Påvens budskap — är det svaret?
”NÄR jag nu bjuder farväl till mina landsmän i Krakow, ... önskar jag att det goda, representerat av den heliga jungfrun i Jasna Gora, ännu en gång skall visa sig mäktigare än det onda på polsk mark.”
Med dessa ord avslutade påven Johannes Paulus II sitt besök i Polen år 1983. En reporter i tidningen The New York Times gav följande kommentar: ”Hänsyftningar på ikonbilden Svarta Madonnan i Czestochowa, Polens mest vördade religiösa och nationella symbol, har varit ett grundläggande tema under påvens besök.” — Kursiverat av oss.
”Passionerad hängivenhet för jungfru Maria”
Den katolske författaren Peter Hebblethwaite konstaterar: ”Wojtylas dyrkan av Maria är en annan sak som har sin grund i gammal polsk tradition. ... Också i de kortaste uttalanden hänsyftar han på Maria.” Denna betecknande kommentar är nyckeln till ett dominerande inslag i den nuvarande påvens religiositet — hans hängivenhet för jungfru Maria i alla de olika manifestationer som förekommer i den katolska världen.
I sin auktoriserade biografi över påven skriver lord Longford: ”Hans hängivenhet för den heliga jungfru Maria är en fundamental del av honom. ... Det är omöjligt att tänka sig honom utan den. I detta avseende är han utan tvivel påverkad av levande polsk tradition. Hans kärlek till jungfru Maria går tillbaka till hans tidigaste år.” Det är intressant att lägga märke till att hans mor dog redan när han var barn, och samme författare skriver beträffande detta: ”Man har hävdat att den tidiga förlusten av modern kan ha bidragit till att Wojtyla hyst en passionerad hängivenhet för jungfru Maria under sina senare år.” (Kursiverat av oss) Peter Hebblethwaite förklarar: ”Maria representerar det kvinnliga elementet i hans liv.”
Somliga katoliker förbluffade
Men Hebblethwaite medger: ”Vissa katoliker finner denna Mariadyrkan överdriven; somliga protestanter avfärdar den som oskriftenlig, vidskeplig och till och med på gränsen till hädisk.” Till och med den mexikanske biskopen Sergio Mendez Arceo klandrade påvens överdrivna dyrkan av Maria; de otaliga hänsyftningarna på jungfrun av Guadalupe var ”alldeles för mycket”. Detta så mycket mer som vi vet att antropologer identifierar denna jungfru, ”la Morenita”, med den ”ljuva frun i Tepeyac”, som identifieras med de gamla aztekernas gudinna Tonantzin. Den katolske prästmannen Andrew Greeley medger ”att Maria är en av de mäktigaste religiösa symbolerna i västvärldens historia. ... Mariasymbolen är en direkt länk mellan kristendomen och forntida dyrkan av modergudinnor.” — Kursiverat av oss.
Hur har somliga italienska katoliker reagerat på denna polska katolicism? Författaren Peter Nichols beskriver reaktionerna hos en grupp som besökte Polen för att själv uppleva den katolska väckelsen där. ”Den första chocken — det skulle komma fler — var att Jesus spelade en underordnad roll. Jungfru Maria kom på första plats och den polske påven på andra, med Jesus, som dessa unga människor uttryckte det, på en dålig tredjeplats.” I detta fall kom den suveräne Herren Jehova, ”den Högste över hela jorden”, inte ens på en ännu sämre fjärde plats! — Psalm 83:19.
Vem lade Petrus tonvikten vid?
Allt det som nämnts ovan ger oss en viss förståelse av den nuvarande påvens polska religiösa bakgrund och hans grundläggande budskap till mänskligheten. Han slår fast den roll som ”Guds Moder” har som medlerska mellan Gud och människor. Men förkunnar han det rätta budskapet för de tider vi lever i? Borde han lägga tonvikten vid Kristi moder? Eller borde han förkunna det som aposteln Petrus och de första kristna kungjorde som det enda hoppet för mänskligheten, nämligen Guds rike, hans regering, genom Kristus?
Eftersom påven påstår sig vara den laglige efterträdaren till aposteln Petrus, är det intressant att lägga märke till vad Petrus säger om Maria. Riktade han uppmärksamheten på henne som lösningen på mänsklighetens problem? Använde han henne som en nationalistisk symbol? Upphöjde han henne över Gud och Kristus i sin tillbedjan?
Sanningen är att han i sina två brev inte ens nämner Maria en enda gång! Och hon omnämns bara i fem av de 27 böckerna i de grekiska skrifterna. Även om hon i evangelierna nämns med respekt och gillande på grund av sin ödmjuka roll som mor till Messias, är det ingen av skribenterna som någonsin tillerkänner henne någon vördnad.
I kontrast till detta framhäver Petrus tydligt Guds roll. I sitt första brev skriver han: ”Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader; i överensstämmelse med sin stora barmhärtighet har han nämligen gett oss en ny födelse till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda.” Och beträffande Jesus sade han till sina medtroende: ”Sätt ert hopp till den oförtjänta omtanke som skall ges er vid Jesu Kristi uppenbarelse.” ”Jesu Kristi uppenbarelse”, inte Marias, kommer att betyda slutet på denna moraliskt fördärvade tingens ordning. Genom det befriande ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” kommer all ondska att tas bort från jorden. Rättvisa och rättfärdighet kommer att återställas genom Kristi rikes styre från himlarna. — 1 Petrus 1:3, 13; Uppenbarelseboken 16:14, 16; 19:11.
Petrus skrev om detta rike och sade: ”Ja, på så sätt skall det rikligt ges er inträde i vår Herres och frälsares, Jesu Kristi, eviga rike.” Detta himmelska rikes regering kommer att befria jorden från alla element som smädar Jehovas namn och förorenar denna jord. Som Petrus så eftertryckligt framhåller: ”Men det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” — 2 Petrus 1:11; 3:13; Daniel 2:44.
Det rätta budskapet och den rätte medlaren
Det sanna budskapet för nationerna i våra dagar gäller därför inte deltagande i politik eller nationalism; inte heller är det en fråga om att vörda människogjorda traditioner om Maria, ”den kvinnliga aspekten av Gud”, som prästmannen Greeley kallar henne. Det livsviktiga budskapet för vår farofyllda tid är det som Jesus påbjöd: ”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” — Matteus 24:14.
Jesus uppmanade sina efterföljare att bedja om att detta rike skulle komma när han sade: ”Så här skall ni alltså bedja: ’Vår Fader i himlarna, må ditt namn bli helgat. Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.’” Sade Jesus att hans efterföljare skulle bedja om Guds rike genom hans mor, Maria? Hans eget svar lyder: ”Och vad ni än ber om i mitt namn, detta skall jag göra, för att Fadern må förhärligas i förbindelse med Sonen [inte modern]. Ifall ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.” Det är tydligt att Kristus är den ende medlaren mellan Gud och människor, precis som aposteln Paulus bekräftade: ”Ty en enda är Gud, och en enda är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus.” — Matteus 6:9, 10; Johannes 14:13, 14; 1 Timoteus 2:5.
Om vi önskar få ett fast hopp för människans och jordens framtid, till vem måste vi då vända oss? Är det till ”Polens Drottning”, som påven har antytt så många gånger? Vad sade Jesus själv? ”Detta betyder evigt liv, att de inhämtar kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” Ja, evigt liv kommer genom Jehova Gud och Kristus Jesus, eftersom Riket också frambringas genom dem. Och kunskap om dem får vi genom studium av Guds ord, bibeln, ”de heliga skrifterna, som kan göra dig vis till frälsning genom tron i förbindelse med Kristus Jesus”. — Johannes 17:3; 2 Timoteus 3:15.
Vi uppmanar alla uppriktiga människor, katoliker och andra, att skaffa sig denna kunskap. Du kan också få kännedom om Guds rike och se fram emot den snabbt annalkande tid då ”han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” Jehovas vittnen i din hemtrakt kommer med glädje att hjälpa dig att förstå bibeln med hjälp av ett kostnadsfritt bibelstudium i ditt hem, utan förpliktelser från din sida. — Uppenbarelseboken 21:4.
[Infälld text på sidan 12]
Om vi önskar få ett fast hopp för framtiden, till vem måste vi då vända oss — Maria eller Gud?
[Bild på sidan 11]
Påven har en ”passionerad hängivenhet för jungfru Maria”