Lyssna till kroppens varningssignaler!

Från Vakna!:s korrespondent på Irland

FÖR Una och hennes man, Ron, var alltsammans som en mardröm. En kall januarikväll svimmade Una. Ron skickade efter doktorn, som trodde att det rörde sig om en hormonell rubbning som påverkade hennes äggstockar. Han remitterade henne till sjukhus. Ron körde sin hustru — som hade ymniga blödningar och fruktansvärda smärtor — på mörka och gropiga bergsvägar till ett sjukhus åtta mil därifrån.

Sjukhuset kunde emellertid inte ge henne den behandling hon behövde, så hon flyttades över till ett större och modernare sjukhus i närheten. Där genomförde man en lyckad operation, och snart var hon på bättringsvägen.

Ron och Una var mycket tacksamma mot sjukhuspersonalen för den kunnighet och goda vård som hade räddat Unas liv. När de uttryckte sin tacksamhet för narkosläkaren, talade han om för dem hur glad han var över att allt hade gått bra. Därefter gjorde han en intressant kommentar: ”Mycket få gynekologiska sjukdomar bryter ut plötsligt. De flesta av dem har signalerat sin närvaro långt i förväg.” Vad menade han med det?

Varningssignaler

Una berättar att hon hade haft besvär två år tidigare. Under menstruationen blödde hon egentligen bara vid kroppsansträngning, och då var det mest klumpar. Hon säger: ”Jag borde naturligtvis ha sökt läkare, men jag tänkte inte så mycket på det, utan trodde att jag kanske hade kommit i klimakteriet tidigt. Men så i januari slutade mensen efter två dagar, och tre dagar senare började den igen, med rikliga blödningar och stora blodklumpar. Jag var inte särskilt orolig, men följande dag var jag tvungen att gå och lägga mig, eftersom jag kände mig så dålig. Men vi kontaktade ändå inte en läkare. Det var den kvällen jag i all hast fick föras till sjukhus.”

Skulle man på något sätt ha kunnat undvika att hennes sjukdom utvecklades till en livshotande situation? Una tror att detta kanske skulle ha varit möjligt, om hon bara hade vetat vilka symptom hon skulle spana efter och hade sökt läkare i tid. Men, säger hon, ”i likhet med många kvinnor bagatelliserade jag alltid allt som hade med menstruationen att göra och tog det inte på allvar”. I själva verket var emellertid Unas symptom typiska för äggstockslidanden som kräver omedelbar vård.

Kvinnor i fruktsam ålder har en månatlig indikator på sitt allmänna hälsotillstånd: den naturliga menstruationsprocessen. Varje betydande menstruationsrubbning utgör i själva verket en varningssignal. Underlåtenhet att lyssna till dessa varningssignaler kan i vissa fall betyda skillnaden mellan mer rutinmässiga medicinska åtgärder och operation.

Varför ignoreras eller förringas då dessa signaler så ofta? I många familjer är det hustrun som planerar familjens mathållning, pysslar om dem som är sjuka och övervakar familjemedlemmarnas hygien. Hon kan lätt bli så upptagen att hon försummar sina egna problem. Som fallet var med Una kanske hon inte riktigt vet hur hon skall tolka symptomen. Det kan också hända att familjen inte har så mycket pengar att avsätta till medicinsk vård och att hon därför prioriterar barnens och mannens hälsa och hoppas att hennes egna besvär på något sätt skall gå över av sig själva. Hon kanske också är rädd och föredrar sina nuvarande krämpor framför en i hennes tycke besvärlig sjukhusvistelse. Hon kanske dessutom har förvärvsarbete och inte kan eller vill ta ledigt för att sköta sin egen hälsa.

Enligt samstämmiga läkarrapporter får hustrun i många fall kämpa med sina hälsoproblem på egen hand. Hennes man är kanske inte särskilt intresserad av ”kvinnliga åkommor”. Män som älskar sin hustru kommer emellertid att göra sig underrättade om sådana saker, så att de kan vara uppmärksamma på hustruns välbefinnande. Bibeln ger gifta män följande uppmaning: ”Må ... var och en av er individuellt så älska sin hustru som han älskar sig själv.” (Efesierna 5:28, 33) Hur kan då äkta män och föräldrar hjälpa sina hustrur och döttrar att inte i onödan hamna i sådana krissituationer?

Ge akt på kroppens signaler!

Var uppmärksam på ovanliga företeelser som kan utgöra varningssignaler. Oregelbundna blödningar och flytningar bör alltid kontrolleras, även om de inte åtföljs av smärtor.a Detsamma gäller oförklarlig trötthet, stora blodförluster och problem med vattenkastningen. Sådana besvär kan vara symptom på fibroider, en typ av svulst som är mycket lättare att behandla om den upptäcks tidigt.

Symptom som inte heller får ignoreras är ständiga ryggsmärtor, tryckkänslor i vagina och problem med att hålla urinen vid kroppsansträngning. Sådant kan vara tecken på en åkomma som i tidigare stadier kan avhjälpas med lämplig motion men längre fram kan kräva operation.b

Förutom att ge akt på sådana symptom bör kvinnor över 25 års ålder underkasta sig regelbundna hälsokontroller och särskilt låta undersöka brösten och underlivet. Sådana undersökningar bör göras vartannat år eller så ofta som kan vara motiverat med tanke på kvinnans hälsomässiga bakgrund.

Speciella perioder i kvinnans liv

Man bör också tänka på de tre perioder i en kvinnas liv då de som älskar henne bör ägna henne särskild uppmärksamhet: puberteten, barnafödandet och menopausen. Under var och en av dessa perioder kan det uppstå situationer, där snar medicinsk hjälp eller behandling kan förhindra att en kritisk situation uppstår.

PUBERTETEN: Unga flickor behöver få hjälp att förstå hur deras kropp fungerar för att undvika hemlighetsmakeriet kring menstruationens inträde. Föräldrar, i synnerhet mödrar, bör därför på ett öppenhjärtigt och rättframt sätt samtala med sina döttrar om sådana saker. Om problem skulle uppstå, behöver flickorna då inte oroligt undra vad som är på tok eller tro att de måste stå ut med kraftiga menstruationsblödningar eller häftiga smärtor vissa dagar varje månad. Om föräldrarna inte kan hjälpa sin dotter, kanske det finns någon äldre kvinnlig vän som kan ge råd och vägledning om lämplig medicinsk behandling.

Hur kan då en ung kvinna veta om hennes menstruation är normal? Menstruationsblödningarna kan variera en hel del hos en och samma individ. Oregelbundna blödningar är mycket vanliga under det första halvåret eller året (eller till och med de två första åren, i somliga fall) och har vanligtvis sin grund i smärre hormonella förändringar. Även efter dessa första år kan tillfälliga förändringar i menstruationscykelns längd eller blödningarnas storlek betraktas som normala. Mer betydande förändringar kan emellertid utgöra en varningssignal som bör föranleda ett läkarbesök.

En del sådana hälsoråd har med kosten att göra. Skräpmat — som kanske smakar gott men är undermålig ur näringssynpunkt — och överdrivna bekymmer om figuren hindrar ofta tonårsflickor från att få tillräckliga mängder av vissa näringsämnen, i synnerhet kalcium och järn. Unga kvinnor som ännu inte har regelbunden ägglossning har ofta rikliga menstruationsblödningar, och detta ökar behovet av järn. Det är därför mycket viktigt att de får en balanserad kost och undviker att äta för mycket raffinerade produkter. Ibland kan ett järntillskott vara att rekommendera.

BARNAFÖDANDET: Förlossningsläkare rekommenderar att havande kvinnor låter läkarundersöka sig redan tidigt under graviditeten. Då kan man också ta blodprov för att se om det behövs något kosttillskott i form av järn eller folsyra. Eftersom gravida kvinnor löper större risk att drabbas av blödningar, är det ännu viktigare för dem att lyssna till kroppens varningssignaler.

Även den mest minimala blödning under graviditeten bör föranleda en läkarkontroll. Andra varningssignaler under denna period kan vara smärtor i ländryggen, blod i urinen och smärtor vid vattenkastningen. Alla störningar och sjukdomssymptom bör emellertid så snart som möjligt rapporteras till läkaren. När familjen har ont om pengar är det särskilt viktigt att en äkta man axlar sitt ansvar för den persons hälsa och liv som han har blivit ”ett kött” med och inte låter henne hamna i en livshotande situation. — Matteus 19:5, 6; Efesierna 5:25.

MENOPAUSEN: Detta är den medicinska termen för den tidpunkt i en kvinnas liv då menstruationen definitivt upphör. Denna period kallas också för klimakteriet eller övergångsåldern och är en helt naturlig process. I vidare bemärkelse har detta uttryck kommit att inbegripa månaderna eller till och med åren före och efter denna händelse. Många kvinnor upplever obehagliga fysiska symptom under denna period — till exempel oregelbundna menstruationsblödningar och blodvallningar — men dessa upphör så småningom. Om långvariga eller rikliga menstruationsblödningar skulle uppträda eller menstruationen återkommer ett halvår eller mer efter vad som tycktes vara den sista menstruationsperioden, bör läkare genast kontaktas.

Alla farliga situationer går naturligtvis inte att förutse. ”Tid och oförutsedd händelse” drabbar oss alla. (Predikaren 9:11, NW) Men som narkosläkaren sade till Una: ”Mycket få gynekologiska sjukdomar bryter ut plötsligt.” Praktisk information om hälsofrågor och medvetenhet om kroppens mekanismer kan hindra att en kvinna drabbas av en livshotande gynekologisk sjukdom. Det är bättre att vidta förebyggande åtgärder än att ignorera problemen till dess en krissituation uppstår. Såväl hustrur som män bör därför lyssna till kroppens varningssignaler!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 23]

En förstående äkta man kan hjälpa sin hustru att lyssna till kroppens varningssignaler