Är tecknade filmer med våldsinslag farliga?

Från Vakna!:s korrespondent i Storbritannien

”BUGS Bunnya får skulden för skolbråk”, löd en rubrik i The Times i London. Tidningen skrev om vad några lärare anser om uppförandet hos barn som man påstår tar efter våldsscener från tecknade filmer.

”De flesta tecknade filmer är våldsbetonade”, hävdar en biträdande rektor på en grundskola, ”och även om de goda vinner till slut, är sättet de gör det på inte alltid det bästa.” Har du samma uppfattning om trenden bland tecknade filmer?

Många föräldrar känner sig bekymrade med tanke på att tecknade filmer blir alltmer populära och nu är så vanliga på video. Somliga oroas över att deras barns tänkesätt påverkats så starkt av filmerna och anklagar dessa för att främja våld, ohederlighet och olydnad.

Men är det verkligen så farligt att titta på tecknade filmer, även om de innehåller en del våldsscener?

Är de farliga?

Enligt BBC:s (British Broadcasting Corporation) riktlinjer måste TV-producenterna noggrant överväga vilka konsekvenser allt våld som visas i deras program kan få, även i tecknade filmer. ”Det känslosvall som våldet medför ökar ju mer tittaren kan identifiera sig med situationen”, är den officiella synen.

Det som kännetecknar tecknade filmer är att de framställer fantasifulla situationer. Betyder det att faran är minimal? De flesta barn som med begeistring tittar på sådana filmer gör det uppenbarligen för att de tycker att det är roligt. Tecknade filmer roar verkligen. Men kan de göra mer? Ja, sannerligen, eftersom varje film kan ge ett bestående intryck. Doktor Gregory Stores vid Oxforduniversitetet sade till programtidningen TV Times att de tecknade filmer barnen ser är en av källorna till de ”monster, spöken eller vilda djur” som så ofta förekommer i barnens mardrömmar.

Den statliga brittiska undersökningen Screen Violence and Film Censorship erkänner också att den verkan en film får på ett barn påverkas av i vilket sällskap barnet ser på filmen. En fara för barn kan alltså ligga i att de får titta på tecknade filmer utan tillsyn.

I samma rapport hävdar man att förskolebarn är benägna att ta efter våldshandlingar som de ser och att äldre barn i fem- eller sexårsåldern tillgriper aggressiva handlingar som de har lärt sig, när de får ”någon form av känslomässig impuls”.

Mediafolk erkänner således att TV-våld kan ha ”en desensibiliserande eller trivialiserande verkan i synnerhet på barn” oavsett ålder, när de matas med det under en längre tid. Det kan göra dem mindre känsliga för att tillgripa våld själva eller göra dem likgiltiga, när andra utsätts för våld.

Den som älskade ”Bugs Bunny” eller ”Tom och Jerry” och som kanske såg dessa figurer på bioduken för många år sedan är kanhända nu själv förälder och kan med en knapptryckning mana fram deras senaste upptåg på TV-rutan. Men normerna har förändrats. Föräldrar som har sina barns bästa för ögonen kommer givetvis att granska innehållet i de tecknade filmer som visas i dag.

Vi kan ta exemplet med ”Teenage Mutant Ninja Turtles”. Dessa amerikanska filmfigurer ansågs vara alltför våldsinriktade för publiken i många europeiska länder. Så innan denna tecknade filmserie visades i Storbritannien klippte BBC bort en del scener. Man tog också bort ordet ”Ninja”, eftersom det syftar på japanska krigare. I stället kallade man dem ”Teenage Mutant Hero Turtles”.

Trots det gav en del föräldrar uttryck åt viss oro. En mamma sade till tidningen Scotsman: ”Barn är väldigt lättrogna. Jag har en femåring som är Turtles-entusiast. När jag går för att hämta honom från förskolan, ser jag hur alla barnen på lekplatsen försöker sparka mot varandra.”

Oväntat nog finns det leksakshandlare som delar den oro föräldrar och lärare känner. En brittisk butik meddelade att man förbjöd försäljning av Turtles-figurer därför att man fruktade att barn skulle ”terrorisera varandra med karatesparkar och riskera livet genom att gömma sig i avloppsledningar”. Finns det även andra faror?

Dolda faror

”Det kanske mest cyniskt framgångsrika försäljningsknepet riktat mot barn.” Så beskrev en tidning sambandet mellan Turtles-filmerna och försäljningen av alla produkter med anknytning till dem. Detta samband är visserligen inget nytt, men ”det som är nytt med Turtles är den enorma omfattningen” av marknaden.

I detta fall är licensinnehavarna ivriga att få sälja uppskattningsvis 400 olika Turtles-produkter, som serietidningar och T-tröjor, till trollbundna barn. Att barnen lockas att vilja ha dessa produkter bara genom att se filmerna betyder givetvis att scenerna som de tittar på i dessa filmer utövar en viss påverkan. Men somliga kanske säger att dessa nya modenycker snart går över.

Även om sådana modenycker inte varar så länge, behåller gamla favoriter bland de tecknade filmerna sin dragningskraft. ”Turtles kanske kommer och går, men Tom och Jerry består”, påstår The Times i London. Därför måste du ställa dig själv några frågor. Om ni ser på sådana filmer i ditt hem, uppfattar dina barn det då som att du godkänner alla handlingar som skildras? Hur är det med scener som skildrar grymhet mot djur? Du kanske resonerar som så att tecknade filmer inte kan jämställas med verkligheten. Men vet du vad som håller på att hända med tecknade filmer? Animatronik!

”Animatronik” är benämningen på ett elektroniskt ”trolleri” som får tecknade scener att se verkliga ut, så verklighetstrogna att tittarna har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet. ”Animatronikens värld är så övertygande i närbild att till och med de mest cyniska tittarna, som är vana vid fantastiska filmtricks, inte reagerar på en falsk por eller konstgjord rynka”, uppger The Sunday Times Magazine. Våldsscener som presenteras på det här sättet är chockerande realistiska.

Tänk också på vilka normer för uppförande som moderna tecknade filmer överbringar till nästa generation. De figurer som gestaltas i en ny tecknad komedi är ”en outhärdlig familj som består av gaphalsar, dagdrivare och improduktiva typer”, uppger The Times i London. Att de tilltalar publiken ”beror delvis på att de är så antisociala”.

Så ni föräldrar har all orsak att vara oroade, när ni tänker på vilka tecknade filmer era barn ser på. Vad kan ni då göra?

Bannlys underhållningsvåldet

Väg för- och nackdelarna med kommersiell underhållning. En del föräldrar har med familjens bästa för ögonen beslutat att de klarar sig utan TV. Andra hjälper sina barn att förstå vad som talar för och emot de program som de får se. ”Ju mer rustat ett barn (och även en vuxen) är innan det kritiskt och analytiskt tittar på en tecknad film, ett reklaminslag eller ett nyhetsreportage, desto mer kommer det att få ut av mediet”, förklarar londontidningen The Independent. Föräldrarna är givetvis de som bäst kan hjälpa sina barn att göra detta.

En färsk undersökning om TV-ns roll i familjelivet riktade uppmärksamheten på två olika metoder att undervisa barnen. I det ena fallet resonerade man och förklarade och försökte vädja till barnets förnuft. I det andra fallet tillgrep man i huvudsak bestraffning och hotelser. Vad visade resultaten?

De barn vars föräldrar hotade med straff visade sig ha förkärlek för ”antisociala TV-program”, medan ”barn med mammor som fostrade dem genom att resonera och förklara blev minst påverkade” av sådana scener. Så föräldrar som bryr sig om sina barn förklarar för dem varför det är oförståndigt att titta på tecknade filmer med våldsinslag. Men kom ihåg att barnen föds till att ta efter andra, och det lägger ett tungt ansvar på föräldrarna att undvika att se på underhållningsvåld. Ifall du tittar på sådant, ser barnen inget fel i att de också gör det.

”Men vad kan jag då göra för att roa mina barn?” kanske du undrar. Ett förslag: Varför inte roa er genom att titta på livs levande djurs upptåg? Bor ni nära ett naturreservat eller en djurpark som ni kan besöka som familj? Om inte, så kan ni alltid välja lämpliga naturfilmer på video att se på hemma.

Tyvärr kan ingen av oss för närvarande fly undan våldet i den värld vi lever i. Men vare sig vi är unga eller gamla kan vi, om vi så önskar, vara förståndiga och undvika att titta på sådant som ger näring åt våld.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 12]

Ger tecknade filmer näring åt våld?