Behärska din TV!
TELEVISIONEN kan ge information, undervisning och underhållning, om den behärskas rätt. Den kan bidra till glädjen i livet. Om man inte behärskar TV:n rätt, kan den bli fördärvbringande. Lär dig därför att behärska din TV, innan den behärskar dig — och dina barn.
Doktor Saul Kapel skrev följande i New York Daily News: ”Den tid är sedan länge förbi, då man kunde ifrågasätta forskningsresultaten. Det är nu tid för föräldrar att handla i enlighet med dem ... och ägna större uppmärksamhet åt hur mycket TV och vilka program barnen ser.” Detsamma kan sägas om de vuxnas egna TV-vanor.
Är du en TV-slav?
Du skulle kunna ha nytta av att ärligt granska hur mycket tid du och din familj ägnar åt att titta på TV. Du skulle till och med kunna lägga ett papper och en penna vid TV-apparaten och under en vanlig vecka anteckna, dag för dag, hur mycket TV som ses och av vem. Räkna sedan samman tiden. Resultatet kan bli en chock för dig.
För att avgöra om du håller på att bli en slav under TV:n kan du också besvara följande frågor:
1. Längtar du efter att dagen skall ta slut, så att du skall få se dina favoritprogram på TV?
2. Låter du TV:n vara på sedan dina favoritprogram är slut och fortsätter att titta på annat?
3. Gör du ovanstående (1 och 2) kväll efter kväll?
4. Tittar du hellre på TV än umgås med vänner eller gör saker och ting tillsammans med familjen?
5. Sätter du på TV:n på morgonen, om sändning pågår och du har tillfälle?
6. Har du apparaten på även om du inte direkt ser på programmen?
7. Blir du på dåligt humör, om du inte får se på TV en kväll?
8. Är du snar att försvara dig, om du anklagas för att titta för mycket på TV?
9. Kommer du med ursäkter för att du tittar för mycket?
10. Använder du mer tid till att titta på TV än till alla andra fritidsaktiviteter sammantagna?
Om du har svarat ”ja” på flera av dessa frågor, visar detta att en viss grad av TV-beroende redan satt in.
Hur man behärskar TV-tittandet
Hur kan man få sina TV-vanor under kontroll? Först och främst behöver man inse att nästan alla slags överdrifter kan vara skadliga för människan.
Att äta god mat är nyttigt, men är frosseri det? Att dricka alkoholhaltiga drycker kan vara en njutning, men är alkoholism det? Sömn är viktig för god hälsa, men för mycket sömn kan inverka menligt på kroppen och sinnet.
Det kan emellertid vara lättare att inse att något är förenat med fara än att vidta åtgärder för att få kontroll över det. För många människor gäller detta i synnerhet TV-vanorna.
God kontroll kräver självdisciplin, vilken i sin tur kräver rätt motivation.
Det kan vara till hjälp om man nalkas problemet på samma sätt som man skulle göra om man blev tillsagd av läkaren att undvika en vana som var skadlig för hälsan. Att titta för mycket på TV är en vana som kan skada den mentala och fysiska hälsan. Insikten om detta kan hjälpa några att uppodla den disciplin som behövs för att vara måttlig.
För att få hjälp att behärska TV-tittandet har några placerat sin apparat på en plats där det är obekvämt att sitta länge framför TV:n. Det kan vara i ett rum som i stor utsträckning används av alla familjens medlemmar. Några har ställt TV:n i en garderob eller ett förrådsutrymme, vilket kräver en del ansträngning och förberedelse när de vill titta. Många har valt att inte ha en TV-apparat i sovrummet, eftersom det inbjuder till att ligga och titta länge.
Somliga familjer har ett schema och ser bara vissa program, och apparaten är avstängd resten av tiden. Att låta andra aktiviteter få företräde är också en hjälp, till exempel att avsätta vissa kvällar för familjesamtal, läsning eller andra former av rekreation som inbegriper hela familjen.
Till och med måttligt TV-tittande kan naturligtvis ge dåligt utbyte, om de program man ser hyllar förvända tankar och idéer. Det är alltså nödvändigt att ägna uppmärksamhet åt programinnehållet.
Kontrollera barnens TV-vanor
Föräldrar har stort ansvar när det gäller att styra sina barns TV-vanor. En del föräldrar säger bestämt ”nej” till ett barn som vill leka på en trafikerad gata, eftersom detta är förenat med fara. Men samma föräldrar kan låta sina barn få obegränsad tillgång till TV:n. De måste därför lära sig att få sitt ”nej” att betyda just detta. Och de flesta barn kommer att sluta tjata på föräldrarna om att få se på TV, när de märker att föräldrarna inte ger med sig.
Givetvis kan ingen fastställa några regler för vad föräldrar skall göra i det här avseendet. Men det är intressant att lägga märke till vad andra har gjort med gott resultat. Några låter till exempel inte sina barn titta mer än en timme, eller en halv timme, om dagen de dagar de går i skolan, och en eller två timmar under veckosluten. Andra föräldrar låter inte sina barn titta på TV alls de dagar de går i skolan och ger dem lov att titta en begränsad tid under veckosluten och ferierna.
Många föräldrar låter inte någon titta på TV under måltiderna och inte heller när det är dags för studier eller hushållssysslor eller vid läggdags. Och de låter inte barnen ha en TV i sina egna rum.
En del har emellertid märkt att de inte lyckats så bra med att reglera barnens TV-vanor. En mor sade att hennes kontroll efter en tid ”blir sämre och sämre, och rätt snart tittar barnen hela tiden”. Eftersom hon inte kunde vara bestämd när det gällde inskränkningar under vardagarna, fann hon att den enda lösningen var att låta barnen helt avstå från TV under skolveckorna.
Föräldrarna måste också vara noga med att välja program åt sina barn. En del frågor man kan ställa sig i det här sammanhanget är:
1. Är programmet lämpligt för barnets ålder?
2. Visar programmet problem och konflikter, som ett barn kan förstå, och positiva sätt att lösa dem?
3. Skildrar programmet moralen, familjelivet, äktenskapet och förhållandet mellan könen på ett sunt, positivt sätt?
4. Vad är det troligt att barnet kommer att få lära sig, om det får lov att se vissa tecknade filmer eller andra barnprogram som underhållning?
5. Uppmuntrar programmet till uppbyggande aktiviteter, eller ökar det åtminstone kvaliteten på barnets lekar?
Fördelar
En amerikansk mor som hade TV:n på nästan hela dagarna ”bara för sällskaps skull” märkte att hennes ett och ett halvt år gamle son sov oroligt och var sjukare och otåligare än normalt. Hon stängde därför av TV:n, och barnets uppförande förbättrades avsevärt. Han sov bättre, var mindre otålig och kunde lättare koncentrera sig på sin egen lek.
Då TV-apparaten gick sönder hos en familj i Japan, skrev modern följande till en tidning: ”Mina två barns — pojkar som är sju respektive fyra år gamla — livsmönster har sedan dess genomgått en anmärkningsvärd förändring. Innan TV:n gick sönder gjorde mina pojkar ingenting annat än såg på TV efter middagen. De lyssnade aldrig på mina förslag om att de skulle läsa böcker. Men nu, när TV:n är sönder, är de ivriga att läsa böcker.” Många andra japanska föräldrar skrev och berättade om att deras barns uppförande och skolarbete på liknande sätt förbättrats, sedan de börjat kontrollera barnens TV-vanor.
I Förenta staterna har föräldrar gjort liknande iakttagelser, när TV:n gått sönder och inte genast blivit utbytt. En förälder sade: ”Först var mina barn helt vilsna. Vad skulle de göra med sin tid? Så småningom överflyttade de intresset på andra aktiviteter. Vi började spela familjespel tillsammans och återupptog läsningen. Vi samtalade oftare och längre med varandra och utbytte tankar och åsikter, och vi tycktes få mer tid till utomhusaktiviteter.” Den här familjen skaffade sig en ny TV-apparat, men hade då lärt sig att behärska TV:n.
En annan förälder som lärde sig att behärska TV:n sade: ”Jag är häpen över hur mycket vi talar med varandra nu för tiden. TV:n skjuter inte upp sådana saker som barnen drar sig för att göra — hjälpa till i hushållet, läsa läxor, bada eller gå och lägga sig.”
Samvetsgranna föräldrar är särskilt angelägna om att ingenting får hindra deras barns undervisning i hemmet. Barnens intelligensnivå höjs och deras intellektuella förmågor förbättras avsevärt, när föräldrarna hjälper dem att lära sig läsa och förelägger dem undervisningsmaterial redan innan barnen kommit upp i skolåldern. Man har funnit att även ett kort undervisningsprogram i hemmet gör en skillnad. Ja, ju mer övning det unga sinnet får, desto bättre kommer det att fungera senare i livet.
Det är därför föräldrar som är Jehovas vittnen uppmuntras att inbegripa sina barn i alla åldrar i undervisningsaktiviteter som kretsar kring bibeln. Följden blir att deras barn i många fall utvecklar en god läsförmåga, vilket är till stor hjälp för dem i skolarbetet och också senare i livet. Sådan undervisning, som föräldrarna ger i hemmet, jämte litteratur för barn, vilken förklarar bibelns höga moralnormer, ger en mycket värdefull grund. Det hjälper till att motverka allt det dåliga inflytande som våra dagars värld utövar.
Eftersom Jehovas vittnen godtar bibeln som Guds ord, godtar de också att den kräver ”självbehärskning”, vilket inbegriper att behärska TV:n. Sådan självbehärskning är i själva verket ett tecken på att de låter Guds mäktiga verksamma kraft, hans heliga ande, verka i deras liv, eftersom självbehärskning är en ”frukt”, eller en produkt, av denna ande. — Gal. 5:22, 23.
Föräldrar gör således väl om de inte bara kontrollerar barnens TV-vanor utan också anstränger sig på allt sätt för att ersätta TV:n med uppbyggande verksamhet. Samma princip kan föräldrarna sannerligen också tillämpa i sitt eget liv, och därigenom föregår de med gott exempel för sina barn.
Ja, televisionen kan vara till nytta. Den kan ge undervisning, information och underhållning. Men den kan också bryta ner och fördärva, påverka människor att uppföra sig omoraliskt, bli fientliga och våldspräglade och rentav tvivla på Gud. Förståndiga människor arbetar därför på att behärska TV:n, så att den inte får behärska dem.
[Bild på sidan 19]
Genom att behärska TV:n kan föräldrar kommunicera mer med sina barn och hjälpa dem att utveckla sina mentala förmågor