”Bara toppen av isberget”

På hur många platser kan katastrofen vid Lovekanalen upprepas?

”DET finns tusentals sådana dumpningsplatser över hela landet. Det som hände vid Lovekanalen förebådar vad som kan hända på många andra platser i framtiden.” Det uppgav dr Clark Heath vid Federal Center for Disease Control i USA. ”Situationen vid Lovekanalen är bara toppen av isberget.” Är det att överdriva? Begrunda följande:

LOUISIANA — Dödliga träskmarker. Devil’s Swamp, ett träsk som tidigare myllrade av vilda djur och växter, blev praktiskt taget ödelagt genom dumpningen av milliontals liter dödliga kemikalier. Närbelägna betesmarker blev förorenade, vilket resulterade i att 149 boskapsdjur dog. Mer än 220 hektar mark förgiftades fullständigt. I ett bostadsområde i närheten av ett annat träsk vaknade människorna på natten av att de höll på att kvävas. Hundar som sprang in i skogen hade tappat en del av sitt hår, när de kom tillbaka. På en av de 40.000 registrerade dumpningsplatserna i staten dödades en lastbilschaufför av giftiga gaser, medan han dumpade avfall.

IOWA — ”Lovekanalen kommer att te sig som ingenting.” I närheten av Charles City dumpade Salsburylaboratorierna oräkneliga ton kemiskt avfall i en tidigare sand- och grusgrop. Det rapporteras att däribland ingick närmare 30.000 kubikmeter dödligt arsenikavfall. Man har nu funnit kemiska föroreningar i grundvattnet i omgivningen, i en flod i närheten och i brunnar i staden Waterloo, som ligger 80 kilometer från dumpningsplatsen! ”Förekomsten av cancer i urinblåsan är högre än normalt” i det här området. Men vad som är i omedelbar fara är det naturliga grundvattnet i den nära omgivningen, vilket förser mer än 300.000 människor med vatten. ”Om de här gifterna kommer ner i grundvattnet och sprider sig, kommer Lovekanalen att te sig som ingenting”, varnade Charles Miller, en tjänsteman vid Department of Environmental Quality.

TENNESSEE — 300.000 gifttunnor. Det rapporteras att i grevskapet Hardeman grävde företaget Velsicol Chemical Corporation ner 300.000 tunnor med gift i diken och täckte över dem med en meter jord. Förbjudna bekämpningsmedel, som var 40 gånger starkare än DDT, läckte ut i grundvattnet. Närbelägna brunnar stängdes av, när invånarna klagade över yrsel, håravfall, smärtor i njurarna, störningar i leverns funktion, andningsproblem, illamående, stelhet i lederna och till och med förlossningsskador.

NEW JERSEY — ”En av de farligaste platserna i Förenta staterna.” Så beskriver en offentlig tjänsteman den plats i närheten av Elizabeth där företaget Chemical Control Corporation lagrade 34.000 läckande tunnor med kemiskt avfall. Helt nyligen avlägsnade man 10.000 tunnor, som innehöll de dödligaste kemikalierna, vilket förhindrade en katastrof av kolossal omfattning. Den 22 april 1980 inträffade det värsta. Dumpningsplatsen, som ligger bara några minuters väg från de 8 millioner människorna i staden New York, exploderade och fattade eld. Den intensiva hettan orsakade att en del av tunnorna kastades 60 meter upp i luften. Man fruktade att kemiska föroreningar skulle få en vittomfattande spridning, då ett stort svart moln bildades. Gynnsamma vindar räddade situationen. ”Vi var mycket nära en katastrof”, framhöll socialchefen i Elizabeth. Det gick inte en vecka förrän en annan kemisk brand bröt ut — den här gången i Bayonne. Andra dumpningsplatser har brunnit sedan dess. Det uppges att antalet cancerfall bland invånarna är ett av de högsta i landet.

Från England, Mexico, Japan och Canada rapporteras det också om problem med lagring och illegal dumpning av giftigt avfall. Här i Sverige är vi väl bekanta med vad som hände i Teckomatorp liksom med de svårigheter myndigheterna har när det gäller att finna en lämplig plats för en anläggning för förstöring av farligt avfall. Man betraktar nu kemiskt avfall som den värsta vattenföroreningen, på grund av att det förhindrar naturliga nedbrytningsprocesser och har en tendens att ansamlas i djur och människor.

Man är alltså medveten om farorna, men ändå ”innehåller dricksvattnet i många städer hundratals kemikalier”, rapporterar en federal hälsovårdsinspektör i USA. ”Vi vet inte hur de reagerar tillsammans. Adderas verkningarna, förstärker de varandra, eller neutraliserar de varandra?” Kemikaliernas verkningar på lång sikt framträder så långsamt att de är svåra att upptäcka förrän skadorna — cancer, förlossningsskador osv. — blir uppenbara, och då är det vanligen för sent!

Tusentals hektar mark världen utöver har förorenats. ”Det är som en mardröm”, beklagade sig David Evill, en invånare i Louisiana. ”Det är bara det att mardrömmen är verklighet och att det är vår egen mark som är fördärvad för all framtid.”

Men finns det några säkra sätt att hantera kemiskt avfall? Vad kan man göra? Finns det någon tillfredsställande lösning på denna kritiska situation?

[Bild på sidan 13]

Enligt EPA (Environmental Protection Agency) finns det mellan 32.000 och 51.000 dumpningsplatser för kemiskt avfall i Förenta staterna. Mer än 2.000 av dessa dumpningsplatser har sönderrostade, läckande tunnor och skulle kunna bli ”hotande hälsofaror”

[Bild på sidan 13]

Skulle denna dumpningsplats kunna bli en ny giftskandal? Det är en av de 215 dumpningsplatserna, som är registrerade av EPA, i två grevskap i staten New York