”Ett svar på min bön”
Läsares gensvar på artikelserie om alkoholism
LÄSARE från hela världen har använt det här uttrycket i brev till oss: ”Jehova har besvarat min bön.” De har då uttalat sig om den artikelserie som publicerades i numret för 22 maj 1992 under rubriken ”Hjälp åt alkoholister och deras familjer”.
De på Bibeln grundade artiklarna framhöll hur alkoholism kan uppsluka hela familjen. Många gånger förenar sig äktenskapspartnern och barnen med alkoholisten i förnekandet av att han verkligen har problem med drickandet. De och andra kanske använder ineffektiva metoder när de söker förändra alkoholisten — och allt de lyckas göra är att förlänga hans missbruk. Familjemedlemmarna behöver därför förstå alkoholismens natur, och artiklarna innehöll uttryckliga förslag om hur de skulle kunna frigöra sig från dess nedbrytande grepp. Råd riktades också till vuxna barn till alkoholister för att hjälpa dem att identifiera — och läka — sina emotionella sår. Inte att undra på att artiklarna har framkallat ett mycket livligt gensvar hos våra läsare!
En kvinna skrev: ”När jag såg framsidan gick det rysningar genom hela kroppen. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har jag varit mycket sjuk. I december började jag då och då få starka panikkänslor och djupa depressioner. Min far var alkoholist, men jag tyckte det var dumt att gräva i det förflutna. När jag fick er tidskrift, läste jag den om och om igen. För första gången förstod jag mig själv.”
Dussintals läsare har gett uttryck åt liknande tankar. En 16-årig flicka, vars far är alkoholist, kallade artiklarna för början på sin läkningsprocess. En annan läsare säger: ”Jag har läst Vakna! sedan år 1969, men aldrig har upplysningarna påverkat mig så djupt. Efter att i åratal ha känt mig misslyckad tyckte jag också att jag hade svikit Jehova. Vad var det för fel på mig? Jag hade gift mig till samma slags smärta och skam som jag trodde att jag hade lämnat och hade låtit fem barn växa upp i en alkoholistmiljö. Jag kunde inte ge dem den känslomässiga trygghet de behövde. Vakna! för 22 maj har öppnat vägen för mig! Jag tackar Jehova för att han har hjälpt mig att förstå mitt handikapp.”
Det är inte förvånande att artiklarna var till hjälp för så många läsare i andligt avseende. ”Jag har plågats länge över min bristande förmåga att tillämpa Bibelns principer”, medger en kvinna från Japan. ”Jag bad Gud hjälpa mig att förändra min personlighet. Några dagar senare fick jag tidskriften. I den fick jag veta skälen till mitt beteende, och den gav mig mod att försöka ordna upp saker och ting.”
Artiklarna hjälpte en del läsare att bryta igenom förnekandets murar. ”Även jag är ett av offren — min far var alkoholiserad”, säger en kvinna från Canada. ”Men det var först efter att ha läst er artikel som det slog mig med förkrossande kraft vad som var mitt problem. Under min uppväxt förnekade jag att det alls var ett problem där hemma. I dag tog jag ett steg närmare läkandet genom att tala om det med en mogen kristen syster. Jag blev häpen när jag fick veta att också hennes far var alkoholist.”
För andra skingrade stoffet känslor av isolering. ”Att jag läste artiklarna var som terapi för mig”, sade en läsare, ”för nu inser jag att jag har kristna bröder och systrar som känner med mig och som förstår.”
Många läsare grät när de läste artiklarna. ”Så snart jag såg rubriken började jag gråta”, sade en kvinna. ”Min far är alkoholist, och det var också min man. Jag hade aldrig insett i vilken stor utsträckning alkoholismen hade fördärvat min barndom. Den förstörde mitt äktenskap, och den förstörde nästan mig själv. Jag gråter därför att jag nu har börjat få klarhet i de frågor som jag har burit på hela livet, sådana som: ’Varför känner jag mig alltid så värdelös? Varför vågar jag inte lita på andra? Vad är det för tomhet jag känner inom mig?’”
Några tyckte att artiklarna besvarade andra gnagande frågor. En ung man från Finland sade: ”Jag brukade fundera över mina innersta känslor, eftersom jag inte kunde lita på människor eller visa några varma känslor.” ”Upplysningarna var precis vad jag behövde”, medgav en kvinna. ”Medkristna berömmer oss ofta och säger att vi är en föredömlig familj. Även våra grannar lovordar oss. Trots all framgång har det ofta djupt inom mig känts som om det var något fel på mig. Jag har tidvis kämpat med skuldkänslor och låg självaktning, men jag har aldrig kunnat förstå varför. Artiklarna har hjälpt mig att betrakta saker och ting på ett mera balanserat sätt. Mina sår har börjat läka.”
Vuxna barn till alkoholiserade föräldrar plågas ofta av skuldkänslor. Lägg märke till vad en läsare från Japan skrev: ”När min berusade far slog min mor, drabbades jag ofta av psykisk stress och chock. Jag brukade bli illamående och rentav kräkas! Han sade ofta: ’Om du slutar med Bibeln, slutar jag dricka.’ Men artikeln lärde mig att alkoholister försöker vältra över ansvaret för sitt drickande på andra och att man inte skulle låta sig luras! Det känns som om jag har blivit fri.” En läsare från Brasilien skrev: ”Min far förebrår oss alltid när han dricker. Jag har många gånger känt det som om det är mitt fel. Artiklarna fick mig att förstå att det varken är min mors eller mitt fel.”
Kärleksfulla kristna äldste kan vara en viktig källa till hjälp. (Jesaja 32:2) Artiklarna om alkoholism var avsedda att hjälpa tillsyningsmän i församlingen att behandla sådana problem på ett effektivt sätt. (Jesaja 50:4) En kristen kvinna erinrar sig: ”Jag har ätit antidepressiva medel i flera år; min läkare har uppmanat mig att söka professionell hjälp. Men det känns inte bra att tala med en obekant om sina problem. Jag vände mig till de äldste, och genom att resonera med dem tillsammans med min man kunde jag frigöra mig från mycket av den fruktan, vrede och missräkning jag kände och från känslan att vara övergiven.”
Det är ofta nödvändigt med professionell hjälp för att lösa de problem som alkoholismen skapar. Även om det inte rekommenderades någon viss form av behandling i artiklarna, berättade flera läsare om sina personliga erfarenheter. ”Min man började ett behandlingsprogram för alkoholister”, berättar en kvinna. ”Det var bara början på en tre år lång kamp för oss båda. Vi började gå på målinriktad terapi varje vecka. Vi skulle inte på något sätt ha kunnat treva oss ut ur sådant emotionellt mörker på egen hand.” En tysk kvinna som arbetar på en klinik för missbrukare tillägger: ”Tack så mycket för att ni framhöll att det är de som tar itu med problemen och söker hjälp som är de starka — inte de som förtränger eller bagatelliserar saken. Ni visade klart och tydligt att man inte förlorar ansiktet för att man söker behandling.”
Även om det är glädjande att se det fina gensvaret på artiklarna, vet vi mycket väl att läkandet av alkoholismens emotionella sår är en lång och många gånger svår process. Vi ber för dem som med Jehova Guds hjälp försöker ta itu med dessa allvarliga problem. En läsare sade: ”Min far var alkoholist. Fastän jag är lycklig över att få tjäna Jehova, har jag fortfarande tydliga emotionella ärr. Med Jehovas hjälp har jag i stor utsträckning återhämtat mig, men jag inser att det bara är i Jehovas nya värld som jag kan bli helt återställd.” — Jesaja 65:17.