”Vi kommer tillbaka år 2004!”
DET fanns krossade kroppar överallt. Offren kravlade omkring så gott de kunde. De som var friska och krya var uppe i träden, i tusental. Men de befann sig också i sista fasen av sin livslängd. Det var 1987 års generation av cikador.
Den periodiska amerikanska cikadan är en flygande insekt som visar sig i östra delen av Förenta staterna en gång vart 17:e år. Olika svärmar kommer fram olika år, men alltid enligt samma 17-årscykel. Vi betraktade vad vetenskapsmännen kallar svärm nummer tio. Dess släktingar i andra trakter har en mycket kortare livscykel från ägg till sitt slutliga, könsmogna, vuxna tillstånd. Enligt en källa finns det mer än 1.500 arter av cikador.
Insektsvärldens Metusela
Förra gången de visade sig var år 1970 — när USA:s styrkor fortfarande kämpade i Vietnam, inbördeskriget i Nigeria just hade slutat, Salvador Allende just skulle bli president i Chile och den tidigare franske presidenten Charles de Gaulle dog. Ända sedan dess hade cikadorna hållit sig stilla.
Huvudet och kroppen på denna ovanliga skapelse, som är från två och en halv till fem centimeter lång, går i svartbrunt, och den har genomskinliga vingar. Den har två röda ögon, som i själva verket är sammansatta ögon, med tre enkla ögon inemellan.
Där vi vistades i Baltimore i Maryland i USA fanns de överallt — på buskarna, i träden, på staketet och på dörrarna. Ute på gården måste vi röra oss försiktigt. De satte sig lika villigt på min skjorta som på min hustrus blus — till hennes stora förskräckelse! Men var inte orolig. De är ofarliga. De biter eller sticker inte.
De som vi betraktade hade redan levt ett helt liv innan de visade sig kring vår väns äppelträd. De börjar livet som ägg, lagda i skåror som honan skär ut i grenar och kvistar på träd och buskar. Dessa ägg blir sedan små larver, som faller till marken och gräver sig ner till en rot, vanligtvis omkring 60 centimeter ner i marken. Där börjar de sin 17-åriga väntan, men de ligger inte i ide, utan suger på växtsaften. Och där nere i marken genomgår de fem olika ömsningar eller förändringsskeden, under det att de sakta uppnår mogen ålder. Deras livscykel är den längsta bland insekterna som människan känner till. Cikadan är insektsrikets Metusela!
”Ett häpnadsväckande ådagaläggande av invecklad biologisk beskaffenhet”
Sedan kommer steget som gör vetenskapsmännen förbluffade — vad är det som får cikadorna att komma fram exakt i tid? En biolog framhöll: ”Det är ett häpnadsväckande ådagaläggande av invecklad biologisk beskaffenhet.” Jag kunde inte låta bli att tänka på att det ådagalägger hur mångfaldigt och invecklat Skaparens händers verk är. — Romarna 1:19, 20.
Vetenskapsmännen har fört fram spekulationen att hormonerna kanske spelar en roll. Hur som helst, i Maryland inträffade det under månaderna maj och juni i år. Kring foten av trädstammen på vår väns bakgård började hundratals små tunnelöppningar visa sig, en del i form av en skorsten. Ut vacklade cikadorna i sin näst sista form, blekbruna, vinglösa insekter omkring två och en halv centimeter långa. Vad gör de nu? Vi iakttog några, när de mödosamt strävade uppför trädstammen för att välja ett ankarfäste för sin slutliga förvandling.
Där väntar de helt kort, och sedan inträffar miraklet. Cikadan bryter upp sitt eget rygghölje och börjar komma ut, först nytt huvud och nya axlar, och uppenbarar vad som tycks vara en albinocikada. Inom några timmar fylls den sedan med färg. Den är inte längre en blekbrun, jordbunden insekt — nu kan den flyga. Trädet var redan täckt med tusentals tomma skal efter dem. Och cikadorna fanns överallt omkring oss och svävade från kvist till kvist och från blad till blad.
Insektsmästare i att föra väsen
Under dagens hetta såg vi dem inte bara — vi hörde dem! Skaror av hanar lät sina trumlika bakkroppsmembran vibrera med något mellan 120 och 600 vibrationer per sekund. Vi fångade en cikada i huset, och den visade sin irritation genom ett egendomligt raspande, klickande ljud. Men ljudet av tusentals cikador i samklang liknade vindens tjut genom en avlägsen tunnel. Ja, cikadan betraktas som insektsvärldens mästare i att föra väsen.
Lyckligtvis är honan tyst, vilket ledde en forntida grekisk spjuver till att skriva: ”Lyckligt är cikadors liv, alla har de tysta viv.” Men det fanns en tröst, på natten stämde hanarna ner tonen och lät grannarna sova.
Men vi bevittnade början till slutet av deras cykel. I den heta, fuktiga atmosfären i slutet av maj och i juni parade de sig. Honorna gjorde sig redo att lägga sina ägg. Snart slutade de vuxnas tre veckor långa liv ovanför marken genom att de dog. Några veckor senare skulle äggen kläckas och små larver falla ner till marken och börja gräva sig ner till trädens rötter och sav. Men de efterlämnar ett underförstått budskap: ”Vi kommer tillbaka år 2004!” — Av en av Vakna!:s fasta medarbetare.
[Bilder på sidan 25]
Cikador kommer fram ur hål som är omkring en och en kvarts centimeter i diameter
En cikada kommer ut ur sitt skal
Vit cikada nyutkommen ur sitt skal
Fullt utvecklad cikada som väntar på parningen