Tekniken — slav eller herre?

EN LEENDE mor omfamnar varmt sin lilla dotter. Det skulle kunna vara vilken mor som helst som kommer hem från arbetet, men texten till denna förstasidesbild lyder: ”Doktor Anna L. Fisher kramar om sin dotter Kristin efter att ha återvänt från rymden.” Hon hade just återvänt efter en åtta dagar lång rymdfärd, under vilken astronauterna hade bärgat två förlupna satelliter och fört dem tillbaka till jorden i en rymdfärja.

På samma sida i denna tidning finns en rapport om de senaste detaljerna kring en hjärttransplantation som utförts på en liten flicka. Trots att det lilla barnet dog efter 21 dagars kamp, heter det: ”Hennes läkare sade i dag att operationen, i vilken hon fått ett babianhjärta, hade fört vetenskapen framåt och en dag skulle komma att rädda livet på många barn.”

För bara 50 år sedan var tekniska nymodigheter av detta slag sådant man läste om i science fiction-romaner. För de flesta människor är emellertid sådana ting i dag inte märkvärdigare än att en vän återvänder från en utlandsresa eller någon kommer in på sjukhus för att operera bort sina tonsiller.

Många människor har blivit så omtumlade av allt detta att de börjat tro att allting är möjligt med hjälp av den moderna vetenskapen och tekniken. ”Deras enorma framgångar när det gällt att åstadkomma konkreta förbättringar ... har resulterat i att allt vad vetenskapsmän och tekniker presterar har kommit att betraktas som en helig ko”, kommenterade en lärare i naturvetenskapliga ämnen, John Gibbons. Sådan optimism återspeglades också i ett uttalande som den amerikanske presidenten Ronald Reagan gjorde i sitt tal vid kongressens öppnande år 1983: ”På samma sätt som den amerikanska pionjärandan gjorde oss till 1900-talets stora industrination, har samma pionjäranda i dag öppnat ett nytt fält med stora möjligheter — den avancerade teknologins fält.”

Andra är emellertid mindre entusiastiska. Mary Eleanor Clark, som undervisar i naturvetenskapliga ämnen, utropade till exempel i en intervju: ”I Amerika och andra avancerade kulturer har tilltron till tekniken blivit en religiös tro. Vi har kommit att se på oss själva som så tekniskt skickliga att vi alltid kommer att vara flexibla nog för att klara oss igenom vilka kriser som helst.” Somliga betraktar till och med situationen som nära nog ödesdiger. En skribent citerar dataexperten Jacques Vallee och säger: ”Den avancerade tekniken har fått en egen inneboende kraft och behärskar nu samhället i lika hög grad som samhället behärskar den avancerade tekniken.”

Är tekniken verkligen de stora möjligheternas fält, lösningen på alla våra problem? Eller har tekniken påverkat vårt tänkesätt och vårt livsmönster i så hög grad att den snabbt håller på att bli vår herre i stället för vår tjänare?