Ungdomar frågar:

Varför passar jag inte in?

”Det var det värsta jag har varit med om.” — Craig.

”Jag kände mig väldigt ensam.” — Jessica.

”Jag kände mig så frustrerad.” — Chris.

”Det gjorde mig arg och upprörd. Jag grät och grät.” — Sommar.

”Jag blev väldigt sårad och förvirrad.” — Erin.

ÄR DESSA ord en beskrivning av någon katastrofal händelse? Nej, de här personerna talade om de smärtsamma känslor de fick utstå eftersom de i sin ungdom inte passade in bland sina jämnåriga. Och om du någon gång har utestängts från något gäng eller undvikits av ungdomar som du ville ha till vänner, vet du hur smärtsam en sådan erfarenhet kan vara.

Det är naturligtvis bara normalt att vilja passa in bland sina jämnåriga. Samhällsvetare säger att människor gärna uppträder i flock; vi har en naturlig tendens att bilda grupper. Denna längtan är särskilt stark när man är i tonåren. Fjortonåriga Micalah sade så här: ”Vi känner oss trygga och accepterade när vi är med människor som har samma intressen som vi har.” Sådana gemensamma intressen kan inbegripa att gilla samma slags idrott, mat, skolaktiviteter, kläder eller musik. Eller också kan det vara en hobby eller valet av underhållning som håller samman en grupp vänner.

Problemen uppstår när de band som håller gruppen samman blir till trångsynta ursäkter för att utestänga andra ungdomar. Brendan erinrar sig: ”Om man inte hade rätt slags tennisskor, passade man inte in. Man var inte med i gänget.” Det kan tyckas löjligt, men när alla andra är ”inne” och man själv är ”ute”, kan man verkligen må illa.

När det inte är bra att passa in

Men fråga dig själv: ”Vill jag egentligen passa in i det här gänget?” Även på bibelns tid försökte ofta oregerliga ungdomar locka in andra i sin vänkrets. ”Kom med oss”, sade de lockande till andra. ”Dela du med oss vår lott.” Men bibeln gav varningen: ”Då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig, ty deras fötter hastar till vad ont är.” — Ordspråksboken 1:11—16.

I dag kanske du på liknande sätt känner dig frestad att försöka komma med i något populärt gäng. Men vad är det för slags ungdomar som är med i det? De kanske älskar nöjen, men älskar de Gud? Kommer umgänge med dem att bygga upp ditt förhållande till Gud, eller kommer det att bryta ner det? ”Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor”, varnar 1 Korintierna 15:33.

Fråga också dig själv vad det skulle kosta dig att passa in. ”Det finns ett väldigt tryck mot likformighet”, säger en ung flicka vid namn Grace. ”När jag var yngre, brukade jag göra sådant som att svära, eftersom mina vänner sade: ’Gör som vi!’ Det var egentligen bara en önskan att inte bli lämnad utanför.” Författaren Mary Susan Miller berättar om en annan ung människa som kompromissade för att passa in. Han lät med avsikt sina betyg sjunka ”för att inte verka klyftigare än de klasskamrater han ville vara vän med”. — Childstress!

Det är naturligtvis inte fel att göra rimliga ansträngningar för att komma överens med andra. (Jämför 1 Korintierna 9:19—23.) Men om man är tvungen att röka, använda narkotika eller alkohol, använda ett orent språk, skratta åt smutsiga skämt, ägna sig åt sexuellt umgänge eller annat sådant för att passa in, är det helt enkelt inte rätt! Det är att gå för långt! Inte heller är det särskilt klokt att du låter andra ungdomar diktera din klädsel, ditt språk eller din frisyr in i minsta detalj.

De kristna har dessutom blivit befallda att inte passa in bland människor som har vänt sig bort från Gud. Jesus sade om sina lärjungar: ”Världen har hatat dem, därför att de inte är någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:14) Är det inte bättre att få Guds godkännande än att vara godkänd av ungdomar som inte tjänar Gud? — Jämför Jakob 4:4.

Att passa in bland medkristna

Men hur är det om du också har problem att passa in bland medkristna — ungdomar som delar din tro och övertygelse? Det kanske finns en rimlig förklaring till att det är så.

Du kan till exempel vara nyinflyttad i ett område, och ungdomarna där kanske är blyga eller försiktiga mot främlingar. När andra lär känna dig, kommer saker och ting förmodligen att bli annorlunda. Jessica fick erfara detta när hennes familj flyttade till en ny församling av Jehovas vittnen. Hon erinrar sig: ”Alla var mycket vänliga och snälla mot mig, men det tog ändå omkring ett år innan jag kände verklig personlig samhörighet med vännerna. När jag ser tillbaka, inser jag att det behövs tid för att bygga upp ett förhållande till andra människor.” Jessica tillägger att något som hjälpte henne att känna att hon verkligen var en del av den nya församlingen var att hon tog del i den offentliga förkunnarverksamheten med andra som tillhörde den.

Stephen pekar på en annan sida av att bygga upp vänskapsförhållanden. Han säger: ”I åratal kände jag mig utanför på grund av min blyghet. Sedan insåg jag att om jag ville ha vänner, måste jag ta initiativet.” Resultatet? Numera har Stephen många goda vänner. Det kan du också få om du anstränger dig en smula. Försök lära känna andra i stället för att vänta på att de skall bekanta sig med dig. Bjud hem ungdomar eller fråga dina föräldrar om dina nya kamrater får delta i någon av familjens aktiviteter. Det kan bli början till bestående vänskapsförhållanden.

Men om andra inte ger gensvar till dina ansträngningar, beror det ofta på något missförstånd. De kristna i Jerusalem undvek aposteln Paulus, eftersom de hade den felaktiga uppfattningen att han fortfarande var en som förföljde de kristna. Paulus accepterades inte av församlingen där förrän saken hade klarats upp. (Apostlagärningarna 9:26—28) Om du på liknande sätt har blivit offer för något missförstånd — kanske på grund av skadligt skvaller — varför då inte göra vad du kan för att rätta till saken?a

Alla problem har dock inte enkla lösningar. Till och med kristna ungdomar gör sig ibland skyldiga till osund gängbildning och till att med orätt utestänga andra. Detta kan vara mycket smärtsamt för den som blir utestängd. Det hjälper dig att du påminner dig att dina jämnåriga liksom du fortfarande är unga och har en lång väg att gå innan de uppnår mogenhet. Med tiden kanske de växer ifrån sin benägenhet att utestänga andra. Men fram till dess att dessa ungdomar visar en mer kristen attityd, har du det förmodligen bättre utanför deras inre cirkel. — Se 2 Timoteus 2:20, 21.

Att vidga sig

Under tiden får du inte låta situationen göra dig bitter. Du kan försöka tala med dina föräldrar eller med en kristen tillsyningsman om det hela. Kom också ihåg att de kristna har fått befallningen att ”ha fördrag med varandra” även när det finns rättmätig orsak till klagomål. (Kolosserna 3:13) En ung flicka som heter Tiffany blev avvisad av ett gäng ungdomar, och hon erinrar sig: ”Jag bad till Jehova om styrka att uthärda, och jag försökte vara objektiv. Jag försökte också låta bli att känna mig alltför sårad.”

Bibeln uppmuntrar också de kristna att vidga sig i sitt umgänge. (2 Korintierna 6:13) Forskarna Jane Norman och Myron Harris säger så här om gängmedlemmar: ”De begränsar sitt umgänge och nekar sig själva möjligheten att få lära sig hur människor som är olika dem själva tänker och handlar.” Det finns många andra — äldre inräknade — som du kan ha som vänner.

Var medveten om dina svagheter

Du kanske också behöver ta itu med den smärtsamma eventualiteten att du ger en del människor goda skäl att undvika dig. En ung flicka som heter Dana upptäckte således att hon inte passade in bland de ungdomar som var andligt sinnade. Var de högfärdiga? Nej, erkänner hon: ”Mitt språk och mitt sätt att klä mig var världsligt”, dvs. opassande för en kristen. Så även om de andra var hjärtliga och vänliga mot henne, undvek de att umgås med henne.

Dana gjorde vissa förändringar. Hon erinrar sig: ”Jag insåg att jag behövde bli mer andligt sinnad, om jag skulle passa in.” Behöver du göra liknande förändringar? Om du gör det, kommer du inte bara att bli vän med gudaktiga ungdomar, utan också med Gud själv. — Jämför Ordspråksboken 27:11.

Du kan också ha vissa personlighetsdrag som lätt stöter bort andra. Wally erinrar sig: ”Jag hade en tendens att prata för mycket och om saker som folk inte var speciellt intresserade av. När jag väl förstod hur irriterande detta kunde vara, började jag arbeta på min personlighet. Jag tror att det har hjälpt mig att komma bättre överens med andra.” Om du talar igenom saken med dina föräldrar eller med någon annan vuxen som du har förtroende för, kanske du upptäcker att du har liknande svagheter. Kanske du kan förbättra situationen genom att helt enkelt uppträda vänligare eller genom att tala mindre och lyssna mer.

Även om det kan vara smärtsamt att inte passa in, är det långt ifrån någon katastrof. Känn dig tillfredsställd med att veta att om du har en gudaktig personlighet och verkligen bryr dig om människor, kommer du aldrig att sakna vänner.

[Fotnot]

[Bild på sidan 25]

Man mår illa av att bli lämnad utanför