas.” Men innan dess är de välsignade att kunna läsa om dessa dyrbara löften med hjälp av sina fingrar.

[Bild på sidan 17]

BRAILLEALFABETET

a b c d e f g h i j

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

k l m n o p q r s t

u v x y z w å ä ö Siffertecken

”De döva skola på den tiden höra, vad som läses för dem, och de blindas ögon skola se och vara fria ifrån dunkel och mörker.” — Jes. 29:18.