Blick på världen
Europa varnat för etniska stridigheter
”Folk kan utan alltför stora svårigheter förvandlas så att de blir lika automater som hatar och dödar”, säger FN:s flyktingkommissarie, José-María Mendiluce, varnande. Mendiluce, som under 19 månader haft tillsyn över FN:s flyktingprogram i det före detta Jugoslavien, sade att det är ett ”mycket farligt misstag” att betrakta Balkans folk som ”i grund och botten olika andra européer”, och han konstaterade att liknande etniska konflikter lätt kunde uppstå i andra europeiska länder. ”Allt som behövs är en ekonomisk kris och några cyniska politiker som lägger skulden på immigranter eller fattiga människor eller människor som är på något sätt annorlunda”, sade han. Enligt rapporten i The New York Times påpekade Mendiluce hur lätt ledare kan uppväcka hat ”genom att sprida lögner i medierna och ge näring åt provokationer”, i det han hävdade att de som undertecknade fredsöverenskommelser inte ändrade sitt uppförande, utan fortsatte att ”hata och döda”.
Svensk präst ”viger” homosexuella
I slutet av februari välsignade en svensk präst under vigselliknande former två homosexuella par — fyra kvinnor — i ett direktsänt TV-program. Prästen anmäldes till domkapitlet av en annan präst, som menade att han övergett Svenska kyrkans lära och förgripit sig på kyrkans ordning genom ”en anstötlig vigselliknande förrättning inför två homosexuella par”. Domkapitlet friade emellertid prästen från disciplinpåföljd, sade sig i stället bejaka hans engagemang för de homosexuella och menade att präster i större omfattning än nu borde ta del i samhällsdebatten för de homosexuella. Enligt Dagens Nyheter sade prästen efter beslutet: ”Nu ska jag be en bön och tacka Gud för att han tror på mig.”
FN:s fredssträvanden försvagas på grund av brist på pengar
FN:s utgifter för fredsbevarande insatser förväntas i år uppgå till 3,7 miljarder dollar. Men ”medlemsländers underlåtenhet att betala sin andel väcker tvivel om organisationens förmåga att finansiera framtida insatser eller tillräckligt stödja de fredsansträngningar som nu pågår”, konstaterar The New York Times. FN förmodas ersätta nationer som hjälper till med fredsbevarande insatser med omkring 1.000 dollar i månaden för varje soldat som sänts. Men månader har gått utan någon ersättning till länder som sänt trupper till insatserna i det före detta Jugoslavien och i Kambodja. Vid slutet av april hade den obetalade skulden för fredsbevarande insatser stigit till 1,5 miljarder dollar, till vilket kom ytterligare 970 miljoner obetalade dollar för den vanliga budgeten. Regeringarna i en del utvecklingsländer, som inte fått någon ersättning, har redan dragit tillbaka styrkorna eller har vägrat att ta del i nya insatser.
Hatets år
”Ett sådant år som 1992 för på nytt fram några gamla frågor om människonaturen”, konstaterar tidskriften Newsweek. ”Dessa söndringar,granne mot granne, ras mot ras, nationalitet mot nationalitet, är något vi alltid har varit hemfallna åt, och årets händelser väcker tvivel om huruvida vi håller på att bli bättre på att överbrygga dessa söndringar.” Den konstaterade: ”’Hata din nästa’ tycktes vara årets motto.” Varför var ”mänsklig otäckhet” så särskilt framträdande år 1992? ”Ren anarki bär mycket av skulden för mycket av det gångna årets våld”, heter det i Newsweek, såväl som den ”plötsliga ekonomiska osäkerhet” som följde efter sovjetkommunismens sammanbrott. Till detta kom hat mellan folkgrupper uppväckt av statliga myndigheter. Är militära fredsbevarare lösningen? ”FN-trupper har varit på Cypern och skilt de grekiska och turkiska samhällena åt i nästan 20 år. Trygga bakom denna skärm av FN-beskydd har ingendera sidan haft den minsta eggelse till att kompromissa med den andra”, blir Newsweeks svar.
Radioaktivitet sju år efter Tjernobyl
Sju år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns ännu 60 procent av det radioaktiva nedfallet kvar i markerna i de värst drabbade områdena i Sverige, främst delar av Gävleborgs och Västernorrlands län, säger en forskningssekreterare vid SSI (Statens Strålskyddsinstitut), enligt Dagens Nyheter. På sina håll är det fortfarande så höga radioaktiva halter som uppemot några 10.000 becquerel per kilo i kött, framför allt från rådjur och älg och från får som går på fribete i orörd mark. Även svamp och insjöfisk är drabbade. Det är främst den radioaktiva isotopen cesium 137 som är kvar. På 30 år minskar dess strålning med hälften, efter ytterligare 30 år har strålningen än en gång halverats osv. Problemet gäller främst insjöar och orörd mark. På odlad mark har däremot plöjning, kalkning och gödsling i princip undanröjt problemet.
Cancersjuka får hjälp i tryckkammare
”En tryckkammare kan inte bara rädda livet på dykare”, skriver Göteborgs-Posten, ”den kan också rädda många hårt drabbade canceropererade patienter till ett drägligt liv.” Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har under fyra år framgångsrikt använt sig av metoden. Strålbehandlingen, som en del cancerpatienter genomgår, gör att de strålade områdena blir svårläkta. Vid en del canceroperationer tvingas man ibland ta bort så stora delar som en hel underkäke. ”Genom behandling med syrgas i tryckkammare får bindvävs-, ben- och blodkärlsbildningen ny fart.” Detta gör att man kan rekonstruera tänder, näsa och hela ansiktsdelar och fästa dessa med titanskruvar. ”Tryckkammarbehandlingen gör att skruvarna fäster i det befintliga benet, tidigare skulle de lossnat efter några år”, rapporterar tidningen och tillägger att vårdtiderna blir betydligt kortare. ”För en av de här patientkategorierna minskade vårdtiden på sjukhus från ett år till tre månader.”
”Större hälsoproblem” år 2000
Franska hälsovårdsmyndigheter förutsäger att ”kronisk hepatit typ-C kommer att bli ett större hälsoproblem i Frankrike år 2000”. I ett utdrag från en medicinsk rapport som förekom i Paristidningen Le Monde hette det att problemet har två väsentliga kännetecken: den ”betydelsefulla del som blodtransfusioner spelar i att sprida viruset” och ”framför allt virusets aggressiva utveckling i sin kroniska form”. Det beräknas att mellan 500.000 och 2.000.000 människor i Frankrike nu är infekterade av viruset och att 62 procent av dessa troligen kommer att utveckla kronisk hepatit med risk för skrumplever eller cancer inom 10—30 år. Läkare säger att trots att de flesta människor som är infekterade av hepatit C till en början inte har några symptom, är deras prognoser lika dystra.
Faran från rymdavfall
”Rymdbråte blir mer och mer ett problem för rymdfärder”, rapporterar den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung. Den första europeiska konferensen om rymdavfall, som hölls i april i Darmstadt i Tyskland, ställde ”frågan om vad som borde göras med det ständigt växande skräpbälte som består av overksamma satelliter, utbrända raketsteg eller förlorad utrustning från tidigare rymduppdrag”. Det har beräknats att mer än 7.000 föremål så stora som en tennisboll eller större susar fram runt jorden, såväl som mer än 100.000 mindre stycken. Ryska och amerikanska flygturer svarar för 95 procent av rymdavfallet. ”Det har förekommit flera fall på senare år där sammanstötningar varit farligt nära mellan verksam rymdutrustning och bråte som flyger omkring”, tillfogade tidningen. ”Strikt förhindrande av avfall och internationella överenskommelser i förbindelse med framtida rymdprojekt är den enda lösningen om rymdfärder inte skall hotas av att bli avbrutna under nästa årtusende.”
Japans debatt om flaggan och nationalsången
Nyligen publicerade protokoll i Yamato i Japan visar att skolrektorer har ”framtvingat en anvisning från undervisningsministeriet om hissandet av nationalflaggan och sjungandet av nationalsången ..., trots kraftigt motstånd från gemene man bland lärarna”, framhåller Mainichi Daily News. ”Stridsfrågan om att ta med Hinomaru [flaggan] och Kimigayo [nationalsången] i skolceremonier har vållat strid landet runt på grund av deras anknytning till Japans ultranationalism och imperialism under krigstiden.” Enligt Asahi Evening News förknippar motståndare flaggan och nationalsången med kejsardyrkan och säger att tvingandet av barnen att sjunga nationalsången ”skulle vara att tvinga på dem en särskild religiös trosbekännelse”. Man våldför sig på konstitutionella rättigheter till religionsfrihet och samvetsfrihet, säger de.
Kärnkraftskatastrofer avslöjade
Nya upplysningar om platsen för en av världens värsta kärnkraftsolyckor har offentliggjorts efter åratal av sekretess, heter det i Paristidningen International Herald Tribune. I sin kapplöpning för att utveckla kärnvapen byggde före detta Sovjetunionen en plutoniumanläggning i Uralbergen. Från början av uppförandet år 1948 fram till år 1951 dumpade man helt enkelt anläggningens radioaktiva avfall i floder i trakten, vilka också användes till bevattning och dricksvatten. År 1957 exploderade sedan en del kärnavfall och släppte ut väldiga mängder radioaktivt stoft i jordens atmosfär. En annan olyckshändelse inträffade år 1967, när en sjö i närheten, som hade använts som nukleär dumpningsplats, torkade ut. Vindar förde ut det radioaktiva avfallet över ett vidsträckt område. Vetenskapsmän tror att radioaktiv förorening från de tre olyckshändelserna påverkade cirka 450.000 människor.