Ett kungarike byggt på sand, olja och religion

VILKET land är lika stort som Västeuropa, har en befolkning på bara 12 miljoner och består nästan enbart av öken? Vilket kungarike grundades år 1932, upptäckte enorma kvantiteter olja år 1938 och blev världens tredje största producent av råolja? Vilket kungarike har antagit Koranen som sin konstitution och har två av islams mest vördade städer och moskéer inom sina gränser?

Svaret på alla dessa frågor är kungariket Saudiarabien, som styrs av kung Fahd Bin Abdul Aziz. Med en landyta på 2.250.000 kvadratkilometer upptar det större delen av Arabiska halvön och begränsas av Röda havet i väster, Arabiska havet i söder och Persiska viken i öster.

Hur kom jag att bli intresserad av detta arabland? Jag fick syn på en tidningsannons som inbjöd allmänheten till en utställning i New York, anordnad av saudiarabiska staten. Jag tyckte att det skulle vara intressant att få veta mer om detta lands annorlunda kultur och levnadssätt. Och eftersom jag förmodligen aldrig skulle komma till Saudiarabien, tänkte jag: Varför inte låta Saudiarabien komma till mig?

Gammalt och nytt i Saudiarabien

Så snart jag kom in på utställningsområdet märkte jag att man hade gjort allt för att allmänheten skulle få ett positivt intryck av detta arabiska land. Överallt fanns det gäststudenter från Saudiarabien som fungerade som välinformerade guider. Alla var iförda en typisk thobe, dvs. en lång, vit fotsid dräkt, och en rödochvitrutig ghutra, dvs. en huvudduk som hålls på plats med hjälp av en svart snodd som viras två varv runt huvudet. Alla talade utmärkt engelska och var mer än villiga att artigt besvara alla de frågor som jag eller någon annan fick lust att ställa.

Efter att ha passerat en svagt upplyst foajé med fotografier av kungahusets medlemmar och sett en diabildsvisning om Saudiarabien ur olika synvinklar gick jag vidare till den sektion som skildrade det traditionella arab- och beduinsamhället. Ett svart beduintält fanns till beskådande, med alla de attiraljer som hör samman med deras nomadliv. I och med den moderna teknikens landvinningar har emellertid beduinernas traditionella livsstil, inbegripet deras legendariska gästfrihet mot främlingar, börjat dö ut.

Nästa anhalt i rundvandringen var en påminnelse om den religiösa maktfaktor som styr och övervakar livet i Saudiarabien — islam.a

Mecka, Ka‛ba och Koranen

Islams heliga bok, Koranen, ”betraktas som landets konstitution och tillhandahåller etiska värderingar och vägledning”, förklarar en officiell broschyr. I en annan broschyr sägs det: ”Kungariket utformar sina sociala, politiska och ekonomiska handlingsprogram mot bakgrund av islams läror.” Ett antal handskrivna exemplar av Koranen fanns visserligen till allmän beskådan, men det huvudsakliga temat för denna sektion var pilgrimsstaden Mecka (arabiska: Makka) och dess jättelika moské med Ka‛ba i mitten. Modeller i stor skala av dessa byggnader fanns också med på utställningen.

Ka‛ba, en stor, kubformig byggnad, som är tillverkad av sten och höljd i ett täckelse av tjockt, svart tyg, förklaras i en islamisk publikation vara ”den plats för tillbedjan som Gud befallde Abraham och Ismael att bygga för över fyra tusen år sedan”.b Islam (som grundades av profeten Muhammed på 600-talet v.t.) påstår sig således ha anknytning till patriarken Abraham, judendomens och kristendomens förelöpare, och är följaktligen ett av de tre stora monoteistiska religionssystemen.

Ka‛ba är i själva verket beläget i mitten av den jättelika öppna plats som är en del av den stora moskén i Mecka. Vid den årliga pilgrimsfärden (ḥaddj) vallfärdar över en miljon muslimer till denna plats för att be och för att tåga runt Ka‛ba sju gånger. Varje fysiskt frisk muslimsk man betraktar det som sin plikt att företa denna resa minst en gång i livet. På utställningen fanns också en modell av den väldiga moskén i Medina (arabiska: Madina), där Muhammeds grav finns.

Något som var särskilt intressant att se var de tunga, rikt utsirade dörrarna till Ka‛ba, som visades på denna utställning. I normala fall får endast muslimer möjlighet att se dessa dörrar, eftersom endast muslimer får besöka moskén i Mecka. Det var svårt att tro att det rörde sig om originalexemplar, tills en guide förklarade att dessa dörrar användes från 1942 till 1982, då de byttes ut mot nya. De är tillverkade av guld och silver och är dekorerade med guldplattor, där olika verser ur Koranen finns inristade på arabiska. På en vägg i närheten hängde en kiswa, dvs. ett förhänge av tjockt, svart tyg som används för att täcka Ka‛ba, med citat från Koranen broderade i guld.

Livet i dagens Saudiarabien

I en annan sektion hade man iscensatt typiska gatuscener, där skickliga yrkesmän vävde mattor eller tillverkade hushållsredskap av smidesjärn. Andra hantverkare arbetade i läder och tillverkade de typiska arabiska tofflorna, en annan tillverkade enkla fågelburar av trä och åter andra drejade lerkärl.

Så småningom kom jag till den avdelning där man riktade blickarna på utvecklingen i dagens Saudiarabien. Det gick inte att ta miste på att upptäckten av olja på ett genomgripande sätt hade förändrat Saudiarabiens ekonomi och folkets levnadsstandard. År 1938 upptäckte ARAMCO (Arabian American Oil Company) stora mängder olja. I en monter kunde man få se provflaskor med den svarta vätskan. En broschyr som detta företag gett ut förklarar: ”Aramco har nu mer än 43.000 anställda, cirka 550 oljekällor i produktion, 20.500 kilometer rörledningar och mer än 60 anläggningar där man separerar gas och olja.”

Med en så stabil grundval för ekonomin är det inte underligt att Saudiarabien enligt en informationsbroschyr har omkring 15.000 skolor och undervisningsanstalter med sammanlagt över 2,5 miljoner elever. All undervisning är kostnadsfri och öppen för alla, ända upp till universitetsnivå. Och det finns sju universitet i landet.

Oljan är naturligtvis inte det enda som betyder något i Saudiarabien. Man har till exempel också genomfört gigantiska bevattningsprojekt, och jordbruksnäringen har fått ett sådant uppsving att landet nu exporterar fisk, fjäderfä, vete, dadlar, grönsaker, mejerivaror och andra jordbruksprodukter.

Allting har två sidor

När jag hade avslutat mitt tre timmar långa besök i ”Saudiarabien”, var jag mycket imponerad över det som åstadkommits av denna relativt lilla nation. Jag undrade hur saker och ting skulle ha gestaltat sig om alla länder på liknande sätt hade välsignats med oljefyndigheter eller andra värdefulla och efterfrågade naturtillgångar.

Även om detta besök var mycket lärorikt och upplysande, kunde jag inte undgå att lägga märke till att mycket utelämnats på religionens område. Det sades till exempel ingenting om själva Ka‛bastenen, en svart meteorit som vördas av de muslimer som besöker Mecka. Denna sten ”dyrkades som en fetisch” innan islam grundades, förklarar Philip K. Hitti i sin bok History of the Arabs (Arabernas historia). Traditionen berättar att Ismael fick denna svarta sten av ängeln Gabriel när han höll på att återuppbygga Ka‛ba.

En annan sak som förbigicks på denna utställning var splittringen mellan de två stora fraktionerna inom islam, sunniter och shiiter. Denna söndring går så långt tillbaka i tiden som till Muhammeds efterträdare och bottnar i motstridiga uppfattningar beträffande vilka som är hans rättmätiga andliga arvtagare. Frågan är: löper det rättmätiga ledarskapet i profetens släktlinje, som shiamuslimerna hävdar, eller bör det besättas genom val, som de flesta sunniter menar? Saudierna tillhör de stränga wahhabiterna, en sekt av den hanbalitiska skolan, den mest rigorösa av de fyra sunnitiska skolorna.

De arabiska kvinnorna lyste med sin frånvaro på denna utställning. Jag förmodade att detta berodde på saudiernas stränga tolkning av de islamska lagarna beträffande kvinnans roll i det offentliga livet.

När jag lämnade utställningen fick jag en konkret påminnelse om talesättet att allting har två sidor. På gatan utanför stod en grupp araber som delade ut informationsblad om påstådda grymheter och orättvisor i Saudiarabien och protesterade mot bristen på demokratiska processer i landet (det finns ingen icke-religiös konstitution och inget parlament). Det fick mig att inse att sand, olja och religion inte nödvändigtvis gör människor lyckliga. Men jag hade åtminstone fått en bättre inblick i livet i Saudiarabien och islams inflytande över dess folk. — Från en av våra läsare.

[Fotnoter]

[Karta/Bild på sidan 16]

(För formaterad text, se publikationen)

SAUDIARABIEN

Mecka

IRAN

IRAK

SUDAN

Röda havet

Arabiska havet

[Bilder på sidan 17]

(Från vänster) Dörrarna till Ka‛ba, arabisk hantverkare och brodering av arabisk skrift

[Bildkälla]

David Patterson