Löften och plasmider
CELLER är mycket små. Omkring 500 medelstora celler skulle få plats på punkten i slutet av den här meningen. Men ändå innehåller vanligen var och en av dessa celler all den DNA som behövs för att bygga upp en levande varelse, till exempel du själv.
Om celler är små, så måste DNA-molekyler verkligen vara mycket små. De har formen av långa, spiralvridna trådar, så långa att om man lade alla DNA-trådarna i människokroppen i en enda lång rad, så skulle de nå till solen och tillbaka många gånger om! Men trådarna är mycket tunna, bara omkring 1/400.000 millimeter i diameter.
För att göra saken ännu mer komplicerad måste dessa långa, tunna DNA-trådar på något sätt vara hoppackade inuti cellerna, och enda sättet att få plats med dem är att de är hoprullade till mycket täta nystan. Detta gör det svårt för vetenskapsmännen att leta reda på just de rätta områdena, dvs. de rätta generna, i just de DNA-molekyler de är intresserade av. Forskarna kan inte bara lägga en cell under ett mikroskop, leta reda på den gen de vill och sedan dra ut den med pincett och sätta in en annan gen.
Plasmider till undsättning
Det visar sig emellertid att bakterier ofta innehåller en del DNA-molekyler som är lättare att arbeta med. Dessa strängar av DNA är mer eller mindre oberoende av bakteriernas övriga DNA. De bildar slingor alldeles för sig själva som lätt kan överföras från en bakterie till en annan. De kallas plasmider. För närvarande är plasmider nyckeln till genmanipulation.
Det är inte så lätt att överföra gener till växter och djur, för deras celler har inte några plasmider, och deras genetiska regleringssystem är mycket mer komplicerade. Men forskarna har hopp om att sådan genmanipulation snart skall vara möjlig. Om de lyckas, kommer de att kunna sätta in gener i växter från bakterier som fixerar kväve i jorden, så att man inte behöver gödsla jorden med kvävehaltiga ämnen. De hoppas också att en dag kunna bota genetiskt orsakade sjukdomar, till exempel sicklecellanemi, genom att byta ut defekta gener hos människor.
”En bakterie håller på att fulländas som kan återvinna olja, medan andra programmeras för att utvinna metaller under jordytan”, skriver ordföranden i National Distillers and Chemical Corporation, Drummond C. Bell, i tidskriften Leaders. ”Det nya forskningsfältet har redan framställt eller är i färd med att framställa mänskligt insulin för att bekämpa diabetes; cancerbekämpande interferon framställt ur människoceller; och vacciner för att förebygga sådana sjukdomar som hepatit och malaria; såväl som hormoner för att bota dvärgväxt och blödarsjuka och andra som skall öka tillväxthastigheten hos nötkreatur och svin. Upptäckter som är på gång gäller också en sockerart som innehåller mycket fruktos men få kalorier, växter som själva kan framställa sin gödsel ur luften, en vetesort med dubbelt så hög proteinhalt som nuvarande sorter och en annan varietet av vete som bara behöver en tiondel av den vattenmängd som de nu odlade vetesorterna kräver.”
Ett säkert, effektivt vaccin mot mul- och klövsjuka hos boskap lär nu också ha framställts med hjälp av genmanipulation. — Time, 29 juni 1981.
Inte att undra på att genmanipulation plötsligt har blivit ett stort företag. Men denna övergång från laboratoriemässig framställning till industriell produktion har väckt en del oro. Varför det?