Hemdatorer — är det något för dig?
”KLOCKAN 6 varje morgon börjar Takeaki Yoshidas favoritmusik sprida sig i hans lägenhet i Tokyo. Sedan dras gardinerna i sovrummet från automatiskt, lamporna tänds och en elektrisk riskokare sätts på. När Yoshida kliver ur sin elektroniskt styrda bastu är hans frukost färdig och TV-n påsatt. Alla elektriska apparater i Yoshidas våning ... styrs av en mikrodator.”
Detta är inte ett stycke ur någon framtidsroman. Det är i stället ur en rapport som publicerades i Newsweek om den teknologiska utvecklingens nuvarande stadium i Japan. Det är en indikation om hur datorn har påverkat människors levnadssätt.
I dag håller datorn inte bara på med att i hög grad påverka den vetenskapliga, den industriella och den ekonomiska världen och förändra det sätt på vilket människor arbetar, utan den håller också på att ta sig in i hemmet och påverka det sätt på vilket människor lever, roar sig och tänker, både i Japan och på andra håll. Ja, det kan sägas att hemdatorns tidsålder har kommit över oss.
”En dator i varje hem”
När en del människor hör talas om datorer, tänker de fortfarande på sterila, luftkonditionerade rum fyllda med rader av strömbrytare och blinkande lampor. Sådana imponerande stordatorer används fortfarande mycket inom industrin, affärsvärlden och det militära och på andra håll.
Men utvecklingen inom elektroniken har minskat både storleken och priserna på datorer, så att nu till och med skolpojkar köper egna datorer för de pengar de får från sin tidningsutbärning. En expert beräknade faktiskt att om samma framsteg som har gjorts inom utvecklingen av datorer hade gjorts inom bilindustrin, skulle en Rolls Royce kosta bara omkring 20 kronor och gå över en million kilometer på en liter bensin!
Attraktiva priser är dock bara en av de faktorer som har uppmuntrat människor att ”göra slag i saken”. Bland de många som har köpt hemdatorer är en 37-årig konstnär som hade läst om datorer och vad barn gjorde med dem. ”Jag tyckte att jag missade så mycket i det avseendet när jag jämförde med vad tioåringar kunde göra”, sade han. Men sedan han hade köpt datorn medgav han: ”Jag vet inte hur den skall kunna bli till någon nytta för mig, men den är fascinerande.”
Denna fascination utnyttjas omsorgsfullt av dataindustrin. Smarta annonser och berättelser om unga ”datagenier”, av vilka många är knappt 20 år och har sjusiffriga årsinkomster, har haft stor betydelse när det har gällt att sätta fart på försäljningen av hemdatorer. Uttryck som ”högteknologiskt samhälle” och ”datakunskap” gör ofta att konsumenterna känner sig förlägna om inte de eller deras barn har en dator eller vet hur man använder en. ”Du och jag och resten av nationen har anpassats till tanken att varje hem till sist kommer att ha köpt en dator”, sade försäljningschefen hos en större amerikansk datorfabrikant.
”Med en dator kan man ... ”
Den typiska frågan som en person som funderar på att skaffa sig en hemdator ställer är: ”Vad kan den göra?” Oftast blir svaret det överraskande: Vad du vill. Det kan låta som ett skämt, men det är tydligen den fasta övertygelse man har inom dataindustrin.
I en annons från en av de ledande datortillverkarna visar man till exempel på ett hundra sätt att använda sin produkt, och man lovar att du, ”vem du än är och vad du än gör”, kan använda någon av deras maskiner och göra ett bättre arbete med den. Förutom rent teknologiska bedrifter, som övervakning av experiment ombord på rymdfärjan, något som du troligen aldrig kommer att syssla med, upptar listan mer jordnära ting som datorn kan hjälpa dig att göra, till exempel att gå ner i vikt, att inte vara sämre än grannen, att upprätthålla ett adressregister, att övervaka tryggheten i hemmet och framför allt att spela spel av alla de sorter.
Det tycks således som om Takeaki Yoshidas drömhem som tidigare nämndes snart kommer att finnas lite varstans. Människor ser för sin inre syn den dag då många av arbetsuppgifterna i hemmet inte längre kommer att vara tråkiga och tröttsamma, utan kan utföras med ett tryck på en knapp — tack vare datorn.
Andra ser fram emot den tid då de inte längre behöver kämpa i trafiken varje dag för att komma till sitt arbete i de överfulla städerna. Med en hemdator kan de arbeta i lugn och ro i sitt förortshem och förmodligen få mycket större glädje av det och kanske också mer pengar. De kan använda sin hemdator som ordbehandlare. Med hjälp av ett s. k. modem kan de via telefonnätet få tillgång till informationer som nyheter, väderprognoser och ekonomiska rapporter, sända meddelanden, beställa hem varor och sköta sina affärer utan att lämna sitt hem.
Sedan har vi barnen. Med en dator i huset kan de lära sig matematik, förbättra sin läsförmåga, lära sig ett främmande språk och naturligtvis underhålla sig med icke våldspräglade, moraliskt godtagbara elektroniska spel. De kanske till och med kommer att titta mindre på TV och ägna sig mer åt att lära sig något nyttigt.
Tankar som dessa har fått många människor att köpa en hemdator. Faktum är att försäljningen av hemdatorer ökar så snabbt att en expert förutsäger att 70 procent av hemmen i Förenta staterna vid slutet av årtiondet kommer att vara utrustade med en hemdator.
Men är det värt det?
Tanken att en hemdator kan hjälpa dig att hålla kontroll på ditt checkkonto, beräkna recept, räkna ut hur mycket bilen drar osv. kan låta spännande till en början. Men den fråga som objektivt måste begrundas är: Är det värt det? En rapport i The New York Times svarar: ”Dessa tillämpningar är dock vanligen inte tillräckliga för att berättiga inköpet av en dator, eftersom de i åratal har utförts med hjälp av papper, penna och en miniräknare.”
Man måste komma ihåg att det krävs tid och pengar, förutom den första investeringen, att använda hemdatorn till sådana uppgifter. Det beror på att datorn, även om den är snabb och exakt, inte är något mera än ett redskap. Den kan inte göra någonting om den inte programmeras, dvs. får instruktioner om, att göra det. Det finns två sätt att göra detta på. Man kan ta sig tid till och göra den ansträngning som krävs för att lära sig hur man programmerar. Men om du är som de flesta människor, kommer du troligen att köpa färdiggjorda program och de tillbehör som behövs för att mata in programmen i datorn.
Eftersom varje uppgift kräver sitt eget program, kan kostnaden för att skaffa sig program för alla småjobb i hemmet mycket snabbt bli mycket stor. Om du bestämmer dig för att göra dem själv, kan varje program ta flera timmar att skriva, och det tar ännu fler timmar att hitta och ändra de småfel som alltid uppstår. Sedan du har programmerat datorn för att till exempel sköta kontrollen av ditt checkkonto, skulle du fortfarande behöva gå igenom i grund och botten samma steg som du gjorde med papper och penna och en enkel miniräknare. Det är inte svårt att förstå varför den ovan citerade rapporten i The New York Times säger att hemdatorn ”hittills används mest för att spela spel”.
Har du någon praktisk nytta av den?
”Det råder inget tvivel om att datorer har stor betydelse i många affärssammanhang eller för vetenskapligt bruk”, skriver en tidskriftsredaktör och datorkonstruktör. ”Om du tar hem arbetet kanske du anser att en hemdator är värdefull. Jag har en i mitt hem, och jag använder den till forskning och ordbehandling. ... Om du måste göra sådana saker hemma, rekommenderar jag att du skaffar en.”
Det är en ganska realistisk syn på saken. Sådana människor som den här tidskriftsredaktören som har ett behov av en dator kan finna att den är ett verkligt bra köp till dagens priser. För dem är datorn hemma en förlängning av den som de har på sin arbetsplats. Andra som har små företag kan också finna hemdatorn vara en stor tillgång som kan hjälpa dem att göra upp förteckningar och register, sköta bokföring och så vidare.
Personer som är intresserade av en karriär inom dataområdet kommer att finna att hemdatorn är en lämplig introduktion i ämnet, även om de inom en kort tid kommer att ha växt ifrån alla hemdatorer utom de mest avancerade. Och elever som använder datorer i skolan kan finna att en hemdator är till hjälp då de gör sina läxor, även om de flesta skolor där sådana kurser ges tillhandahåller datorer som eleverna kan använda hemma.
Men hur är det med Medelsvensson som helt enkelt är fascinerad av tanken att äga en hemdator? I rapporten i The New York Times som vi tidigare citerade sägs det om människor i den kategorin: ”De som har köpt hemdatorer rapporterar blandade resultat. Några blir fängslade av dem, fastän de aldrig kommer på något praktiskt användningsområde.”
Att finna ett praktiskt användningsområde tycks enligt många experter vara det verkliga problemet med hemdatorer i dag. Den tidskriftsredaktör som vi tidigare nämnde säger så här: ”Jag trodde att jag skulle komma på andra sätt att använda min dator, men jag har inte kommit på någonting.” Vad han menar är att han förutom att han använder sin hemdator för sitt arbete inte har kommit på någonting annat som han har funnit vara verkligt praktiskt.
Å andra sidan kan en del människor berätta för dig om alla de underbara saker de gör med sina hemdatorer. Vanligtvis är dessa dock människor som man möter i datoraffärer, i datorcentra eller på datamässor. Eller också har de på något sätt att göra med datorer i sitt arbete. De är med andra ord sådana som antingen har datorn till hobby eller har ett bestående intresse för datorer.
Hur är det med oss andra? Ditt intresse kanske väcks av allt det som hemdatorn sägs kunna göra. Men frågan är om du kommer att ha tid och tålamod att använda den och om du kommer att finna något praktiskt användningsområde för den. Du kanske tänker på dina barns framtid. Här är situationen jämförbar med den då man skall besluta sig för om man skall köpa ett uppslagsverk för hemmet eller inte. Möjligheterna tycks vara obegränsade, men finns det något verkligt behov? Hur ofta kommer det att användas? Och hur länge kommer intresset att vara?
I vissa avseenden har hemdatorn kommit att bli en teknologisk triumf som inte riktigt har någon praktisk identitet. Innan du bestämmer dig för att en hemdator är något för dig, vore det därför förståndigt att väga dess praktiska värde och fördelar mot kostnaden och den tid den kommer att kräva.
[Bild på sidan 13]
Kan en hemdator vara till hjälp i ditt barns utbildning?
[Ruta på sidan 14]
Inte någon riktig succé
● Hemdatorn förväntades bli en stor artikel i julhandeln i Sverige 1983, men kalkylerna visade sig oftast vara för optimistiska — försäljningen blev betydligt lägre. Köparnas tveksamhet troddes bero på förväntningar om ytterligare prissänkningar och en viss negativ inställning i tidningarna.