En nyhetshungrig värld
MÄNNISKOR har alltid varit intresserade av det som händer i deras omgivning. Om något viktigt inträffar, vill de helst ha reda på detta ögonblickligen. Ett berömt fall är den kurir som år 490 f.v.t. sprang den över fyra mil långa vägen till Aten för att meddela att den persiska hären lidit nederlag. Enligt sägnen dog han av utmattning sedan han framfört budskapet om segern vid Maraton.
I våra dagar finns det omkring 600 miljoner TV-apparater och 1,4 miljarder radioapparater i människors hem som ger dem nyheter från hela världen om sådant som inträffat bara några timmar eller rentav minuter tidigare. Somliga händelser bevakas genom direktsändning, så att man kan se händelserna just när de inträffar. Dessutom trycks dagligen hundratals miljoner tidningar och tiotals miljoner tidskrifter på många olika språk för att tillfredsställa en nyhetshungrig värld.
När Johann Gutenberg för mindre än 550 år sedan uppfann en tryckpress med rörliga typer, blev det möjligt att sprida tryckta nyheter mycket snabbt. De första nyhetsbladen hade emellertid begränsad spridning, och på grund av det höga pris de betingade var det ofta bara de rika som kunde skaffa sig dem.
Snart blev tryckfriheten en stridsfråga. Renaudots tidning Gazette, till exempel, som började utkomma på 1600-talet, hade den franske kungens godkännande, och de flesta av nyheterna publicerades på anvisning av regeringen. Det var få journalister på den tiden som vågade trotsa landets myndigheter.
Nyhetstörst i våra dagar
I slutet av 1800-talet inträffade en formlig explosion inom nyhetsförmedlingens område, främst på grund av tillkomsten av mekaniserade tryckpressar och den stora spridningen av dagstidningar. Detta var i synnerhet fallet i Europa och i Nordamerika.
Snart tillgrep man ny teknik, speciellt radiosändningar, för att sprida nyheter vida omkring. Så till exempel användes år 1917, under ryska revolutionen, radiosändaren på kryssaren Aurora till att uppelda invånarna i Petrograd (nu Leningrad) till revolt.
Under andra världskriget blev radion ett kraftfullt redskap för propaganda, i synnerhet i Nazisttyskland. Under detta krig sände också BBC (British Broadcasting Corporation) i London nyheter för de allierade över stora delar av Europa och den övriga världen.
Vad televisionen beträffar hade viss försöksverksamhet bedrivits före andra världskriget, men utvecklingen bromsades i och med kriget. Snart blommade den emellertid upp som ett nyhetsmedium. I våra dagar följs televisionens nyhetsprogram av hundratals miljoner människor.
Under de senaste decennierna har förlagen börjat framställa många specialiserade publikationer. Efter andra världskriget började man ge ut veckotidskrifter med nyhetsanalyser. Tidskrifter som speciellt vänder sig till ungdomar, kvinnor, pensionärer, idrottsintresserade och hobbyidkare är verkliga storsäljare, för att inte tala om radio- och TV-tidningar som kommer ut en gång i veckan. I Frankrike, till exempel, kommer det ut omkring 200 nya tidskrifter om året.
Nyhetsbevakningen i framtiden
Redan nu kan man med hjälp av bildskärmsterminaler ha tillgång till databanker via telenätet. Kabel- och satellitsystem gör det nu möjligt för vissa TV-kanaler (till exempel i Förenta staterna) att sända nyheter dygnet runt, och somliga förutspår att framtiden kommer att medföra mer av detta på internationell nivå. Dagens värld kan således kallas en nyhetshungrig värld. Men är de nyheter som når oss alltid tillförlitliga? Är alla dessa informationskanaler en garanti för att nyhetsbevakningen är ärlig och objektiv?
[Bild på sidan 4]
Att Gutenberg uppfann en tryckpress med rörliga typer ökade i hög grad möjligheterna att sprida nyheter och tankar