Hemligheten med att överleva

Naturligt antifrysmedel

Människor har i många år fantiserat om den tid då de skulle kunna djupfrysa någon och låta honom återvända till livet någon gång i framtiden. Men för en del grodor är den tanken ingen fantasi. De gör så varje år.

Likt andra djur ställs grodorna inför problemet hur de skall överleva vintern utan centralvärme eller eldstäder. Hur löser de det? De ”ligger helt enkelt och trycker ute i det fria tills de blir djupfrysta”, sägs det i en rapport i The Toronto Star. När våren kommer tinar grodan upp och börjar kväka igen.

Varför dör den inte när den blir djupfryst? Biologen Kenneth Storey säger: ”Vi har funnit att grodor framställer en antifrysmolekyl som vi inte alls hade väntat oss: glukos. Man har sagt att det inte finns någon möjlighet att använda den som något antifrysmedel, men grodor kan det.” Det verkar som om vätskorna i grodans kroppsvävnader på grund av denna glukos förvandlas till sirap när grodan fryser, i stället för att bilda iskristaller, som skulle utvidga sig och skada cellerna.

Anti-antifrysmedel

I tidskriften Science Digest rapporteras det om att vissa skapelser i Antarktis har ett naturligt antifrysmedel som hjälper dem att hålla sig i gång i kylan. Men när temperaturen blir för låg, fryser de och dör. En liten vinglös fluga — vars namn, Belgica antarctica, är mycket längre än själva flugan — använder också det naturliga antifrysmedlet för att hålla sig i gång i normalkallt väder. Men när mycket kallt väder hotar, använder den ett kemiskt ”anti-antifrysmedel” för att överleva. Långt innan temperaturen blir farligt låg, upphäver ”anti-antifrysmedlet” antifrysmedlets verkan. Varför det?

Biologen John Baust förklarar: ”Genom att insekten fryser vid relativt hög temperatur, ser det särskilda anti-antifrysmedlet till att isen bildas långsamt. Vid lägre temperatur skulle en snabb nedfrysning avlägsna vatten från cellerna alltför snabbt, och djuret skulle dö till följd av det.” Men eftersom Belgica antarctica fryser långsamt, kan den överleva, och den tinar helt enkelt upp när temperaturen stiger igen.

Och den listiga potatisen!

Ett ständigt återkommande problem för bönder är att begränsa angreppen av löss som till exempel bladlusen. Enligt en rapport i Daily Mail verkar det som om en potatissort har löst problemet alldeles själv.

Forskare i Hertfordshire i England har upptäckt att potatisplantan Solanum berthaultii producerar just det kemiska ämne som avges av en döende lus som varning åt andra löss. Plantan lämnas i fred av lössen som, skrämda av det kemiska ämnet, håller sig på avstånd.