Varför är ”utrotade” sjukdomar på väg tillbaka?

DU HAR just storstädat ditt hem. Men allteftersom dagarna, veckorna och månaderna går, kommer dammet och smutsen tillbaka. Det räcker alltså inte med en enda grundlig rengöring. Hemmet måste ständigt underhållas, om det skall vara rent och snyggt.

En tid verkade det som om den moderna läkarvetenskapen hade lyckats få bukt med sådana sjukdomar som malaria, tbc och syfilis. Men det nödvändiga underhållsarbetet i form av forskning och behandling försummades alltför ofta. Nu har ”dammet och smutsen” återvänt. ”Globalt sett är malariasituationen mycket allvarlig och förvärras för varje dag”, säger Världshälsoorganisationens generaldirektör, dr Hiroshi Nakajima. ”Människor måste inse att tbc är tillbaka — och det med besked”, varnar tuberkulosspecialisten dr Lee Reichman. Och redan i början av 1990-talet konstaterade The New York Times: ”Antalet nya syfilisfall är det högsta sedan år 1949.”

Malaria — en sjukdom som hotar nästan hälften av världens befolkning

I dag, nära 40 år efter det att malaria förklarades vara i det närmaste utrotad, utgör denna sjukdom ett allvarligt hot i Afghanistan, Brasilien, Indien, Indonesien, Kambodja, Kina, Sri Lanka, Thailand, Vietnam och olika delar av Afrika. ”Två barn dör av sjukdomen varje minut”, rapporterar den franska dagstidningen Le Figaro. Den sammanlagda dödssiffran är två miljoner per år — långt fler än de som dör i aids.

Nära 270 miljoner människor är smittade med malariaparasiten, men hela 2,2 miljarder anses befinna sig i riskzonen. ”Hur kommer det sig att malaria, som en gång var utrotad eller nästan helt under kontroll för 90 procent av världens befolkning, nu hotar mer än 40 procent av mänskligheten?” undrar Phyllida Brown i tidskriften New Scientist. Det finns många orsaker.

Skogsavverkning och kolonisation. Att människor bosatt sig i myggrika regnskogsområden har gett upphov till en formlig epidemi av malaria i Brasilien. ”Vad som egentligen hände var att människan gjorde intrång i myggornas miljö”, säger immunologen Claudio Ribeiro. Han konstaterar vidare: ”[Nybyggarna] hade ingen erfarenhet av malaria och ingen motståndskraft mot sjukdomen.”

Invandring. Arbetssökande flyktingar från Myanma strömmar till ädelstensgruvorna i Borai, en liten stad i Thailand. ”Den ständiga flyktingströmmen gör det nära nog omöjligt att få malarian under kontroll”, skriver tidskriften Newsweek. Omkring 10.000 malariafall rapporteras varje månad — enbart bland gruvarbetarna!

Turism. Många som besöker områden där malaria är vanligt förekommande kommer hem smittade. År 1991 förekom således 1.000 konstaterade fall av malaria i Förenta staterna och 10.000 i Europa. Varje år återvänder hundratals malariasmittade turister och utlandsarbetare till Canada. I ett tragiskt fall insjuknade två barn i feber kort efter det att familjen återvänt från Afrika. Den läkare som tillkallades misstänkte inte malaria. ”När föräldrarna kom in till sjukhuset med dem, var det för sent”, rapporterar tidningen Globe and Mail i Toronto. ”De dog med bara några timmars mellanrum.”

Resistenta parasitstammar. WHO rapporterar att läkemedelsresistenta former av malaria har spritt sig till hela det tropiska Afrika. Beträffande situationen i Sydostasien förklarar tidskriften Newsweek: ”De resistenta stammarna sprider sig så snabbt att vissa former av malaria snart kan vara omöjliga att behandla.”

Bristande resurser. På somliga platser har läkarmottagningarna inte ens den utrustning som krävs för att utföra ett enkelt utstryksprov för mikroskopisk undersökning. På andra platser måste större delen av sjukvårdsbudgeten användas för att tillgodose andra trängande behov, vilket har resulterat i att det råder brist på insektsmedel och mediciner. Ibland är vinstintressen inblandade. ”Ingen kan tjäna pengar på tropiska sjukdomar”, medger tidskriften New Scientist, ”eftersom de flesta som blir angripna inte har råd att köpa några mediciner.”

Tuberkulos — en gammal dråpare i ny skepnad

Streptomycin, ett läkemedel som hälsades som ett fullständigt botemedel mot tuberkulos, började användas år 1947. Man trodde då att sjukdomen snart skulle vara utrotad en gång för alla. Somliga länder har emellertid fått erfara ett smärtsamt uppvaknande: Antalet tuberkulosfall har ökat markant på senare år. ”I en del fattiga områden i Amerika är tbc mer utbrett än i de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara”, skriver The Washington Post. I Côte d’Ivoire (Elfenbenskusten) har det enligt en tidning skett ”en flagrant återuppblomstring av tuberkulos”.

Doktor Michael Iseman säger beklagande: ”Vi vet hur man botar den. Vi hade bollen i våra händer, men vi tappade den.” Vilka faktorer har då hindrat kampen mot tuberkulos?

Aids. Eftersom aids gör en person försvarslös mot infektioner, anses denna sjukdom vara en av de främsta orsakerna till att tbc har blossat upp på nytt. ”Om de inte dör av något annat först”, förklarar dr Iseman, ”kommer praktiskt taget 100 procent av de aidspatienter som bär på tuberkelbacillen att utveckla sjukdomen.”

Miljöbetingelser. Fängelser, vårdhem, härbärgen för hemlösa, sjukhus och andra institutioner kan bli en grogrund för tbc-smitta. Doktor Marvin Pomerantz berättar om ett fall, där sjukhusets användning av en viss typ av aerosolsprej förvärrade de lungsjukas hosta och gav upphov till en formlig tbc-epidemi bland personalen.

Bristande resurser. Så snart det verkade som om sjukdomen var under kontroll, skars anslagen ner, och myndigheternas uppmärksamhet riktades åt annat håll. ”I stället för att avskaffa tbc har vi avskaffat alla tuberkulosbekämpningsprogram”, förklarar dr Lee Reichman. Biokemisten Patrick Brennan säger: ”I början av 1960-talet ägnade jag intensiv forskning åt tuberkelbakteriens resistens mot olika läkemedel, men jag beslöt att överge projektet, eftersom jag trodde att sjukdomen var utrotad.” Många läkare blev således helt överrumplade av tuberkulosens återkomst. ”Under en enda vecka [på hösten 1989]”, berättar en läkare, ”såg jag fyra nya fall av en sjukdom som min medicinlärare hade sagt att jag aldrig mer skulle träffa på.”

Syfilis — en dödsbringande comeback

Trots att penicillin är ett mycket effektivt medel mot syfilis, är sjukdomen fortfarande mycket utbredd i Afrika, och i Förenta staterna inträffar nu fler syfilisfall än på 40 år. The New York Times skriver att sjukdomen ”gäckar en generation av läkare som sällan eller aldrig stött på ett fall”. Vad är orsaken till denna comeback?

Crack. Det omfattande crackmissbruket har gett upphov till något som en läkare kallar ”mastodontorgier i kokain och sex”. Medan män ofta stjäl för att få pengar till sin dyrbara vana, använder kvinnor vanligtvis sex som betalningsmedel. ”I crackhusen, som vanligtvis är belägna i fattiga storstadsområden”, förklarar dr Willard Cates j:r vid CDC (den amerikanska motsvarigheten till Statens bakteriologiska laboratorium), ”förekommer sex med många olika partner. Om någon råkar ha en infektion, kommer den naturligtvis att spridas i en sådan miljö.”

Underlåtenhet att använda preventivmedel. ”Trots kampanjen för ’säkert sex’ är tonåringar fortfarande nonchalanta i fråga om att använda kondomer för att skydda sig mot sjukdomar”, rapporterar tidskriften Discover. En undersökning som utfördes i Förenta staterna avslöjade att endast 12,6 procent av dem som regelbundet har sex med personer ur högriskgrupperna använder kondom.

Begränsade resurser. En kommentar i The New York Times lyder: ”Nedskärningar i anslagen har satt en käpp i hjulet för de statliga kliniker där de flesta fall av syfilis och andra sexuellt överförda sjukdomar diagnostiseras.” Dessutom är de testmetoder som används inte alltid tillförlitliga. Vid ett sjukhus födde flera mödrar syfilissmittade barn, trots att tidigare utförda blodprover inte varit positiva.

Är en lösning i sikte?

Människans kamp mot sjukdomar har varit lång och frustrerande. Alltför ofta har framsteg inom ett område neutraliserats av misslyckanden inom ett annat. Är människan dömd att föra en ständig strid, som hon ändå aldrig kan vinna? Kommer vi någonsin att få uppleva en värld utan sjukdomar?

[Ruta/Bild på sidan 7]

Syfilisens förödande verkningar

SYFILIS förorsakas av Treponema pallidum, en spiralformig bakterie som kallas spiroket, och överförs vanligen genom könsumgänge. Spiroketen kommer då in i blodomloppet och sprids i hela kroppen.

Några veckor senare uppstår ett sår som kallas schanker. Det bildas vanligtvis på könsorganen, men det kan också uppträda på läpparna, tonsillerna eller fingrarna. Schankersåret läker efter en tid utan att efterlämna något ärr. Men bakterierna fortsätter att sprida sig i kroppen, och så småningom börjar så kallade sekundära symptom visa sig: hudutslag, halsont, ledsmärtor, håravfall, organskador och inflammationer i ögonen.

Om sjukdomen inte behandlas, träder den in i en slumrande fas som kan vara hela livet. Om en kvinna blir gravid i detta stadium, kan hennes barn födas blint, missbildat eller dött.

Tiotals år senare kan sjukdomen träda in i en tredje fas, då spiroketen kan angripa hjärtat, hjärnan, ryggmärgen eller andra delar av kroppen. Om spiroketen slår sig ner i hjärnan, kan patienten drabbas av kramper, förlamning och till och med sinnessjukdom. Så småningom kan sjukdomen leda till döden.

[Bildkälla]

Biophoto Associates/Science Source/Photo Researchers

[Ruta/Bild på sidan 7]

”En skicklig imitatör”

SÅ UTTALADE sig dr Lee Reichman om tuberkulos. ”Den kan se ut som en förkylning, en luftrörskatarr eller en influensa”, förklarar han. ”Så om en doktor inte kommer att tänka på tbc, kan han eller hon missa diagnosen.” En lungröntgen krävs för att bekräfta att det rör sig om tbc.

Tuberkulos sprids från individ till individ via luften. En hostning kan alstra partiklar som är tillräckligt små för att kunna tränga in i lungorna. I normala fall är emellertid kroppens försvarsmekanismer starka nog att hindra infektionen från att spridas. Doktor Reichman förklarar: ”Det är bara ... [de] som har tillräckligt med bakterier i lungorna — 100 miljoner organismer, i motsats till 10.000 för passiva bakteriebärare — [som kan] sprida sjukdomen.”

[Bildkälla]

SPL/Photo Researchers

[Ruta/Bild på sidan 7]

Den globala uppvärmningen och malaria

MALARIA kan inte uppstå utan den smittbärande myggan Anopheles gambiae. ”Om man förändrar insektspopulationen, förändrar man också sjukdomens omfattning”, konstaterar The Economist.

Laboratorieexperiment har visat att även en liten höjning av temperaturen i hög grad kan påverka insektspopulationen. Somliga experter menar därför att en global uppvärmning kan komma att få allvarliga konsekvenser när det gäller malarians utbredning och frekvens. ”Om jordens medeltemperatur ökar med bara en eller två grader Celsius”, säger dr Wallace Peters, ”skulle det kunna utvidga mygglarvernas kläckningsplatser, så att malarian blev mycket mer utbredd än den är i dag.”

[Bildkälla]

Doktor Tony Brain/SPL/Photo Researchers

[Bild på sidan 6]

Härbärgen för hemlösa kan bli en grogrund för tbc-smitta

[Bildkälla]

Melchior DiGiacomo