En resa till Stora Barriärrevet

Från Vakna!:s korrespondent i Australien

Turisternas upphetsade kommentarer når sin kulmen när passagerarbåten saktar farten efter den nära 30 kilometer långa färden från Cairns. Smittande skratt från en grupp flickor avslöjar deras upphetsning — de skall gå i land på Green Island, som är en av de stora attraktionerna på det australiska Stora Barriärrevet.

”Vad är ett barriärrev?” frågar du kanske. ”Och vad är det som är så märkvärdigt med just det här revet att det har fått ett sådant namn?”

Stort är ingen överdrift

Stora Barriärrevet är världens största system av korallrev. Det sträcker sig 2.000 kilometer längs kusten av Queensland, staten i Australiens nordöstra hörn. Reven har mycket varierande storlek. Några av de största är två kilometer på sina bredaste ställen och har en längd av 25 kilometer. Området har avsatts som nationalpark, Great Barrier Reef Marine Park, och har ett totalt omfång av 350.000 kvadratkilometer (som Svealand och Norrland tillsammans) och ligger på ett avstånd av från 15 till mer än 300 kilometer från Australiens kust.

Namnet ”barriär” syftar på att revet löper parallellt med kustlinjen men längre ut än de närbelägna kustreven. Atoller är en annan typ av rev som är ringformade med en lagun i mitten.

Klimatet på Barriärrevet är underbart — varmt på vintern och med den tropiska hettan under återstoden av året tempererad genom en uppfriskande havsbris. ”Stora” har också att göra med den roll revet spelar som en ofantlig fristad för fåglar och marina djur. Det är berömt för sin rikedom på ätbara fiskar, såsom tonfisk, lansettfisk och havsöring, för att inte tala om de riktigt stora — sågfisk, svärdfisk, barracuda och haj.

Några av världens mest fantastiska snäckor finns på revet — även riktigt stora. Mördarmusslor som väger över 200 kilo är inte ovanliga. Världens största ostron har man också fångat här. Pärlmusslor har hämtats upp längs revets norra kant.

Korallernas färger är också en praktfull syn. De ymnigt förekommande tropiska fiskarnas prunkande färger tävlar med korallens färger — skarpa kontraster av blått och orange, svart och guldgult och till och med klarrött och grönt. Fiskarna uppvisar också häpnadsväckande och bisarra former, medan de pilar i väg eller långsamt glider in och ut mellan de vackra, komplicerade korallformationerna.

Den märkliga korallen

Korall är ett ”hus” eller skelett av kalk som byggs av små havsdjur som kallas polyper. Medan de lever bygger de ”huset” av korall. När polypen dör lämnar den skelettet kvar, och kommande generationer tar det i arv. Då polypens mycket lilla larv kläcks simmar den omkring fritt men sätter sig snart på den korall som äldre generationer lämnat efter sig. När den satt sig fast växer den till en rörformad kropp med munnen vid rörets övre ände omgiven av små tentakler. Polypen börjar nu äta. Maten består huvudsakligen av djurplankton, små skaldjur och fiskyngel.

Nu börjar den bygga, och den är flitig! Den tar kalciumsalter från havsvattnet och avsöndrar en hård kalkmassa som bildar en fot på den plats där den sitter fast. Generation efter generation bygger vidare på dessa skålliknande skelett som antar olika former och färger alltefter de olika korallorganismer som utför byggnadsarbetet.

Resultatet blir en anslående variation av vackra koraller. Man har beskrivit dem som spetsmönstrade, svampformade, hjorthornsliknande, stjärnformade, hjärnformade osv. Och de levande korallernas fascinerande färger kan vara vitt, gult, grönt, brunt, orange, skärt, rött, purpur, blått och svart.

Barriärrevets byggstenar är alltså färgsprakande, fascinerande koraller. De vanligaste typerna är de runda stjärnformade korallerna, hjärnkoraller och spröda hjorthornskoraller. Men det finns mer än 350 olika slags koraller på revet. Korallskiktets tjocklek varierar. Två provborrningar på en korallö visade ett djup av 120 meter innan man kom ner till sandbottnen.

Skönheten finns under vatten

Ytkorallerna är inte särskilt vackra. De består bara av döda och sönderbrutna koraller. Det är de levande korallerna i de djupare höljorna som har så enastående färger. Revets verkliga skönhet kan därför bara ses genom en glasbottnad båt eller om man simmar med snorkel eller dyker.

Vattnet är kristallklart. Man kan därför se föremål tydligt ända ner på 30 meters djup när man är passagerare ombord på de specialbyggda båtarna med glasfönster i botten. Även de djupast liggande korallerna kan ses från vattenytan. Korallerna växer nämligen bäst i solbelyst vatten, och koralldjurens byggnadsarbete blir allt långsammare på större djup än 11 meter.

Revets fiender

Människan är ofta den svåraste fienden till naturens under, sådana som Stora Barriärrevet. Därför gläder sig många åt att Australiens regering har förbjudit borrningar efter olja på Barriärrevet, även om vissa provborrningar har utförts.

Det finns emellertid en annan fiende som inte kan behärskas lika lätt. Det är den sjöstjärna som benämns törnekronan, som har fått namn efter sitt utseende. Den har ända upp till 23 armar som strålar ut från en centralkropp liksom ekrarna i ett hjul. Hela djuret är täckt av tusentals vassa och giftiga taggar. Den är en av de största sjöstjärnorna i världen med en total diameter av 70 centimeter.

Törnekronan äter levande koraller, dvs. de små polyperna som bygger upp koraller, och den har åstadkommit omfattande skadegörelse på revet. Dessa sjöstjärnor har varit föremål för intensiv debatt ända sedan de upptäcktes år 1962.

En del har uppfattningen att Barriärrevet hotas av katastrof och varnar: ”Revet borta till år 2000.” Å andra sidan finns det vetenskapsmän som hävdar att angreppen är naturliga och nödvändiga. De jämför verkningarna med de långsiktiga nyttoeffekterna av skogsbränder. De påpekar att sjöstjärnornas angrepp hittills bara berört en tredjedel av revet.

Vilken åsikt man än har om den taggiga sjöstjärnan och den skada som den åstadkommer på korallrevet, är experter ändå överens om att en noggrannare vetenskaplig undersökning krävs. På senare år har därför ett intensivt studium av detta havsdjur bedrivits. Slutresultatet låter ännu vänta på sig. Men tills vidare kan den som har möjlighet att göra resan till Australiens stora barriärrev verkligen fördjupa sin uppskattning av skapelsens under.

[Karta/Bilder på sidorna 24, 25]

(För formaterad text, se publikationen)

Stora Barriärrevet

AUSTRALIEN

[Bildkälla]

Fotografier av koraller: Med benäget tillstånd av Australian Overseas Information Service