Att lära sig leva med artrit
Från Vakna! :s korrespondent i Storbritannien
David, 72 år, rör sig med svårighet. Hans deformerade armbågar och handleder vittnar om hur svårt invalidiserande denna sjukdom är, en sjukdom som är alltför vanlig bland äldre.
Peggie, som är närmare 70 år, har svårt för att gå. Man kan se på hennes deformerade händer att hon också lider. Ändå lyckas hon göra lite hushållsarbete och tycker om att virka.
Isa, som hade varit rullstolsburen i 37 år, kunde knappt göra någonting själv. Men hennes smittande leende lät ana en anmärkningsvärd vitalitet.
DAVID, Peggie och Isa — tre av omkring sex miljoner britter med artrit (en inflammatorisk process i ledernas bindvävsstrukturer, det som ofta i dagligt tal kallas reumatism). Enligt The Times i London är denna sjukdom ”orsak till ett bortfall på 88 miljoner arbetsdagar [per år] . . ., långt mer än bortfallen till följd av strejker”. Artrit är Storbritanniens ”största enskilda orsak till invaliditet”.
Var du än bor kan du drabbas av artrit. Ingen del av världen är immun. Vernon Coleman, som är läkare, skriver om denna sjukdom: ”Det är få sjukdomar som påverkar så många människor. . . . Det är få som vållar så mycket värk och invaliditet, och det är få som är föremål för så många myter och så mycket missförstånd.” — Se rutan på sidan 14.
Det är inte förvånande att många reumatiker, i likhet med David, tycker att livet är deprimerande. Peggie, Isa och andra, däremot, har kunnat klara av sitt handikapp och har till och med kunnat vara optimistiska. Hur kommer det sig? Hur är det med dig? Om du är reumatiker, eller tror att du är det, vad kan du då göra för att få hjälp att framgångsrikt klara av att leva med sjukdomen?
Om du drabbats
Skaffa dig först en tidig diagnos. ”Det kan inte nog starkt betonas”, heter det i The Arthritis Book, ”att tidig diagnos kan bidra till att begränsa värk och invaliditet längre fram till ett minimum.” Ja, att behandla artrit är verkligen ”en kamp med tiden”. Doktor Coleman instämmer: ”Om . . . behandlingen påbörjas tidigt och med entusiasm, har utsikterna kraftigt förbättrats.”
Så vänta inte med att göra något. Ta reda på detaljerna om ditt hälsoproblem. Om det sedan visar sig vara artrit, se då till att börja behandlingen utan dröjsmål.
Hur man klarar av värken
Bland det viktigaste för artritpatienter är att begränsa värken. Men när det gäller vissa fall av artros, ger en del läkare rådet: ”Fortsätt att stå ut med värken.” Varför det? Därför att värktabletter undertrycker kroppens naturliga larmsignaler. Ignorerar man dessa signaler kan det leda till obotliga skador på lederna.
De eventuella biverkningarna av sådana smärtlindrande mediciner bör också tas i betraktande. The Lancet varnade att ”risken att hamna på sjukhus med blödande magsår . . . ökade väsentligt hos dem som tog antiinflammatoriska medel som inte innehöll aspirin eller kortison”. Många föredrar därför att begränsa sitt intag av tabletter till ett minimum. Somliga finner smärtlindring genom att koncentrera sig på saker som fångar deras intresse. Nursing Mirror påpekar: ”Distraktion kan användas som en sensorisk sköld genom att avleda uppmärksamheten och rikta den mot något som inte har samband med värken.”
Därmed inte sagt att det är tillrådligt att undvika all smärtlindring. Att inte lindra värken kan i vissa fall göra personen obenägen att använda sina värkande leder, vilket medför stelhet, förtvining och att ledfunktionen med tiden går förlorad. Antiinflammatoriska medel som inte innehåller kortison används allmänt för smärtlindring. De ordineras också för att minska svullnad och inflammation. Många reumatiker och deras läkare anser dem vara effektiva.
Men med tanke på de eventuella riskerna är det bra att veta så mycket som möjligt om en behandling innan man sätter i gång med den. Ta reda på vilka riskerna är. Tala med din läkare om saken.
Även om extrem kyla och fuktighet inte orsakar artrit, tycks klimatfaktorer inverka på hur mycket värk en reumatiker känner. För somliga har det därför medfört lindring att flytta till ett varmt, torrt klimat. Men om en sådan förändring är ogenomförbar, finns det vissa alternativ.
Att direkt ”anbringa kyla och värme kan också vara till nytta”, enligt dr Frederic McDuffie, ledande forskare i kronisk ledgångsreumatism. I en undersökning lade patienter en isblåsa i 20 minuter på knäleder som var angripna av ledgångsreumatism. De gjorde det tre gånger om dagen i fyra veckor och uppgav att det värkte mindre när de rörde sig och att de fick större muskelstyrka. Deras rörlighet ökade, och de sov bättre. Hur kom det sig? McDuffie förklarar att ”kyla minskar nervernas överföring av smärtimpulser”.
Tyvärr kan det som fungerar bra för den ene vara verkningslöst för någon annan. Många ledsjuka tycker att lätt massage hjälper. Isa berättade: ”När värken plågar mig ber jag min man gnida på området riktigt hårt. Det gör tillfälligt ont, men ibland lindrar det den molande värken.”
Värmebehandling anses också vara till nytta. En del läkare rekommenderar värmeflaska eller värmedyna som smärtlindring. Reumatologen dr F. Dudley Hart förklarar: ”Värme får musklerna att slappna av, minskar stelheten och lindrar värken.”
Aktivitet viktigt
”En av de viktigaste sakerna . . . till hjälp för din artrit är . . . träning”, heter det i The Arthritis Helpbook (Hjälpreda för artritdrabbade). ”För all del”, säger du, ”men det gör så ont.” Det är sant, men försök ha en balanserad målsättning.
Promenader, simning och cykling är de populäraste motionsformerna. Men för att din träning verkligen skall bli effektiv behöver du ett program som är skräddarsytt för din typ av artrit. Resonera igenom det här med din läkare eller sjukgymnast, så att du får klart för dig vilka rörelser som är bäst för dig.
Känner du att det gör ont medan du motionerar, ta då en kort paus. Om dina angripna leder är varma och inflammerade, bör du avbryta motionerandet för den gången — det kanske är för ansträngande. Kom ihåg att ditt mål är att öka rörligheten och inte styrkan. Att böja lederna fram och tillbaka så långt det går minst två gånger per dag kan vara till hjälp för att behålla rörligheten.
Botemedel i sikte?
”Botemedel mot artrit ’mycket nära’”, skrev Liverpooltidningen Daily Post med feta rubriker redan den 28 maj 1980. I artikeln som följde stod det emellertid att ”ingen definitiv tidtabell har kunnat fastställas”.
Mer än 12 år senare fortsätter forskandet. För kronisk ledgångsreumatism inriktar man sig nu på att få fram läkemedel som påverkar anlaget som tros ligga bakom sjukdomen. Professor Ravinder Maini vid rådet för artrit och reumatism i England hoppas att dessa kommer att finnas tillgängliga ”om fem till tio år”.
Tills vidare har en del leddrabbade valt att operera in konstgjorda leder för att återfå rörligheten. Andra har funnit att en viss diet hjälper. Akupunktur, homeopati och kiropraktik förespråkas också av somliga.
Åsikterna om rätt behandling varierar mycket. En del behandlingsformer har av läkarkåren klassats som ”kvacksalveri” bara för att de inte anses vara vedertagna, och inte för att de inte fungerar. Men det finns också en rad så kallade botemedel av tvivelaktigt värde som erbjuds reumatiker.
Hittills har läkarna inte hittat något botemedel mot denna invalidiserande sjukdom. Det är därför förståndigt att du noggrant tar alla faktorer i betraktande, innan du väljer en viss behandlingsform. När du väl har gjort det, håll dig då till det som fungerar bäst för dig.
Hur andra kan vara till hjälp
Om du har en släkting eller vän som lider av artrit, finns det mycket du kan göra för att hjälpa honom eller henne att klara av sina begränsningar. Hur då?
Trots att Peggie bor ensam, får hon mycket hjälp av sina barn. De håller nära kontakt med henne per brev och telefon. Varje gång döttrarna, som bor utomlands, kommer på besök hjälper de villigt till med att pynta och sköta andra hushållssysslor som hon numera tycker är för svåra. Ett tonårigt barnbarn tittar in varje vecka för att sköta den tyngre städningen.
Davids hustru engagerar sig nu mer aktivt för att sköta sin man. Genom en distriktssköterska har hon fått instruktioner om hur hon skall hjälpa honom med hans personliga hygien. David känner sig nu gladare, och de båda kan göra fler saker tillsammans.
”Det mesta som andra gör”, sade Isa innan hon dog, ”kan jag inte göra själv.” Desto mer uppskattade hon sin mans kärleksfulla omvårdnad, då han tvättade henne, klädde henne och till och med friserade henne.
Artritpatienter sätter i regel stort värde på all den självständighet som deras sjukdom ännu medger. Släktingar och vänner bör inte undergräva detta. Det som behövs mest är, enligt dr Hart, ”praktisk medkänsla och uppmuntran”. Gör sedan något för den sjuke som han inte kan göra själv. Korta besök, uppmuntrande ord och hjälp med hushållssysslor och inköp är vad som uppskattas mest.
Utveckla en positiv livssyn
”Med en sådan sjukdom som artrit är det lättare sagt än gjort”, kanske du säger. Det är sant, men till stor del hänger det på hur du och dina släktingar och vänner ser på framtiden.
Ta Peggie och Isa som exempel. Isa sade: ”Jag har slutat oroa mig över mitt handikapp.” I stället sökte hon och Peggie efter tillfällen att hjälpa andra. Peggie ägnar tid åt att göra uppmuntrande besök hos sina grannar. Isa kunde med hjälp av sina barn och barnbarn ägna sig åt att på heltid berätta för andra om de löften för framtiden som Bibeln ger. Peggie är ett Jehovas vittne, liksom Isa var.
Ja, Peggie och Isa fann mycket tröst i ett löfte som snart skall förverkligas, nämligen att ”ingen som bor i vårt land kommer någonsin mer att klaga över att han är sjuk”. (Jesaja 33:24, Today’s English Version) Vilken lycklig dag det kommer att bli för alla som lider av artrit!
[Ruta på sidan 14]
Reumatism eller artrit?
Vi drabbas alla av värk och krämpor då och då. Vi kanske avfärdar det hela som ”lite reumatiska besvär”. Medicinskt sett är reumatism en komplicerad grupp av sjukdomstillstånd. Fyra vanliga typer av artrittillstånd är:
Artros (degenerativ ledsjukdom eller osteoartros) förekommer oftast hos äldre personer och kännetecknas av att ledbrosket bryts ner, att benet förstoras vid ledkanten och att det ledvätskeproducerande membranet i ledkapseln förändras. ”Vid 65 års ålder kan 80 procent av oss räkna med att ha osteoartritiska förändringar i en eller flera leder, och 25 procent av oss drabbas av mer eller mindre värk och invaliditet på grund av detta.” — New Scientist.
Kronisk ledgångsreumatism kännetecknas vanligen av inflammation i ett flertal leder och deras ledvätskeproducerande membran och av atrofi, eller förtvining, av musklerna och skelettet närmast lederna. Ibland kan en yttre skada befrämja sådana ledförändringar hos den ledgångssjuke. ”Kan uppstå vid vilken ålder som helst, men är tre gånger så vanligt hos kvinnor som hos män.” — Nursing Mirror.
Ankyloserande spondylit (eller kronisk artrit i ryggraden) ”angriper ryggraden och leder i huvudsak till stel rygg. . . . Vanligare hos män.” — 101 Questions and Answers About Arthritis.
Gikt är en ärftlig form av artrit som kännetecknas av ökad halt av urinsyra i blodet. Resultatet blir ett akut artritanfall i oftast en enstaka led, följt av fullständigt tillfrisknande. ”Män drabbas cirka 20 gånger oftare än kvinnor.” — Nursing Mirror.
[Ruta på sidan 15]
RÄTT KOST FÖR REUMATIKER?
Följande utdrag ur böcker och nyhetsrapporter visar vilka vitt skilda åsikter som förekommer bland experter. Därför krävs det att man själv gör en bedömning och beslutar vad man skall göra.
”Det är det du inte äter som räknas. ... Undvik: Kött i alla former, även buljong; frukt av alla slag; mejeriprodukter ...; äggula; vinäger och andra syror; peppar ... av alla slag; starka kryddor; choklad; rostade nötter; alkoholhaltiga drycker, i synnerhet vin; läskedrycker ...; alla tillsatsämnen, konserveringsmedel, kemiska tillsatser, i all synnerhet natriumglutamat.” — New Hope for the Arthritic, 1976.
”Den bästa tänkbara kosten för den som har artrit är hälsosam mat som innehåller viktiga näringsämnen — proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineralämnen — och att man äter regelbundet och med jämna mellanrum. Färsk frukt, bladgrönsaker och fullkornsprodukter bör ingå, om man inte är allergisk mot sådant.” — Arthritis—Relief Beyond Drugs, 1981.
”Artrit som reaktion på allergi är sällsynt men förekommer då och då, ibland med överkänslighet mot vetemjöl (gluten) eller mjölkprodukter (ost) eller andra ämnen. Om man är osäker kan det vara bra att föra dagbok över vad man äter, så att man ser vad man har ätit de dagar artriten blossar upp eller förvärras.” — 101 Questions and Answers About Arthritis, 1983.
”Specialdiet för reumatiker. Glöm det. Det finns ingen sådan. Det finns inga vetenskapliga bevis för att artrit kan avhjälpas eller förvärras genom vitaminer, mineralämnen, proteiner, fetter eller kolhydrater av något slag. Om patienter väljer att sätta i gång med en diet bestående av yoghurt, biodynamiskt odlade produkter, grönsaksjuice, basiska födoämnen eller sura födoämnen, kommer det antagligen inte att skada dem.” — The Arthritis Book, 1984.
”Forskare har upptäckt att en kost bestående av fisk och magert kött, med tillsats av fiskolja, lindrar stelhet och värk i lederna till följd av kronisk ledgångsreumatism.” — The Sunday Times, London, 1985.
På en punkt är alla experter överens: Undvik övervikt, eftersom det bara förvärrar ledbesvären, i synnerhet i höfterna, knäna och fotlederna.