Ungdomar frågar:
Vem har sagt att det bara är ett svärmeri?
”HAR du någonsin svärmat för någon när du var i tonåren?” Vakna!:s reporter ställde denna fråga till en grupp vuxna i åldern 21 till 70 år. Vad blev deras första reaktion? Skratt — och en massa gamla minnen.
”Om jag har!” svarar Jerry.a ”Jag var bara tonåring, och jag blev hopplöst förälskad i en flicka som var sex år äldre än jag. Hon var underbar — stora bruna ögon! Men jag höll det hemligt. Inte ens min mamma kunde ana att jag tyckte om flickan.”
”Jag var fruktansvärt förälskad i min teckningslärare”, berättar Valerie, som nu är gift. ”Han var så snygg.” Jane, en tvåbarnsmamma, vill inte vara sämre utan säger: ”När jag var tonåring, svärmade jag för min favoritsångare. Jag steg upp tidigt på morgonen för att jag skulle få sitta på första raden vid hans konserter. En gång sprang till och med ett par flickor och jag ner till hans loge! Men när jag äntligen träffade honom, stod jag bara där och gapade.” Till och med den äldste medlemmen i gruppen sade sig ha svärmat för en filmstjärna!
Ja, vilken grupp vuxna du än frågar, så kommer du att finna att nästan alla har haft sina förälskelser, eller svärmerier, när de var yngre. Ofta kretsade dessa kring personer som var utom räckhåll för dem — lärare, popstjärnor, äldre människor i bekantskapskretsen. Psykologen Kathy Moricca säger: ”Svärmerier utgör en naturlig del av uppväxttiden. Nästan alla unga människor upplever sådana.” Och de flesta lyckas överleva sina förälskelser — med hedern och humorn i behåll. Ja, längre upp i åren kan de flesta vanligtvis skratta åt hela historien.
När man är mitt uppe i ett svärmeri tycker man emellertid inte alls att det är något att skratta åt. ”Jag kände mig så besviken”, berättar Jerry, ”eftersom jag inte kunde göra något åt saken. Jag visste att hon var för gammal för mig, men jag tyckte så mycket om henne. Jag var alldeles ur gängorna för den här sakens skull.” Valerie tillägger: ”Jag föreställde mig hur det skulle vara att vara gift med min lärare. Vi skulle ha fyra barn och bo i ett vackert hem. Det var verkligen svårt att komma över det.”
Om du tycker om någon som du aldrig kan få, känns det säkert smärtsamt. Och att andra sedan talar om för dig att dina känslor bara är ett barnsligt svärmeri gör ju inte precis saken bättre. Du för din del upplever säkert dina känslor som verkliga! ”Varför är det ingen som tror mig när jag säger att jag är kär?” kanske du undrar.
Vad är egentligen ett svärmeri?
”Kärleken kommer från Gud”, säger aposteln Johannes. (1 Johannes 4:7) Det är därför inte någon synd att ha starka känslor för någon — förutsatt att dessa känslor inte är omoraliska eller otillbörliga (som de är om till exempel personen i fråga är gift). Den kristna kärleken är emellertid grundad på principer och inte på passion. (Jämför 1 Korintierna 13:4—7.) Och bibeln förknippar inte heller sådan kärlek med ungdomar, utan med en andligt mogen, eller ”fullvuxen”, kristen. — Efesierna 4:13—15.
När man är ung är det ofta ”de begär som hör ungdomen till” som styr ens tankar och handlingar. (2 Timoteus 2:22) Ja, i och med puberteten släpps en våg av nya och starka känslor loss. Det tar många år för de flesta av oss att få dessa känslor under kontroll. Det är intressant att lägga märke till vad som sägs i boken The Individual, Marriage, and the Family: ”På grund av den tonvikt som vårt samhälle lägger vid den romantiska kärlekens värde börjar en ung människa ... drömma om ett fullbordat kärleksförhållande långt innan hon är mogen för eller ens har träffat ett lämpligt föremål för romantisk kärlek.”
Hur frustrerande är det inte att ha piskat upp romantiska känslor — och sedan inte ha någon att slösa dem på! Som tidskriften Seventeen konstaterar är det vidare ofta så att ”flickor blir balanserade och otvungna i umgängeslivet tidigare än pojkar”. Följden blir att de ofta ”finner sina manliga klasskamrater omogna och föga spännande i jämförelse med lärare” eller andra äldre, för dem ouppnåeliga, män. En flicka kan således börja inbilla sig att en favoritlärare, popsångare eller någon äldre man i bekantskapskretsen är den ”idealiske” mannen. Men pojkar kan också gripas av liknande passioner.
Chansen att en verklig romans skulle utveckla sig med den där charmerande läraren eller sensuelle sångaren är emellertid så gott som obefintlig. Det är således tydligt att den kärlek som en ung människa kan hysa för sådana ouppnåeliga personer är mer förankrad i fantasin än i verkligheten. Det är därför inte förvånande att boken The Individual, Marriage, and the Family konstaterar att sådana förälskelser tenderar att vara ”tämligen kortlivade”! Eller som tidskriften ’Teen uttrycker det: ”För de flesta tonåringar är svärmerier lika vanliga som förkylningar.” Somliga ungdomar framhärdar emellertid i sina fantasier och insisterar på att det de känner är verklig kärlek.
Svärmerier — oskyldiga eller skadliga?
”Men om nästan alla upplever svärmerier”, frågar du kanske, ”då kan det väl inte vara så skadligt?” Det kan tyckas så, men ”nästan alla” har också haft mässlingen. Faktum är att svärmerier kan vara skadliga.
För det första är det många föremål för tonårsförälskelser som inte är värda att bli betraktade på detta sätt av kristna. En vis man sade: ”Dårskap sätts på höga platser.” (Predikaren 10:6) En sångare kan således bli mångas idol därför att han har en vacker röst eller ser bra ut. Men hur är hans moral? Är inte många rockidolers levnadssätt ren dårskap? Bibeln ger också de kristna följande varning: ”Vänskapen med världen är fiendskap med Gud.” (Jakob 4:4) Skulle det inte äventyra din vänskap med Gud om du fäste ditt hjärta vid en person vars uppförande Gud fördömer? Det är också orätt att hysa romantiska känslor för någon som är gift. — Ordspråksboken 5:15—18.
Bibeln säger också: ”Var på er vakt mot avgudarna.” (1 Johannes 5:21) Detta är tillämpligt även när den som blir avgudad har ett någorlunda acceptabelt levnadssätt. Vad skall man säga om ett tonårsrum där väggarna är täckta med bilder av en beundrad popstjärna? Är inte detta farligt besläktat med avgudadyrkan? ”Jag avgudar honom inte alls”, påstår en ung flicka om sin favoritsångare. Men hon medger också: ”Jag tänker alltid på just den här personen. ... Jag måste få den här personen ur tankarna.”
Somliga låter verkligen sina fantasier överskugga allt förnuft. En annan flicka skriver om sin förälskelse i en populär sångare: ”Jag vill att han skall vara min pojkvän, och jag har bett om att det skall bli verklighet! Jag brukade sova med hans skivalbum i sängen, eftersom det var det närmaste jag kunde komma honom. Nu har det gått så långt att om jag inte kan få honom, så kommer jag att ta livet av mig.” Kan en sådan besinningslös passion behaga Gud, som befaller oss att tjäna honom ”med sunt förstånd”? — Romarna 12:3.
Bibeln förklarar i Ordspråksboken 13:12 (NW): ”Fördröjd väntan gör hjärtat sjukt.” Att uppodla en romantisk ”väntan” på ett omöjligt förhållande kan bokstavligt talat göra en person sjuk. Obesvarad kärlek kan enligt läkare orsaka ”depression, oro och allmänt missmod ... sömnlöshet eller håglöshet, bröstsmärtor eller andfåddhet”.
Tänk också på vilken skada du vållar dig själv när du låter fantasier dominera ditt liv. Doktor Lawrence Bauman förklarar att ett av de första tecknen på en vild förälskelse är ”försumlighet i skolarbetet”. Ett annat vanligt resultat av en svärmisk förälskelse är att personen i fråga isolerar sig från vänner och familjen. (Jämför Ordspråksboken 18:1, NW.) ”Till och med min familj var upprörd över mitt beteende”, erkänner en ung flicka som ”älskade” en populär sångare till den grad att hon försummade alla andra.
Även om ens svärmeri inte skulle få så ödesdigra konsekvenser, är det ändå förödmjukande att göra sig löjlig. ”Jag skäms över att erkänna detta”, säger författaren Gil Schwartz, ”men jag uppförde mig som en pajas när jag var förälskad i Judy.” Långt efter det att din förälskelse har ebbat ut kan minnet av hur du hängde efter någon eller kanske ställde till en offentlig scen dröja sig kvar.
Lyckligtvis är det så att de flesta ungdomar, i likhet med de vuxna som nämndes i början av denna artikel, helt enkelt växer ifrån sina svärmerier. Och en kommande artikel kommer att vara till hjälp för dem som inte gör det. Det klokaste du kan göra under tiden är att ta svärmerier för vad de är — ungdomliga fantasier.
Det kanske kan finnas något försonande drag i att ”ha älskat och förlorat”. Men du bör aldrig låta en hopplös förälskelse behärska ditt liv eller föröda dina känslor. Författaren Gil Schwartz påminner sig hur meningslöst detta egentligen är. ”Trots alla de ömma känslor och hemliga planer som jag ägnade Judy”, säger han, ”slår jag vad om att hon aldrig ägnade mig en tanke.”
[Fotnoter]
a Somliga av namnen är ändrade.
[Bild på sidan 20]
Det är mycket vanligt att ungdomar svärmar för äldre — ouppnåeliga — medlemmar av det motsatta könet