Hur somliga har lärt sig att övervinna negativa känslor

ALLA människor har ibland negativa känslor. På grund av sådana problem som en allvarlig sjukdom, hög ålder eller en kär anförvants död kan somliga ha utvecklat djupt rotade negativa känslor som kan påverka deras liv i ogynnsam riktning.

Men även bland sådana personer finns det somliga som har lärt sig att tygla dessa känslor, så att de med framgång kan fortsätta med sin dagliga verksamhet. Vakna! har intervjuat några sådana personer, som här berättar om sina erfarenheter:

Janis står under medicinsk behandling för en sjukdom som påverkar hennes känsloliv. Hon förklarar: ”Jag har funnit att det effektivaste sättet att få bukt med problemet är att styra tankarna. Jag gör det genom att göra saker och ting för andra, till exempel att baka och sy. Jag gör också en medveten ansträngning att uppehålla mig vid trevliga minnen och framtida händelser som jag ser fram emot. På grund av min sjukdom är detta allt annat än lätt. Ibland skulle det vara lättare att bara ge efter för missmodet. Men det goda resultatet är värt alla ansträngningar.”

För en tid sedan förlorade Ethel sin man efter 45 års äktenskap. Även om hon inte förträngde sin sorg, har hon ändå lyckats hålla sina känslor i schack. Hon förklarar: ”Jag försöker hålla mig fullt sysselsatt med att göra saker och ting för andra. Jag tycker till exempel mycket om att undervisa andra om alla de goda ting som Gud har utlovat i sitt ord, Bibeln. En ung dam blev så lycklig över det som hon fick lära sig att hennes uppskattning hjälpte mig att känna större glädje. För att kunna undervisa andra måste jag koncentrera mig på de positiva ting som Bibeln innehåller, och det hjälper mig att driva bort negativa tankar ur sinnet. Yngre kvinnor brukar också komma till mig och be om hjälp med olika problem, och att tala med dem om de positiva åtgärder som de kan vidta i sina liv hjälper mig också att övervinna negativa känslor.”

Arthur hade i många år levt ett verksamt och aktivt liv, då han på grund av en allvarlig sjukdom var tvungen att sluta sitt förvärvsarbete och begränsa all verksamhet utanför hemmet till ett minimum. I många månader kände Arthur sig värdelös och missmodig. Hur fick han bukt med dessa känslor? ”Jag slutade upp med att låta tankarna dröja vid sådant som jag inte längre kunde göra och inriktade mig i stället på vad jag kunde göra för att hjälpa andra människor att förbättra sina liv och uppmuntra dem när de kände sig nedstämda. Eftersom jag var bunden vid hemmet, gjorde jag flitigt bruk av telefonen. När jag på detta sätt blev fullt upptagen med att hjälpa och uppmuntra andra, hade jag inte tid att tycka synd om mig själv.”

Efter att ha drabbats av en lång rad bekymmer och problem, däribland sin mans död, kände sig Nita förståeligt nog mycket bedrövad och missmodig. Med tiden lärde hon sig emellertid att tygla dessa känslor: ”När jag känner mig ledsen, försöker jag göra något konstruktivt för att få utlopp för mina känslor. Jag tvingar mig själv att ta en promenad, kontakta en förstående, omtänksam vän, lyssna till musik eller göra något annat som jag av erfarenhet vet kommer att göra mig mindre nedstämd. Jag försöker vara lika medlidsam mot mig själv som jag skulle vara mot en god vän.”

Mary har haft allvarliga problem med hälsan i 32 år. Hon är rullstolsburen och lämnar aldrig sitt hem annat än för läkarbesök. Hur bär hon sig åt för att inte bli överväldigad av missmod? Hon förklarar: ”Min man har varit ett verkligt stöd för mig. Jag läser också mycket uppbyggande stoff. Jag håller telefonkontakt med mina vänner och tar ofta initiativet till att bjuda hem dem till mig. Jag uppskattar verkligen deras besök och använder inte dessa tillfällen till att beklaga mig eller hänge mig åt självömkan. Jag uppehåller mig inte vid de negativa sidorna av mitt liv, för jag har så många positiva ting att glädja mig åt.”

Margaret är realist av naturen. ”När negativa känslor dyker upp”, säger hon, ”söker jag upp en person som tänker positivt — inte en idealist, men någon som känner mig väl och kan påminna mig om sådant som jag har gjort bra och uppmuntra mig.”

Rose Marie har gått igenom fem större operationer under årens lopp, och dessutom har hon och hennes man haft sju dödsfall i familjen på bara ett och ett halvt år. Det är inte att undra på att detta gav upphov åt negativa känslor. De låter emellertid inte tankarna kretsa kring dessa ting. Eftersom de är Jehovas vittnen, finner de stor tröst i Bibelns positiva och uppmuntrande hopp om en rättfärdig ny värld som nu är nära förestående. I denna nya värld skall Gud ”torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer”. Till och med de döda kommer att uppväckas, för Jesus förklarade att ”den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Guds Sons] röst och komma ut”. — Uppenbarelseboken 21:4; Johannes 5:28, 29.

[Bild på sidan 9]

Janis tyglar sina känslor genom att göra saker och ting för andra och låta tankarna kretsa kring trevliga minnen och framtida händelser