Katastrofer – Vad ligger bakom?

”DET värsta året i historien”, hette det i en rubrik i londontidningen The Times med avseende på de flygolyckor som inträffade under år 1985. De cirka 2.000 dödsoffren bekräftar att detta var det värsta året i flygets historia.

I maj 1985 drabbades den engelska staden Bradford av den värsta brand som någonsin inträffat på ett brittiskt fotbollsstadion. Elden spred sig snabbt över hela huvudläktaren, som var byggd av trä och rymde 3.000 åskådare, och efterlämnade 55 döda och hundratals skadade.

Förra året inträffade också naturkatastrofer på olika håll i världen, vilka förorsakade enorma förluster i människoliv. I september inträffade en jordbävning i Mexico City, varvid mer än 9.000 människor omkom. Vid det ofantliga jordskred som blev följden av vulkanen Nevado del Ruiz’ utbrott några veckor senare blev staden Armero praktiskt taget utplånad, och mer än 20.000 personer dödades.

Att försöka utreda grundorsaken

När en olycka har inträffat, påbörjas noggranna undersökningar för att söka fastställa orsaken, och undersökningarna kan ta veckor eller månader. Var det vårdslöshet, tekniskt fel eller kanske rentav sabotage? Hade människor varnats på nöjaktigt sätt? Vilka säkerhetsåtgärder hade vidtagits? Hade någon kringgått dem?

Offrens skadeståndskrav är beroende av var skulden ligger. Vid en gasläcka i en fabrik för bekämpningsmedel i staden Bhopal i Indien, en händelse som har beskrivits som ”den värsta industrikatastrofen i historien”, löd den officiella rapporten på drygt 1.700 döda och omkring 200.000 skadade. Deras skadeståndsanspråk lär uppgå till mer än bolagets sammanlagda tillgångar i Indien. När sådana värden står på spel, är det en mödosam procedur att fastställa orsaken och avgöra skuldfrågan.

Våra dagars stora flygplan har två färdskrivare, s. k. svarta lådor. Den ena registrerar tiotals upplysningar om planets funktion varje sekund. Den andra är en till förarkabinen kopplad bandspelare, som registrerar besättningens samtal ända fram till katastrofögonblicket. Dessa svarta lådor är så betydelsefulla när det gäller att fastställa orsaken till flygolyckor att enorma ansträngningar läggs ner på att bärga dem.

Vid utredningen intervjuas också överlevande för att man skall få ledtrådar till olycksorsaken. I Japan överlevde en icke tjänstgörande flygvärdinna världens största singelolycka i luften. Hon kunde förse experterna med viktiga detaljer om jetplanet i deras strävan att fastställa orsaken till denna tragedi, som krävde 520 människoliv.

Värdefulla lärdomar

När orsaken väl är fastställd, inriktar man sig på att söka förhindra liknande katastrofer. Orsaken till branden på fotbollsstadion i Bradford befanns vara att det legat skräp under läktaren, som tydligen hade antänts av en cigarrett eller en brinnande tändsticka. Detta fick till följd att myndigheterna utfärdade riktlinjer om skärpta säkerhetsbestämmelser för idrottsanläggningar.

En brand utbröt ombord på ett jetplan som höll på att starta från flygplatsen i Manchester i England och dödade 55 personer. Det ledde till att kritik riktades mot utrymningsrutinerna. De eldhärdiga inredningar som används i flygplanskabiner utsattes också för noggranna undersökningar.

En grundlig undersökning av olika olycksorsaker ger på detta sätt värdefulla lärdomar. Vårdslöshet, undermåligt arbete, konstruktionsfel och andra omständigheter visar vilken framträdande roll den mänskliga faktorn spelar vid olyckor av detta slag.

Men hur förhåller det sig med naturkatastrofer? Vad avslöjar en undersökning av deras orsaker?

Att förutsäga naturkatastrofer

Man har med stor framgång kunnat förutsäga sådana katastrofer som kan bli följden av häftiga stormar. I Karibien har ”träffsäkerheten” vid tidiga varningar ökat till närmare 100 procent, enligt en rapport. Den tillägger: ”Prognoserna kan ofta ge mer än ett dygns förvarning om den beräknade ankomsttiden och styrkan i stormen.”

Förhandsvarningar för andra typer av naturkatastrofer är mycket svårare att åstadkomma. Men i Kina har man vid ett tillfälle lyckats förutsäga en jordbävning. Genom att observera djurens egendomliga beteende i ett område i provinsen Liaoning uppmärksammades myndigheterna på den förestående katastrofen. De evakuerade staden Haicheng. Kort därefter drabbades trakten av en jordbävning, som ödelade 90 procent av staden. Genom att varningen åtlyddes blev det minimala förluster i människoliv.

Det är emellertid sällan en jordbävning kan förutsägas med sådan exakthet att befolkningen kan evakueras. Ett exempel är den ohyggliga tribut i form av människoliv — den officiella siffran löd på 242.000 — som krävdes vid jordbävningen i Tangshan i Kina år 1976. Vetenskapsmännen kan ofta tala om vilka områden som ligger i riskzonen, men de kan inte förutsäga exakt när en jordbävning kommer att inträffa. Jordbävningen i Mexico år 1985 var således ”ingen överraskning för seismologerna”, som det uttrycktes i en rapport, men ändå förorsakade den oerhörd förödelse.

Att förhindra naturkatastrofer

Experterna har föga hopp om att kunna förhindra katastrofer av detta slag. I boken Naturkatastrofer — människans verk? sägs det: ”Människan ändrar sin miljö så att den gradvis blir mer sårbar för vissa katastrofhändelser. Parallellt med detta ökar människornas egen sårbarhet.” — Kursiverat av oss.

I överbefolkade områden i världen skövlas till exempel ofta vegetationen, vilket gör jorden mer utsatt för torka och översvämning. Det finns också otaliga exempel på hur människor i högriskområden underlåter att åtlyda myndigheternas varningar.

Kan någonting göras för att stävja de naturkrafter som förorsakar katastrofer? När det gäller jordbävningar har vetenskapsmän konstaterat att om vätska pumpas in i en djup brunn, ger detta upphov åt en serie mindre jordskalv i området. De hoppas att på detta sätt kunna lätta på spänningarna i jordskorpan och nedbringa risken för jordbävningar. Men hittills har de inte haft någon större framgång. Som det heter i boken Disaster! When Nature Strikes Back: ”Vi vet ännu inte tillräckligt mycket om hur säkert detta tillvägagångssätt är ... för att kunna rättfärdiga ett bruk av det inom tättbefolkade områden.”

Andra försök som gjorts för att avvärja naturkatastrofer har inte visat sig vara stort bättre. Ett exempel är de experiment som gjorts i samband med orkaner. I omkring 25 år har flygplan sänts in i orkaners ”öga” för att ”bomba” molnen med kemikalier i ett försök att minska vindstyrkan. Likväl fortsätter orkaner att åstadkomma död och förödelse.

Övernaturliga krafter?

Eftersom naturkatastrofer är svåra att förutsäga och i stort sett omöjliga att förhindra, skjuter många skulden på krafter som står över människan och den materiella världen. Som det sägs i boken Disaster!: ”I en kultur som har försökt göra allt förutsägbart är naturens våldsamhet den enda faktorn, den enda egendomligheten, som ingen kan förklara eller förhindra.”

Det är därför inte så underligt att många tror att det är Gud som ligger bakom naturkatastrofer. Men är det rätt att tillskriva Gud något sådant? Är sådana katastrofer verkligen ”Guds verk”?

[Bildkälla på sidan 3]

Reuters/Bettmann Newsphotos