Kan slumpen skapa bakterier?
ENKLASTE ORGANISMEN MYCKET KOMPLICERAD
ENKLA? DE HAR DE STÖRSTA MOLEKYLER MAN KÄNNER TILL!
DE FLESTA evolutionister medger utan vidare att djurceller, som den som avbildas på sidan 4, är komplicerade biologiska underverk. ”Men de första levande organismerna var inte så komplicerade”, skyndar de sig att tillfoga. ”De första levande organismerna på jorden ... var förmodligen encelliga enheter som liknade nutida jäsningsbakterier”, enligt kemiprofessorn Richard E. Dickerson, som skriver i tidskriften Scientific American.
Låt oss då ta en titt på den oansenliga bakterien, så att vi kan avgöra om den kan ha kommit till utan en skapare.
Man kanske skulle vänta sig att bakteriernas cellväggar är mera primitiva än högre organismers cellväggar. Men det är precis tvärtom. Högre växters celler har en vägg av cellulosa, som består av en kedja av sockermolekyler. Bakteriernas cellväggar är också uppbyggda av kedjor av sockermolekyler, men dessa kedjor är sedan på ett invecklat sätt sammanvävda med korta kedjor av aminosyror. Som en vetenskapsman uttryckte det kan hela cellväggen ”uppfattas i stort sett som en väldig säckformad molekyl”.
Den här säcken är ytterst stark. Bakteriernas cellväggar tål ett inre tryck av 20 kilo per kvadratcentimeter utan att brista. Försök utsätta dina bildäck för samma tryck!
Det är sant att bakterier inte har någon kärna, som högre organismers celler. Men till och med de enklaste bakterier innehåller en stor mängd DNA, det universella genetiska materialet. Bakteriens DNA är inte innesluten i någon kärnmembran, utan bildar vanligen en enda lång slinga inne i bakterien. Den vanliga bakterien E. coli har i sin jätteslinga av DNA ”den utan jämförelse största molekyl man någonsin sett förekomma i ett biologiskt system”, enligt forskaren dr John Cairns.
Låter det som något som bara kunde ha sköljts upp på någon strand i jordens forntid? Skulle ”den största molekylen” kunna vara en slumpartad kombination av biologiskt overksamma ämnen?
E. coli duplicerar sitt DNA-material som förberedelse för nästa delning. För att detta skall kunna ske måste DNA-molekylen, som är byggd ungefär som ett långt spiralvridet blixtlås, ”låsas upp”, så att varje halva kan kompletteras till en hel DNA-molekyl. Sektioner av DNA-molekylen som kallas baspar motsvarar tänderna i ett blixtlås. I den anspråkslösa bakterien E. coli dupliceras dessa baspar med skrupulös noggrannhet i ett antal av 150.000 per minut!
Vad händer när E. coli behöver förflytta sig? Den får bokstavligt talat en propeller att växa ut. Enligt biologiprofessorn Howard Berg uppstår sex fibrer på cellens sidor och kommer tillsammans i ett knippe. Dessa fibrer roterar, vilket kräver ”de strukturella motsvarigheterna till en rotor, en stator och rotorlager”, säger dr Berg. Inte dåligt av en så ”primitiv” livsform!
Och inte nog med det. Som alla levande organismer använder E. coli sin DNA för att styra syntesen av ämnen den behöver för att leva. Den oansenliga bakterien reglerar sin DNA genom invecklade återkopplingsmekanismer som aktiverar eller passiverar olika avsnitt av DNA, alltefter behovet. ”Man måste stanna upp för att berömma detta kontrollsystems utomordentliga ekonomi och effektivitet”, säger biokemisten Jean-Pierre Changeux, som förundrar sig över att ”kontrollen inte kostar cellen några som helst energiutgifter. ... En fabrik med kontrollreläer som inte kräver någon energi för att fungera skulle vara det allra yppersta i fråga om industriell effektivitet!”
Bakteriernas komplicerade uppbyggnad är inte det enda som talar emot att de har utvecklat sig av en slump. Själva de proteiner som ingår i bakterier och andra levande organismer visar att evolutionen är hopplöst osannolik. Varför det?
Evolutionisterna gör stor affär av ett experiment år 1952, då forskarna skickade en gnista genom en blandning av gaser och syntetiserade åtskilliga kemiska ämnen, däribland en del aminosyror. Detta anses vara mycket betydelsefullt, eftersom aminosyror, när de länkas samman på rätt sätt, bildar proteiner, de grundläggande byggstenarna i alla levande organismer.
Beroende på hur en aminosyra är sammansatt kan den likna en ”vänsterhand” eller en ”högerhand”. De aminosyror som skapas genom olika gas- och gnistexperiment förekommer som både vänster- och högerhandsmodeller och i lika antal. Men evolutionisten Richard Dickerson medger att ”med undantag av vissa speciella anpassningar ... innehåller alla levande organismer i våra dagar enbart L-aminosyror [vänsterhandsmodeller]”.
Om ett typiskt protein har 400 aminosyror, är sannolikheten för att allesammans är vänsterhandsmodeller lika stor som sannolikheten för att kronan skall komma upp 400 gånger i rad, när man kastar krona eller klave. Det är mindre än en chans på en etta följd av mer än 100 nollor — ett tal som är många gånger större än sammanlagda antalet atomer i alla galaxerna i det kända universum! Men även om ett sannolikhetsmässigt omöjligt protein med 400 vänsterhandsaminosyror skulle smälta samman spontant, skulle sannolikheten vara ytterligt liten för att det också kom att bestå av de rätta vänsterhandsaminosyrorna — det finns 20 olika sorter — och i den rätta ordningen.
Den spontana alstringen av proteiner genom slumpens verk kan belysas på följande sätt: Tänk dig att du hade en låda som innehöll lika mängder bokstäver och siffror på små trätärningar, som inte kunde särskiljas med hjälp av känseln. Med förbundna ögon skall du nu välja 400 av dessa små tärningar. Sannolikheten för att du skall välja enbart bokstäver och inga siffror alls är obetydlig nog. Men de 400 tärningarna med bokstäver, som du har valt, måste också bilda ett grammatiskt korrekt textavsnitt med meningsfullt tankeinnehåll, när man lägger dem efter varandra i samma ordning som du tagit upp dem ur lådan.
De komplicerade system man finner hos E. coli gör det ännu omöjligare att evolution kan vara upphovet till liv, och till att börja med primitiva livsformer. DNA-molekyler är nödvändiga för liv, men de är inte tillräckliga för att liv skall kunna existera. Andra mycket komplicerade molekyler, till exempel enzymer, är nödvändiga för att styra och samverka med DNA.
Liv kan alltså existera endast när åtskilliga mycket komplicerade system kommer till samtidigt och verkar tillsammans i fullkomlig harmoni. Inget av dessa komplicerade system kan någonsin ge upphov ens åt primitiva livsformer utan att de andra systemen också finns där.
Evolutionisterna avfärdar detta dilemma genom att helt enkelt betyga sin ”tro” på evolutionen.
[Infälld text på sidan 6]
Bakteriernas cellväggar tål ett inre tryck av 20 kilo per kvadratcentimeter
[Infälld text på sidan 7]
Basparen hos bakterien E. coli dupliceras med en hastighet av 150.000 per minut