Hur mycket energi finns det i jorden?
KOL och olja har varit de huvudsakliga energikällorna sedan början av den industriella revolutionen under 1800-talets första hälft. Men dessa energikällor betecknas i allmänhet inte som förnybara. Den brännande frågan för oss i våra dagar är alltså: Hur länge kan vi använda dessa fossila bränslen innan de alla tar slut?
Det var kol som först började exploateras, då Europa och Förenta staterna kastade sig in i den industriella eran. Kolet kom till stor användning i tillverkningen av stål och cement. Kol drev järnvägslokomotiv på land och ångfartyg på havet. Man eldade med kol för att värma upp bostäder och verkstäder. Mot slutet av 1800-talet började man också använda kol för att driva elektriska generatorer i centrala kraftanläggningar.
Då oljan blev tillgänglig, gjorde dess rikliga förekomst och låga kostnad att den började användas för många ändamål i stället för kol. Det bekväma med oljan — att den var flytande och lättantändlig — var den främsta orsaken till den mycket snabba spridningen av bilar för privat bruk, lastbilar för transporter och flygplan för snabb samfärdsel. Industriländer kom att bli mycket beroende av oljan som en oumbärlig energikälla.
Slöseri med en tillgång
Utsikten till stora vinster sporrade driftiga och djärva oljeborrare till att få det första fotfästet i nya rika oljefält. Naturgasen, som strömmade upp från många källor, betraktades mest som en biprodukt, ja ibland nästan som ett gissel. Vid gaskällorna ansåg man naturgasens värde vara så lågt att man ofta brände upp den för att helt enkelt bli av med den. Men med rörledningar kan den med fördel och till en låg kostnad transporteras till industrianläggningar och vanliga hem.
Folk i oljerika länder blev på alla sätt uppmuntrade till att slösa med energi. Energin var så billig att man kunde överse med slöseri, och det var ingen mening med att tänka på att vara sparsam. Förutseende människor insåg emellertid att detta inte kunde fortsätta hur länge som helst; någon gång måste oljefyndigheterna bli uttömda. Men de kända oljetillgångarna på den tiden var tillräckliga för många års användning, och upptäckter av nya fält fortsatte att utöka tillgångarna snabbare än de tömdes.
Massproduktionen av bilar sänkte bilpriserna så mycket att det blev möjligt för nästan var och en att köpa bil. Biltillverkarna växte till väldiga bolag, som tävlade om att konkurrera ut varandra genom att utrusta varje ny årsmodell med lockande finesser. Myndigheterna beskattade försäljningen av billig bensin och byggde motorvägar överallt. Millioner och åter millioner bilar såldes till människor som var ivriga att åka ännu fortare och längre. Oljebolagen följde principen att skaffa sig största möjliga omedelbara vinster, och de ägnade ringa uppmärksamhet åt de bristsituationer, som oundvikligen skulle drabba en framtida generation. Men nu lever den generationen.
Att avgöra hur mycket energi som finns att tillgå
Den optimism, som man tidigare hyste om hur länge oljan skulle räcka, har dämpats genom det politiska embargo som pålades av arabländerna år 1973. År 1978 varnade en internationell expertgrupp för att senast inom 20 år, eller inom kanske bara 5 år, kommer tillgången på olja inte längre att kunna täcka den ökande efterfrågan. Händelser på senare tid har framkallat oro för att en permanent världsomfattande brist är att vänta under början av 1980-talet.
Allvarliga problem har plötsligt kommit över oss. Tillgången på olja är inte längre reglerad av enbart de teknologiska möjligheterna att finna och framställa den. Tillgången påverkas faktiskt mera av politiska manövreringar. Regeringar har infört invecklade skattesystem och konstlade priskontroller. Ledande män inom oljebolag klagar över att de inte känner sig särskilt sporrade till att företa dyrbara borrningar för att finna nya oljefält eller bygga nya raffinaderier, vilket är nödvändigt för att tillgodose den obevekligt växande efterfrågan.
Multinationella företag har befrämjat oljeproduktionen i en gång i tiden underutvecklade länder för att kunna exportera olja till industriländer. Nu återfinns de rikaste oljetillgångarna och de största oljekonsumenterna i olika, ofta fientligt inställda politiska områden. OPEC-länderna, som klagade över att de hade blivit utnyttjade av mäktigare länder, rotade sig samman för att begränsa oljeutförseln och på så sätt höja priserna och hävda sina politiska anspråk. För att avvärja hotet om ett nytt embargo talar politiska ledare om alternativa energikällor och om att spara energi. Men deras förslag att sänka hastighetsbegränsningarna på vägarna, vrida ner termostaten på värmepannan och kraftigt höja bränslepriserna möts med likgiltighet, ja rentav med bittert motstånd.
Men vi måste se situationen som den verkligen är. Världens tillgång på olja är redan på upphällningen, oavsett vilka åtgärder som vidtas för att spara och dryga ut tillgångarna. Det är förargligt att veta att berggrundens porer i uttömda oljefickor fortfarande innehåller två eller tre gånger mer olja än vad som har pumpats upp, men denna olja kan utvinnas endast med dyrbara metoder och i små mängder. Upptäckten av nya stora oljefält, sådana som de i Alaska och Mexico, kan heller inte göra mer än fördröja det slutliga uttömmandet av världens oljetillgångar några få år. Oljan kommer oundvikligen att ta slut inom de närmaste årtiondena. Vad händer sedan?
[Tabell på sidan 10]
ENERGI FRÅN: FÖRBRUKNING PER ÅR: VAD SOM FINNS KVAR:
USA VÄRLDEN USA VÄRLDEN
Olja 38 107 175 3.300
Naturgas 20 37 200 1.500
Kol 13 94 11.000 35.000
Vattenkraft 3 12 Förnyas
Kärnklyvning 3 5 230 670
SUMMA 77 255
Siffrorna i denna tabell är angivna i relativt motsvarande energivärden för varje källa. Enheten är 1.000 billioner (1015) British thermal units (värmeenheter) En Quad är 1.000.000.000.000.000 Btu. En Quad är lika med 170 millioner fat olja eller 27 milliarder kubikmeter naturgas eller 40 millioner ton kol eller 2.100 ton uranoxid och är tillräcklig för att alstra 100 milliarder kilowattimmar elektricitet. Siffrorna i de två första kolumnerna är ganska exakta, medan siffrorna i de två sista kolumnerna är uppskattade värden.