Vad är sanning och vad är myt om julen?
”OM DU frågar troende katoliker varför julen firas den 25 december, svarar nio av tio: ’Det är ju därför att Jesus föddes den dagen.’ Frågan överraskar dem och roar kanske en del. Det är ju så självklart. Men de som frågar ett Jehovas vittne varför han inte firar julen får varje gång samma svar: ’Därför att det inte står någonting om det i bibeln.’”
Så började en artikel om julen som stod i Il Mattino, en dagstidning i Neapel i Italien. Vilken åsikt är nu den rätta? Tidningen fortsätter: ”Allt man behöver göra är att bläddra igenom Matteus och Lukas (de enda evangelierna som berättar om Jesu födelse) för att finna det sistnämnda svaret korrekt.”
Det är inte ovanligt med sådana artiklar numera. Olika nyhetsmedier avslöjar ofta de allmänt rådande föreställningarna om julen som myter. I december 1990 innehöll exempelvis tidningen The Press i Christchurch på Nya Zeeland en artikel med titeln ”Sex myter om julen”. Man skrev så här:
”FÖRSTA MYTEN. Jultomten, som bor vid Nordpolen, far runt hela jorden på julafton för att ge julklappar till små snälla barn. Ingen vill väl vara glädjedödare, men det här är ju inte alls sant. Så många hem på en enda kväll är en omöjlighet. Att bli bjuden på så mycket fruktkaka och portvin, som jultomten skulle få, det går bara inte. Och vad händer om det inte finns någon skorsten att komma ner genom? Nej, den där historien håller inte. ...
ANDRA MYTEN. Den 25 december är Kristi födelsedag. Nej, verkligen inte. I Lukasevangeliet sägs det att då Jesus föddes i Betlehem vistades herdarna ute i markerna och vaktade sina hjordar om nätterna. I den trakten i Palestina är medeltemperaturen i december omkring 7 °C på dagen och avsevärt lägre på natten. Det regnar ofta, och i bergen faller det ibland snö. Herdarna skulle befinna sig där deras får alltid är vid den här tiden på året — i den inhägnade fållan med dess skydd. ...
TREDJE MYTEN. Den första julen firades i Betlehem när Kristus föddes. I själva verket tycks julfirandet ha uppstått i Rom. De tidigaste beläggen på högtidens firande daterar sig till år 336. Festen spred sig sedan både österut och västerut tills den upptogs av kyrkan i Jerusalem i mitten av 400-talet.
På sätt och vis växte julen fram gradvis, och det var egentligen bara en fråga om att byta namn på festen — likadana hedniska fester hade firats i slutet av december under flera hundra år före Kristus som en del av firandet av vintersolståndet på norra halvklotet. ...
Att Kristi födelse förbands med denna festyra på hednisk grund mötte uppenbarligen ingen opposition från kyrkans ledare. De var tydligen mindre intresserade av sanningen och teologisk renlärighet än av att få en möjlighet att öka sina skaror och därmed också sin egen makt. ...
Det är inte att undra på att puritanerna i Skottland och England och på Amerikas ostkust försökte avskaffa julfirandet under 1600-talet. De fördömde julen som en fortsättning på ’de fåfängligheter och excesser som hedningarna ägnar sig åt’.
De som varje år höjer sin röst för att man skall ’återinföra Kristus i julfirandet’ driver en missriktad kampanj. I själva verket har Kristus aldrig önskat vara en del av en sådan fest.
FJÄRDE MYTEN. Seden att ge gåvor vid julen kommer från att Jesus fick guld, rökelse och myrra. I själva verket har människor gett varandra gåvor den 25 eller 26 december i flera hundra år före Kristus. Det var en del av midvinterfirandet. Under antiken gav romarna varandra gåvor som ett led i saturnalierna, som ingick i soldyrkan vid tiden för vintersolståndet.
Hur som helst gav de vise männen [magerna, astrologerna] sina gåvor till Jesus, inte till varandra, och detta var en sedvänja när man besökte framstående personer. Matteus’ evangelium visar att de var intresserade av Jesus som den blivande kungen över judarna.
FEMTE MYTEN. De ’tre vise männen’ och herdarna tillbad Jesus tillsammans medan han låg i krubban. De som tecknar de charmfulla bilderna av Jesus och herdarna och de vise männen i stallet har inte läst sin bibel ordentligt.
Matteus’ evangelium säger klart och tydligt att de ’vise männen’ fann Jesus i ett hus — och det var nog bäst så, eftersom han vid den tiden förmodligen var omkring två år gammal.
När Matteus beskriver magernas besök, kallar han Jesus barn, inte spädbarn. Han var nu inte längre ett lindebarn, och herdarna hade för länge sedan återvänt till sina fårhjordar.
Tänk också på att när Herodes försökte döda Messias, utgick han från den tidpunkt som magerna gett honom och befallde att alla gossebarn upp till två år skulle dödas.
Skulle han ha gett en så förskräcklig och avskyvärd befallning, om han visste att det egentliga mordoffret bara var några veckor gammalt?
Bibeln antyder inte någonstans hur många magerna var. Det grekiska ordet i evangelierna är magoi, och ordet lever kvar i vårt språk genom orden magiker och magisk. ...
SJÄTTE MYTEN. Julen är en tid för fred på jorden och Guds goda vilja gentemot alla människor. Detta är en vacker tanke, men det står inte så i bibeln. ...
Mellanradiga översättningar av Lukas’ evangelium visar i den grekiska versionen att änglaskarorna som visade sig för herdarna i själva verket sade: ’Och på jorden frid bland människor av god vilja.’
Däri ligger den stora skillnaden. En viss spritdränkt och genomkommersialiserad dag om året gör ingen till kristen. Bibeln säger inte att friden kommer till dem som firar en falsk födelsedag för Jesus. Nej, den ges till dem som följer hans undervisning — hela året.”