Tekniken — Hur den påverkar oss

I GOETHES saga Trollkarlens lärling, känd genom Paul Dukas’ musik och Walt Disneys film ”Fantasia”, kom lärlingen på idén att utnyttja sin mästares hemliga kraft för att underlätta sitt eget arbete. Han satte ett kvastskaft i arbete med att bära vatten åt honom. Eftersom han inte visste hur han skulle styra det, fann han snart att den lydiga men förnuftslösa slaven bar in så mycket vatten i huset att det blev översvämning. Historien fick naturligtvis ett lyckligt slut — mästaren kom till undsättning.

I likhet med lärlingens kvastskaft är tekniken i grund och botten ett mäktigt redskap. Den kan utnyttjas till att göra vårt arbete lättare, mer effektivt och kanske också mer angenämt. Men om den inte kontrolleras på rätt sätt eller om den missbrukas, kan också den bli en kraft som kan få olycksbringande eller rentav ödesdigra konsekvenser.

Ett framträdande exempel på detta är bilen. Det råder ingen tvekan om att bilen har medfört många fördelar för samhället i allmänhet. Men vem kan förneka att den har skadliga biverkningar, till exempel luftföroreningar, bullerföroreningar och dödsfall och skador på grund av olyckor och vårdslös körning? Den är i bästa fall ett tekniskt framsteg på gott och ont.

Men teknikens verkningar sträcker sig mycket längre än så. Tekniken har kommit att prägla vår moderna värld på ett så genomgripande sätt att den inte bara har förändrat vårt sätt att arbeta och leva, utan också våra värderingar, vår syn på oss själva och samhället som helhet. Frågan är: Har vi utnyttjat tekniken på ett förnuftigt sätt till vår egen nytta, eller har tekniken kommit att dominera vårt liv på ett sätt som är till skada för oss?

Utan tvivel har de flesta människor som lever i dag på ett eller annat sätt haft gagn av de vetenskapliga och tekniska framstegen. I utvecklingsländerna såväl som i de utvecklade länderna har tekniken medfört ett stort antal materiella fördelar inom nästan alla områden i livet. Först och främst har användningen av maskiner, gödningsämnen, bekämpningsmedel och förbättrade utsäden ökat tillgången på livsmedel för en stor del av världens befolkning. Framsteg inom den medicinska forskningen har resulterat i bättre hälsa och längre liv för många människor. Bilen och flygplanet, jämte utvecklingen av elektronisk apparatur, datorer och satelliter, har gjort det möjligt för människor att färdas och att kommunicera med andra över hela världen utan större besvär. På det mer personliga planet har tekniken eliminerat många tunga och tråkiga arbetsmoment både i hemmet och på arbetsplatsen.

Även om somliga människor i de tekniskt avancerade länderna tycker om att tala om ”den gamla goda tiden”, är det få som är villiga att avstå från det stora antal tids- och arbetsbesparande apparater som de har kommit att betrakta som självklara eller vant sig vid i sitt dagliga liv. Tekniken har verkligen blivit en nyttig slav, som gjort det möjligt för vanliga människor i våra dagar att leva på ett sätt ”som kungarna förr i världen aldrig kunde göra”, som en iakttagare uttrycker det.

Bilden är emellertid inte alltigenom ljus. ”Även om teknikens massiva inflytande på samhället under de senaste decennierna har lett till oerhörda framsteg”, skriver Colin Norman, forskare vid Worldwatch Institute, ”hopar sig bevisen för att vissa drag inom den tekniska utvecklingen kan komma att förvärra, snarare än lösa, många överhängande sociala och miljöbetingade problem.”

Tänk till exempel på vilken verkan tekniken har på miljön. I en beskrivning av situationen i Förenta staterna kallar förre inrikesministern, Stewart Udall, detta för en ”kris i det tysta” och fortsätter:

”Denna nation är världens främsta när det gäller välstånd och makt, men den är också den ledande när det gäller förstöring av människans naturliga hemvist. Vi har de flesta automobilerna i något land i världen, och de värsta skrothögarna. Vi är det folk här på jorden som förflyttar sig mest — och vi drabbas mest av trafikstockningar. Vi producerar mest energi, och vi har den mest förskämda luften. Våra fabriker spottar ut fler produkter, och våra floder är de mest förorenade. Vi har mest varor att sälja och de anskrämligaste skyltarna för att annonsera dessa varors värde.”

Både myndighetspersoner och allmänheten har således börjat lägga märke till vilket högt pris vi får betala för den snabba tekniska utveckling som vi så villigt sanktionerar. Nationernas regeringar skulle emellertid kunna förhindra ytterligare skadegörelse på miljön genom att helt enkelt vidta åtgärder mot dem som förorenar den, om de bara ville. Men industrier och affärsföretag skapar arbetstillfällen för människor, välstånd för samhället och intäkter för staten. Detta är i synnerhet fallet i utvecklingsländerna. Man vill därför göra gällande att de materiella fördelar som tekniken medför uppväger det pris som måste betalas i form av förorening av luft, vatten och land.

Ett annat argument till teknikens försvar är att den förr eller senare kommer att hitta på lösningar som klarar av dessa problem. Men faktum är att man redan har det tekniska kunnande som behövs för att sätta stopp för eller till och med avhjälpa mycket av skadegörelsen. Men att göra detta kommer att kosta pengar, mycket pengar. Bara att sanera de 786 dumpningsplatser för giftavfall som den amerikanska regeringen har klassat som farliga skulle till exempel kräva ett anslag på mellan 7,5 och 10 milliarder dollar — en summa som ingen riktigt är beredd att punga ut med.

Teknikens inverkan på arbets- och anställningsförhållanden har redan från början varit ett mycket omdebatterat ämne. Man har alltid fruktat att de nya maskinerna skulle göra människor arbetslösa. I början av den industriella revolutionen kände sig textilarbetare i Nottingham i England så hotade att de under ledning av en man vid namn Ned Ludd förstörde hundratals av de nya maskinerna i de ökända ludditoroligheterna under åren 1811 och 1812.

Den industriella revolutionens framgång gör att alla sådana handlingar i dag verkar löjeväckande. Men införandet av datoriserad automatik och robotar på kontor och i fabriker har nu återuppväckt denna fruktan i vissa kretsar. Somliga avfärdar emellertid sådana farhågor genom att påpeka att datatekniken skapar egna arbetstillfällen — tekniskt avancerade arbeten, till exempel dataoperatörer, dataprogrammerare osv. — som kommer att dra till sig de friställda arbetarna sedan de omskolats. Andra pekar emellertid på de höga arbetslöshetssiffrorna runt om i världen och hävdar att den avancerade tekniken inte har levt upp till sina löften i detta avseende.

En vetenskaplig undersökning som nyligen gjorts vid Stanford University har kommit till följande resultat: ”Inte nog med att de tekniska nyheterna kommer att göra att arbetare friställs, utan industrierna kommer dessutom att anställa förhållandevis få människor.” Forskarna påpekar att människor ofta blir imponerade när de hör talas om de många nya arbetstillfällen som dataindustrin skapar. Men i verkligheten är detta bara en liten del av den totala arbetsmarknaden. Ett amerikanskt statistiskt institut beräknar till exempel att det skapades omkring 600.000 arbetstillfällen inom den avancerade tekniken i Förenta staterna under åren 1972 till 1982. Men dessa utgjorde likväl endast omkring fem procent av det sammanlagda antalet nya arbetstillfällen under denna period. Med andra ord var det i genomsnitt endast en person av 20 på arbetsmarknaden som sögs upp av tekniskt avancerade industrier.

Om teknikens förmåga att skapa nya arbetstillfällen blivit en besvikelse, har detta, enligt somligas uppfattning, i ännu högre grad gällt dess förväntade förmåga att förbättra arbetets art. De flesta människor förknippar sådana arbeten med ett visst mått av finess. Men en expert på arbetsmarknadsfrågor framhöll att medan vissa sådana arbeten är ”berikande för sinnet och sporrande för intellektet”, är de allra flesta ”otroligt själshämmande, själsdödande”. Den avancerade tekniken har ingalunda eliminerat alla tråkiga rutinarbeten. De flesta arbeten inom den tekniska industrin är tvärtom enformiga och hårt styrda och kräver föga teknisk skicklighet. I motsats till de traditionella arbeten de ersatt ger många av dem också löner som ligger under genomsnittet.

Av alla de sätt varpå tekniken sägs ha påverkat oss är det kanske dess verkningar på det rent mänskliga planet som är mest oroande. En vanlig orsak till klagomål är att massproduktion och datoriserad automatisering lätt leder till en nedvärdering av arbetarens individualitet, omdömesförmåga och erfarenhet. En som ger uttryck åt denna uppfattning är Karen Nussbaum, chef för en arbetarorganisation, som hävdar att arbetena för effektivitetens skull ”blir styrda och alltmer specialiserade — vilket innebär att arbetarna får utföra mindre och mindre delar av hela arbetsuppgiften. Människor används som ett komplement till maskiner. Detta är avhumaniserande.”

Följden blir en känsla av alienation, en känsla av meningslöshet och oförmåga. De flesta människor finner det svårt att uppbåda något verkligt intresse för sina uppgifter, när de arbetar dag ut och dag in i stora institutioner med enformigt tempoarbete. De får sällan se slutprodukten av sitt arbete, och inte heller får de del av vinsten, utom det de får i lönekuvertet. Detta kommer, enligt Murray Turoff, professor vid New Jersey Institute of Technology, att frambringa ”en generation av arbetare som inte känner någon lojalitet mot företaget och som, på det hela taget, är apatiska”.

De som arbetar i en icke-teknisk miljö är inte heller fria från dess inflytande. Inom många områden har tekniken på ett så genomgripande sätt kommit att prägla människors dagliga liv — när det gäller apparater av olika slag, kommunikationer, underhållning osv. — att många troligen skulle finna det svårt att överleva i ett tekniskt sett mindre utvecklat samhälle. I sin bok La Technique skriver faktiskt Jacques Ellul att ”den moderna människans sinnestillstånd domineras fullständigt av tekniska värderingar, och hennes mål i livet utgörs endast av sådana förbättringar och glädjeämnen som kan uppnås med teknikens hjälp”. Professor Clark, som tidigare citerats, framför en liknande uppfattning: ”I vår villighet att begagna oss av tekniken har vi lagt oss till med ett mycket krasst system: Ett hedonistiskt samhälle som struntar i framtiden.”

Mycket har sagts om det hot om fullständig förintelse som mänskligheten i dag står inför. Men det går inte att förneka att mycket av detta har orsakats av den tekniska utvecklingen som har frambringat de fruktansvärda krigsvapnen — från armborst till rymdlasrar. En kulmen på denna utveckling inträffade utan tvivel när vetenskapsmän och tekniker på bara tre år, från juni 1942 till juli 1945, lyckades framställa den första atombomben.

Men vad har denna makalösa tekniska bedrift åstadkommit? Den har satt i gång och underblåst den accelererande kapprustningen, som gett upphov åt en situation som ironiskt kallats MAD — efter det engelska uttrycket Mutual Assured Destruction (ömsesidig garanterad förintelse). Något som kanske är ännu mer oroande är att fler och fler nationer nu börjar få tekniska förutsättningar att tillverka kärnvapen av olika slag.

”Det är uppenbart att något har gått på tok under de senaste decennierna”, konstaterade den kände vetenskapsmannen och miljövårdaren René Dubos. ”Den ökade kontrollen över naturen har inte lett till trygghet och sinnesfrid; det ekonomiska välståndet har inte gjort människor friskare eller lyckligare; de tekniska framstegen skapar egna problem, som gör det nödvändigt att ständigt utveckla nya tekniska motåtgärder.” Han tillade: ”Faktum kvarstår att vetenskapsmännen ännu inte har lärt sig att rikta sin uppmärksamhet mot de oroväckande sidor av det moderna samhället som härrör från den vetenskapliga tekniken.”

I motsats till förhållandet i sagan om trollkarlens lärling kan vi i det verkliga livet inte räkna med att ”mäster” — vetenskapsmän och tekniker — skall komma till vår undsättning. De plumsar själva omkring i det hav av problem som skapats på grund av det kortsiktiga missbruket av tekniken. Det är uppenbart att vad mänskligheten framför allt behöver är, inte mer teknik, utan ett organ, en regering, en supermakt som kan undanröja alla söndrande faktorer och komma till människans undsättning.

Bibeln talar om en sådan regering: ”Himmelens Gud [skall] upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken [som finns i våra dagar], men självt skall det bestå evinnerligen.” (Daniel 2:44) Detta rike är inte något annat än Guds messianska rike i händerna på Jesus Kristus.

Under Guds rikes fridsamma styre kommer sådana ting att förverkligas som den moderna tekniken bara kunnat drömma om. Öknar och förtorkad mark kommer att ge rika skördar. Det kommer att finnas meningsfullt och intressant arbete för alla människor. De blinda, lama, döva och stumma kommer att befrias från sina lidanden. Och till och med själva döden kommer att besegras. — Se Jesaja 35:1, 5—7; 65:21—23.

[Infälld text på sidan 6]

”Människor används som komplement till maskiner. Detta är avhumaniserande”

[Infälld text på sidan 8]

”Det är uppenbart att något har gått på tok under de senaste decennierna”

[Bild på sidan 5]

Kan materiella fördelar uppväga det pris som måste betalas i form av förorening av luft, vatten, land — och din hälsa?

[Bildkälla]

Foto: WHO

[Bild på sidan 7]

De flesta tekniskt avancerade arbeten är ”otroligt själshämmande, själsdödande”

[Bild på sidan 8]

Vetenskapsmännen har inte kunnat lösa de problem som deras teknologi skapat. Vem kan det?

[Bildkälla]

Foto: U.S. Air Force