Ungdomar frågar:
Utvecklas jag normalt?
”Jag var en av de minsta i min klass — och jag vägde minst av alla. Jag tyckte inte om mina armar. Jag tyckte att de var för magra. Jag skickade till och med efter träningsutrustning som det annonserades om på baksidan av en serietidning. Men det fungerade inte.” — Eric.
”Jag är helt enkelt inte tillräckligt lång. Jag är 13 år, och jag är bara 150 centimeter lång. Alla i min klass är längre! Jo, det finns några pojkar som är kortare, men de kommer antagligen att växa under sommaren. Jag tycker bara inte om att vara kort! Jag kan inte se någonting! Jag önskar att jag kunde bli längre på en gång.” — Kerri.
FÖR lång! För kort! För fet! För mager! Det här är inte bara glåpord från grymma kamrater. Många ungdomar dömer sig själva på det här sättet varje gång de tittar i en spegel. ”När jag var 13”, erinrar sig en liten och nätt spansktalande kvinna vid namn Mari, ”avskydde jag helt enkelt min näsa; den var så bred att jag tyckte att den behövde opereras! Och jag hade en så fyrkantig figur! Min storasyster hade en klänning som tog sig bra ut på hennes välväxta kropp. När jag försökte ha på mig den, skrattade alla.”
När man är i ”ungdomsblomstringen”, speciellt under den tumultartade period av snabba fysiska och känslomässiga förändringar som är känd som puberteten, är det lätt att man tycker illa om sig själv. (1 Korinthierna 7:36) Efter vad du kan se utvecklas dina kamrater till långa och attraktiva vuxna. Men det kan tyckas som om du knappast utvecklas alls — eller för mycket. En undersökning avslöjade att så många som 56 procent av alla tonåringar är otillfredsställda med sin kropp. Forskarna Jane Norman och Myron W. Harris säger att många av dessa missnöjda ungdomar tyckte att de var ”för korta” eller att de var ”outvecklade”.
Många ungdomar oroar sig också över hur deras intima kroppsdelar utvecklas; de undrar om de är normala. I boken Growing Into Love, av Kathryn Watterson Burkhart, förklaras det att ungdomars ”känsla av självaktning, duglighet och egenvärde har sin rot i den egna kroppen, och det blir därför ytterst viktigt att deras fysiska jag är rätt utvecklat”. Det är därför inte förvånande att ungdomar ofta är mycket nervösa i situationer (till exempel gymnastiklektioner) där deras kropp blottställs för granskning — eller jämförelse. ”Jag tycker att det är mycket obehagligt att duscha med pojkarna i skolan”, erkände en ung pojke.
Är du missnöjd med hur din kropp utvecklas? Du kan slappna av! Du är med största säkerhet fullständigt normal.
Växtvärk
Puberteten är en naturlig och sund process. Till och med Jesus Kristus gick igenom den och ”fortsatte att göra framsteg i vishet och i fysisk växt”. (Lukas 2:52) I puberteten blir dina fortplantningsorgan fullt utvecklade.a Men den inbegriper också en plötslig spurt i tillväxten, ofta så att man växer dubbelt så mycket som man normalt brukar växa på ett år. ”Jag började växa tio centimeter per år”, erinrar sig en ung man vid namn Danny. ”När jag var 13 år var jag 180 centimeter lång.”
För flickor brukar emellertid den här perioden av snabb tillväxt komma omkring två år tidigare än för pojkarna. Så vid 12 års ålder kan det hända att en flicka höjer sig över pojkarna i klassen. Men det är troligen bara under en kort tid som hon kommer att vara längst. Inom ett par år kommer de flesta av pojkarna att växa i kapp och förbi henne.
Att växa snabbt är dock inte helt problemfritt. Vanligen är det fötterna som först blir större. Alltså kanske dina fötter under någon tid är helt oproportionerliga i förhållande till din kroppsstorlek. Skribenten Lynda Madaras citerar en ung flicka som säger: ”Jag var bara lite över 150 centimeter lång när jag var 11 år, men jag hade skor i storlek 38. Jag tänkte: O nej, om mina fötter fortsätter att växa kommer de att bli jättelika! Men nu är jag 16 år, och jag är 170 centimeter lång, men mina fötter är fortfarande storlek 38.” Du får snart uppleva en snabb tillväxt av benen och överkroppen.
Den förändrade bild som du ser i spegeln kan vara ännu mer oroande. Lynda Madaras förklarar i sin bok The What’s Happening to My Body? Book for Girls: ”När du genomgår puberteten förändras ditt ansikte. Nedre delen av ansiktet blir längre, och hela ansiktet blir fylligare.” Det här gäller för både flickor och pojkar. Det kanske dröjer någon tid innan du tycker att ditt ansikte har fått de rätta proportionerna.
Eftersom olika delar av din kropp växer olika fort, kan också dina armar och ben kännas obehagligt långa. ”Mina armar verkade nå ända ner till golvet”, erinrar sig Christine, som senare växte upp till en attraktiv vuxen. En ofta förödmjukande period av klumpighet kan också inträffa innan din kropp äntligen känns ”harmoniskt sammanfogad och danad att samarbeta med hjälp av varje led”. — Efesierna 4:16.
Sent utvecklade
Men puberteten kan vara märklig på många sätt. Ibland kan en 12-åring bli tagen för en 20-åring. Men för andra ungdomar verkar hormonerna helt enkelt inte sätta i gång sitt arbete i tid. En pojke som heter Willie beklagar sig: ”Jag är en av de kortaste i min klass, och jag vet hur det känns att bli retad.” Bli inte panikslagen om du märker att du måste stå på tå för att se dina kamrater i ögonen. Det betyder vanligtvis helt enkelt att din kropp utvecklas långsammare än dina klasskamraters.b
Det är sant att det kan vara svårt för dig att stå ut med att vara kortare eller se yngre ut än dina kamrater. ”Jag vet att jag ser ut som en barnunge, och jag avskyr det!” beklagar sig 16-åriga Allison. Kan du skynda på tillväxtprocessen? Nej, men du kan underlätta den. I Job 8:11 säger Bibeln: ”Kommer en papyrusplanta att växa sig hög utan sankmark? Kommer ett vassrör att bli stort utan vatten?” En växt frodas i rätt omgivning och med den rätta näringen, och på liknande sätt behöver du tillräcklig vila och nyttig kost. Om du bara lever på skräpmat, berövar du din kropp den näring den behöver för att kunna växa ordentligt.
Förutom att du visar sunt förnuft när det gäller att ta vård om din hälsa, finns det inte så mycket du kan göra åt din fysiska utveckling. Men med tiden kommer även du att få en period av snabb tillväxt. Det kan faktiskt hända att du fortsätter att växa efter det att dina kamrater har nått sin fulla längd. ”När jag gick i åttonde klass”, erinrar sig en ung man som heter John, ”var jag näst minst i klassen, men under sommaren sköt jag i höjden. När jag började i nian var jag nästan längst i klassen.” Vi påminns om det forntida ordspråket: ”Förväntan som fördröjs gör hjärtat sjukt, men det efterlängtade är ett livets träd, när det verkligen kommer.” — Ordspråken 13:12.
Det finns naturligtvis ingen garanti för att du någonsin kommer att bli lika lång som en basketbollspelare. Om du har kortvuxna föräldrar, är det mycket troligt att du själv kommer att bli kortvuxen. Det faktum att du är kortare än dina kamrater kan emellertid ställa till problem för dig.
Hur man klarar av problemen
Även om Gud inte dömer en person efter hans kroppslängd, gör trångsynta människor ofta det. Undersökningar visar att ungdomar har en benägenhet att betrakta sådana som utvecklas långsamt som mindre attraktiva och mindre dugliga än ungdomar som ser mer mogna ut. Det kan till och med hända att de stöter bort tidigare vänner som inte längre tycks passa in, eftersom de ser så unga ut. Det här kan slå väldigt hårt mot din självkänsla. En studie visar att långt efter det att sent utvecklade ungdomar har växt i kapp sina skolkamrater kan känslor av otillräcklighet dröja sig kvar.
Hur kan du klara av situationen? En del ungdomar som utvecklas sent blir tystlåtna och tillbakadragna. Åter andra — speciellt pojkar — blir olidligt skrytsamma eller våghalsiga i ett missriktat försök att dra uppmärksamheten till sig. Men inget av dessa handlingssätt kommer att ge dig några verkliga vänner. I det långa loppet kommer människor att tycka om dig för den du är, inte för hur du ser ut. Om du visar äkta intresse för andra och uppodlar vänlighet och frikostighet, kommer de flesta att tycka om dig. (Ordspråken 11:25; Filipperna 2:4) Om några fortfarande skulle reta dig eller ignorera dig, kan du försöka tala ut om saken med dina föräldrar. Det kan hända att de har en del praktiska förslag att komma med.
Kom också ihåg att Gud ”ser hur hjärtat är”. (1 Samuelsboken 16:7) Bibeln säger att kung Saul var en av de längsta och ståtligaste männen i Israel. Men han var misslyckad både som kung och som människa. (1 Samuelsboken 9:2) Å andra sidan var den man som hette Sackeus ”liten till växten”. Ändå välsignades han med privilegiet att få ha Guds son som gäst i sitt hus. (Lukas 19:2—5) Det som verkligen räknas är alltså det som finns inuti en människa. Och om din kropp inte växer så fort som du kanske skulle önska, kan du hämta tröst av att veta att detta inte alls behöver vara onormalt. ”För allt finns det en bestämd tid”, och med tiden kommer din kropp att ge gensvar till pubertetens signal. (Predikaren 3:1) Egendomligt nog beklagar sig många ungdomar över att deras kropp utvecklas för fort. Deras situation kommer att bli ämnet för nästa artikel i denna serie.
[Fotnoter]
a Se artiklarna ”Ungdomar frågar” i Vakna! för 22 januari och 8 februari 1990.
b Somliga experter rekommenderar att om en tonåring inte har genomgått några pubertetsförändringar vid 15 års ålder, bör han eller hon bli undersökt av en läkare för att utesluta att det är fråga om några allvarliga sjukdomar.
[Bild på sidan 23]
Flickors period av snabb tillväxt brukar börja omkring två år före pojkarnas. De flesta pojkar växer emellertid snart i kapp och med tiden förbi flickorna