Får jag presentera den tilltalande vindruvan?
EN DRUVA. Ja, det är vad jag är, en druva. Man har ätit mig direkt från vinrankan, torkat mig till russin, krossat mig för att göra vin, gjort sylt, marmelad och gelé av mig och använt mig i sallader. Jag har varit till glädje på många sätt, men har du någonsin tänkt på hur viktig jag är?
Jag fanns här långt innan du och dina förfäder blev till. Jag skapades faktiskt för att vara till glädje för er. Min tillväxt förhindrades en kort tid på grund av floden på Noas tid, men jag blev både framträdande och ökänd när Noa drack lite för mycket vin. — 1 Moseboken 9:20, 21.
Vin är min specialitet. Brukad med måtta kan jag glädja hjärtat. (Psalm 104:15; Ester 1:10) Jag kan användas för medicinska syften, vilket aposteln Paulus rådde Timoteus att göra. Eller som ett antiseptiskt medel. (1 Timoteus 5:23; Lukas 10:34) I modern tid används jag för att bygga upp blodet hos personer med blodbrist.
Kanaans land gav bevis på min rika frukt, när de israelitiska spejarna gick in i landet som flöt av ”mjölk och honung” och kom tillbaka med en druvklase som var så stor att den måste hängas på en stång som bars på axlarna av två män. (4 Moseboken 13:28, 24) Det här området var välkänt för sin stora produktion av druvor. Klasarna kunde väga omkring fem kilo, och en speciell klase uppges ha vägt 20,4 kilo.
I flera hundra år var jag bara en art, Vitis vinifera, en druva från Gamla världen. Men med civilisationens tillväxt ökade även intresset för odlingen av mig. Kärnor och sticklingar spred sig från Gamla världen till Mindre Asien och sedan till Grekland och Sicilien. Fenicierna förde med sig mina förfäder till Frankrike på sina resor. Romarna förde mig till England och sedan till Indien och västra halvklotet. I dag odlas jag på alla kontinenter och öar där klimatet är lämpligt.
Mina kärnor har begravts tillsammans med mumier i Egypten, och de påminner mycket om mina kärnor i dag. Momenten i druv- och vinframställningen är avbildade i mosaiker från de egyptiska dynastierna för så lång tid sedan som 3.500 år. På Homeros’ tid var vin en vanlig vara bland grekerna. Plinius, tidvis bosatt i Rom, beskrev 91 varieteter av mina druvsläktingar och räknade upp 50 olika sorters vin. Det finns många fler i dag.
På samma sätt som ni människor kan ha olika storlek och färg, förekommer även jag i olika storlekar och färger. Från det blekt gröna till det fylligt röda och det djupt mörklila — färger som gör att jag räknas som bordsdruvor, russindruvor, saftdruvor eller helt enkelt som druvor för dekorationsändamål — kan jag tillfredsställa den mest kritiske kännare.
Jag kan anpassa mig till många olika slag av jord, men jag föredrar djup, fet jord. Hur är det med kallt klimat? Jo, jag klarar av det. Men då jag mognar har jag en tendens att bli sur i smaken, så att tänderna ”blir ömma”. Det var så även på bibelns tid. (Jeremia 31:29; Hesekiel 18:2) Men varmt klimat, då? O ja, det är vad jag helst vill ha. Mitt syrainnehåll blir lägre och min sötma mer framträdande.
När jag nu för tiden har uppnått en sockerhalt av mellan 20 och 23,5 procent, plockas och krossas jag, medan skaften tas bort. Jag pumpas in i tankar av rostfritt stål, odlad jäst tillsätts för att jag skall jäsa, och slutligen omvandlas mitt druvsocker till alkohol och koldioxid. Sedan tas jästceller och andra fasta ämnen bort genom centrifugering eller filtrering, och kvar finns jag som ett nyjäst vin. Jag analyseras och kontrolleras med ständig omsorg tills jag blir fullmogen, då jag hälls på flaskor och är färdig att släppas ut på marknaden.
Men det har inte alltid varit så. I början av människans historia, speciellt i de trakter som omtalas i bibeln, nådde jag min mogenhet och sötma under augusti och september. Sedan samlades jag in och placerades i kalkstenskar, där män, barfota och sjungande under arbetet, försiktigt krossade mig så att mina stjälkar och kärnor inte skulle gå sönder och så att mycket lite av garvsyran i skalet frigjordes. — Jesaja 16:10; Jeremia 25:30; 48:33.
Medan ni människor har en benägenhet att bli sämre med åren, blir jag i stället bättre. På bibelns tid placerades jag för åldringsprocessen i krukor eller skinnläglar gjorda av hudar av får, getter eller oxar. Jag lämnades i fred medan jäsningen pågick och dräggen föll till botten, och jag nådde höjdpunkten i fråga om min smak.
Jesus använde den här processen som en bild för att visa hur sanningen i kristendomen var alltför kraftig och verksam för att den skulle kunna hållas kvar i judaismens gamla system, då han sade: ”Inte heller slår man nytt vin i gamla vinsäckar; om man gör det, då sprängs vinsäckarna, och vinet spills ut, och vinsäckarna blir förstörda, utan man slår nytt vin i nya vinsäckar, så blir båda bevarade.” (Matteus 9:17) När mitt nya vin jäser, bildas nämligen koldioxid som kan få de nya skinnläglarna att utvidgas. Gamla skinnläglar skulle brista under trycket.
Jag har länge prytt borden, inte bara hos vanliga människor, utan särskilt hos kungar. Melkisedek, kung av Salem, satte fram ”bröd och vin” åt Abraham. (1 Moseboken 14:18) Faraonerna, som serverades vin av sina officiella munskänkar, njöt frukterna av sina många vingårdar. (1 Moseboken 40:21) Kung Ahasveros, på Mordokais och Esters tid, hade tillgång till kungligt vin i stora mängder. (Ester 1:7) Och kung Belsassar njöt av sitt vin vid festen för sina 1.000 stormän. — Daniel 5:1.
Jag figurerade i handeln mellan länderna då såväl som nu. (Nehemja 13:15; Hesekiel 27:18; Hosea 14:8) Kung Salomo gav 20.000 bat — ungefär 440.000 liter — vin som delbetalning till Hiram (Huram eller Hirom), kungen i Tyrus, för byggnadsmaterial och hantverkare under förberedelserna för tempelbygget. Jag gavs som tionde till prästernas och leviternas understöd. (5 Moseboken 18:3, 4; 2 Krönikeboken 31:4, 5) Jag offrades till Jehova i samband med gudsdyrkan. — 2 Moseboken 29:38, 40; 4 Moseboken 15:5, 7, 10.
Är du imponerad? Men det är inte allt. Jag var inblandad i det första underverket Kristus Jesus utförde, när han förvandlade vatten till vin vid en bröllopsfest. (Johannes 2:2—10) Och jag åtnjöt ännu större bemärkthet när Kristus Jesus den sista natten han tillbringade tillsammans med sina apostlar använde vin som symbol för det blod som han skulle komma att utgjuta.
Som symbol och i bildlig bemärkelse omnämns jag i samband med uppfyllelsen av profetian om de yttersta dagarna, när Kristus Jesus bärgar vinträdet (som är en bild av hans fiender) och slungar det ”i Guds förbittrings stora vinpress”. (Uppenbarelseboken 14:19, 20; 19:11—16) All ondska skall sedan tas bort ifrån jorden, och det kommer att föregå de förhållanden som omnämns i Jesaja 25:6: ”Och Herren Sebaot [härskarornas Jehova, NW] skall på detta berg göra ett gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter, ett gästabud med starkt vin, ja, med feta, märgfulla rätter, med starkt vin, väl klarat.” Och även i Jesaja 65:21: ”När de bygger hus, skall de också få bo i dem. När de planterar vingårdar, skall de också få äta deras frukt.”
Har din uppskattning av mig ökat? Ja, det var mitt syfte. Jag vill att vi skall ha det trevligt tillsammans nu och i all evighet. — Artikel från en av våra läsare.