Blick på världen
”Ett svart hål i den italienska kulturen”
Bibeln utgör ”det stora svarta hålet i kulturen för italienarnas del, vilka är ett religiöst folk utan vana att läsa direkt ur Guds ord”. Enligt La Repubblica, en italiensk tidning, drog man denna slutsats vid ett seminarium som hölls i Bologna i oktober i fjol, där ett antal professorer och bibelkännare talade över det allmänna temat ”Bibeln, kulturen och skolan i Italien”. En forskare förklarade att bristen på bibelkunskap beror på det förbud mot att läsa Bibeln som utfärdades av Tridentinska mötet på 1500-talet. ”Men till och med efter andra Vatikankonsiliet”, sade samme forskare, ”är denna bok fortfarande en text som används enbart inom kristna samfund i stället för att vara en text med levnadsvisdom, en bok som inte kräver någon komplicerad introduktion för att kunna förstås.”
Snäckfebern sprider sig
Trots nya metoder för diagnos och behandling ökar antalet fall av snäckfeber, eller schistosomiasis. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är problemet att de mest drabbade länderna samtidigt är de som har minst pengar till att skaffa vad som behövs för att bekämpa sjukdomen. Även om läkemedlet praziquantel har visat sig vara effektivt när det gäller att behandla sjukdomen, är ”kostnaden för själva läkemedlet i hårdvaluta ofta högre än den totala budgeten per capita för de flesta afrikanska hälsovårdsministerier”. Kenya, Malawi, Zambia och Nigeria, där mer än 30 miljoner människor lider av snäckfeber, har bett WHO försöka förmå fabrikanterna att sänka priset på läkemedlet. Världen över är omkring 200 miljoner människor smittade av sjukdomen.
Barn och skjutvapen
Varje dag dödas 8 barn — cirka 3.000 per år — på grund av skottlossning i USA. Antalet skottskador utan dödlig utgång beräknas vara fem gånger så stort. Vad är orsaken till det? ”I omkring hälften av alla amerikanska hem finns det vapen”, heter det i University of California, Berkeley, Wellness Letter. ”Tänk på följande: När ditt barn eller barnbarn besöker en granne, är det femtio procents chans att det finns vapen i huset, och av dessa är hälften handeldvapen. Och vapnet kan vara alltför lättåtkomligt.” Barnen utgör en högriskgrupp, inte bara därför att de är vana vid leksakspistoler som liknar riktiga vapen, utan därför att de är påverkade av hur obetänksamt och hur ofta vapen används i filmer och på TV. Få barn vet hur man hanterar ett vapen på säkert sätt, och de får svårare skador när de såras, eftersom deras organ sitter mer tätt och de har ett proportionellt sett större huvud än vuxna. ”Vill du vara på säkra sidan skall du inte köpa vapen eller förvara sådana i ditt hem”, är rådet i Wellness Letter.
”Världens första elektroniska kollekthåv”
Det går nu att få ett personligt budskap från påven, ”tack vare Vatikanens nya teletjänst med 900-nummer”, uppger en ledare i Montezuma Valley Journal i Cortez i Colorado i USA. Budskapen utgörs av bandade avsnitt av påvliga predikningar som offentliggjorts, enligt ett pressmeddelande från Vatikanen, ”för att tillgodose den ökande efterfrågan på att få höra påven Johannes Paulus’ inspirerande ord”. ”Hans Helighet hoppas att dessa ord blir till nytta för dig och att du kan lyssna till hans budskap dagligen”, säger en röst i början. ”En del av avgifterna [12 kronor per minut] för dessa samtal används för att stödja den helige faderns apostoliska mission, och genom att lyssna på hans ord bidrar du till hans arbete.” ”Det rösten inte nämner”, påpekar ledaren, ”är att den andra delen av avgiften — omkring hälften — går till samma organisation i Las Vegas som marknadsför muntliga horoskop, heta linjen-lotterier och recensioner av tvåloperor.” Enligt tidskriften National Catholic Reporter kallar upphovsmännen till 900-numret denna teletjänst för ”världens första elektroniska kollekthåv”.
Tuberkulosen vinner terräng
Spridningen av särskilt farliga former av tuberkulos över hela Förenta staterna har tvingat hälsovårdsmyndigheterna att säga att man förlorat kontrollen över sjukdomen. ”Aldrig tidigare under de senaste åren har tuberkulosen varit ett så stort problem som nu”, säger dr Dixie Snider, tuberkulosexpert vid Amerikanska centralen för sjukdomskontroll. ”Det beror på att vi har förlorat kontrollen över tuberkulosen här i landet.” Ända tills för 40 år sedan var tuberkulos en vanlig dödsorsak, men så fick man möjlighet att bekämpa den genom att använda antibiotika, förutom att bostäderna och hygienen förbättrades. Men sedan 1984 har de flesta delstater rapporterat ökningar, och i en del fall är bakteriestammar resistenta även mot de senaste läkemedlen. Sjukdomen sprids med luftburna partiklar som slungas ut när någon som är smittad av sjukdomen hostar. En frisk människa kan bära på bacillen i åratal utan att sjukdomen bryter ut, men om den första infektionen inte behandlas är risken stor att man med tiden dukar under för sjukdomen.
Mexico erkänner kyrkor
”Efter mer än 70 års fientlighet mot kyrkor från statens sida har Mexico antagit lagar som ger religiösa samfund lagligt erkännande”, uppger The Christian Century. ”De som i första hand får nytta av regeringens åtgärder är romersk-katolska kyrkan, även om andra samfund också berörs av lagreformen.” Tack vare ändringen i grundlagen kan kyrkan nu driva egna skolor, besitta egendom under eget namn samt kritisera staten. Präster kommer att kunna bära sin ämbetsdräkt offentligt och rösta, men de får inte förrätta offentlig gudstjänst. De blir också tvungna att betala inkomstskatt. Restriktionerna i den revolutionära grundlagen av år 1917 infördes i ett försök att omintetgöra kyrkans enorma inflytande och makt. Katolska kyrkan ägde vid den tiden omkring hälften av jorden i Mexico, gynnade de rika jordägarna och motstod frihetsrörelsen. De flesta av förbuden genomdrevs emellertid aldrig och ignorerades till stor del. Något som ännu kan beskådas, heter det i The Christian Century, är ”nationella väggmålningar av den revolutionäre konstnären Diego Rivera föreställande groteskt feta prästmän som skinnar intet ont anande jordbrukare på deras surt förvärvade inkomster”.
Den snälla bläckfisken
Bläckfiskar kanske ser otäcka ut, men enligt tidskriften African Wildlife är de inte alls farliga. Även om bläckfiskar försvarar sig när de blir angripna, är de i själva verket skygga och oförargliga. Dessutom är de ganska skickliga på att lösa problem. Forskare frestade en gång två bläckfiskar med en hummer som var instängd i en glasburk. De lärde sig snart att ta bort korken. Tidskriften berättar sedan om hur en bläckfisk som levde i ett akvarium hos en familj såg till att få sin mat: ”Den blev vanligtvis matad innan familjen åt kvällsmat. Om det hände att de glömde mata den innan de satte sig för att äta, fäste den alla åtta tentaklerna på glaset och ändrade snabbt färg för att dra till sig uppmärksamheten. Och om inte det hjälpte tog den upp en sten från botten av akvariet och knackade ihärdigt på glaset tills den blev matad.”
”På Gud vi förtrösta” — Jaså?
Orden ”På Gud vi förtrösta” har stått präglade på amerikanska mynt i 127 år. ”Hur kom det sig att Gud och amerikanska pengar sammankopplades?” frågar tidskriften Time. Det började med den sista strofen i nationalsången, ”Stjärnbaneret”, som lyder: ”Och det är vårt motto: ’I Gud har vi vår förtröstan.’” När sedan amerikanska inbördeskriget (1861—1865) började, framställde M. R. Watkinson, en baptistpräst, en begäran om att ifall unionen, som representerade Nordstaterna, besegrades, skulle man lämna efter sig mynt som gav uttryck åt deras tillit till Gud. President Abraham Lincoln och finansminister Salmon Chase gick med på det, och den avkortade frasen ”På Gud vi förtrösta” började präglas på mynt år 1864. Devisen förekom dock inte på sedlar förrän 1955, och följande år gjorde man det till nationens valspråk. Trots att bruket av valspråket har ifrågasatts i domstol, håller de flesta med William Brennan, före detta domare i Högsta domstolen, som skrev att mottot har ”förlorat all sann religiös innebörd”.
Amning minskar
Det har skett en stadig minskning av antalet amerikanska kvinnor som ammar sina barn, visar en färsk undersökning. Andelen har sjunkit från cirka 60 procent år 1984 till 52 procent år 1989. ”Det är en mycket farlig trend”, säger dr David Rush, en näringsspecialist vid Tufts University som är medförfattare till undersökningen. ”Amning medför stora fördelar för barnet, även i de rikare samhällena i Väst.” Även om de flesta kvinnor vet att det är bäst för dem och för deras barn att amma, tycker de ofta att det är svårt och krångligt när det inte finns någon som ger dem praktiska råd. I många fall skrivs de ut från sjukhuset innan mjölkproduktionen kommit i gång och får bara med sig ett paket välling när de åker hem. Hemma får de inte heller något stöd, eftersom deras mödrar ofta gav flaskmat. The Institute of Medicine rekommenderar att man bör ge barn enbart bröstmjölk i fyra till sex månader och fortsätta att amma sedan man börjat ge fast föda tills barnet är minst ett år gammalt.