Plastpengar — Är det något för dig?

EN MAN i Kalifornien, som av somliga kallades ”Mr. Plastic Fantastic” (på svenska ungefär: ”Herr Plastfantast”), hade samlat på sig hela 1.265 giltiga kreditkort. Den här mannen representerar i och för sig inte den genomsnittlige kreditkortsinnehavaren, men det är ett känt faktum att kreditkorten har blivit ett väletablerat inslag i västvärldens moderna samhälle.

Tidskriften American Demographics uppger att nästan tre fjärdedelar av de amerikanska hushållen hade ett eller flera kreditkort år 1986. Det finns mer än 25.000 olika kreditkort på marknaden enbart i USA. Oljebolag, butikskedjor och flygbolag ger ut egna kort. År 1991 hade amerikaner 232 miljoner giltiga MasterCard- och Visa-kort, de två mest populära kreditkorten.

De så kallade plastpengarna sprider sig också i Europa och orsakar häftiga strider mellan rivaliserande banker och finansbolag i kampen om ivriga konsumenters gunst. Totalt finns det över hela världen gott och väl en miljard giltiga kreditkort! Varför denna enorma mängd plastpengar? Vem får mest nytta av att de används? Vilka är några av de faror och problem som kreditkortsinnehavare ställs inför?a ☞

Till vems fördel?

Banker och kreditinstitut gör stora förtjänster, inte bara på avgifterna — som årliga avgifter, förseningsavgifter och straffavgifter för att man överskridit kontot — utan också på den höga räntan som de tar ut på de utlånade pengarna. Men naturligtvis kan de inte få några större förtjänster på dessa räntor och avgifter om inte kreditkortsinnehavarna drar på sig rejäla skulder. I enbart USA har miljontals människor svalt betet och skuldsatt sig för livet. Omkring 75 procent av kreditkortsinnehavarna i USA har obetalda kontokortsskulder som de måste betala skyhöga räntor för varje månad. I genomsnitt är de skyldiga mer än 2.000 dollar på sina månadsbesked.

I boken The Credit Jungle påpekar Al Griffin att de ”15—20 procent av kortinnehavarna som betalar sina räkningar helt och hållet så fort de får dem inte behöver ge ett öre för bankens hantering”. Han tillägger att ”de övriga 80—85 procenten av kortinnehavarna gör kreditkortssystemet till den mest lönsamma hantering banken ägnar sig åt. En kreditkortsrörelse med en normalstor omsättning på 10 miljoner dollar kan ge en årlig vinst på 1,8 miljoner.” Den amerikanska bank som har den största andelen i kreditkortshanteringen tjänade år 1990 nästan en miljard dollar på sin kundservice, framför allt då på hanteringen av kreditkort.

Akta dig för farorna

Det finns en baksida med dessa små plastkort. För att ta ett exempel: I vissa länder kan det förekomma att en person blir uppringd av en okänd firma och får ett besked att han just har vunnit ett pris. Allt man behöver göra för att få gåvan är att besvara några enkla frågor. Men så ber den som ringer att man skall uppge sitt kreditkortsnummer. Varför det? Jo, för i verkligheten har man inte vunnit någon present. Den som ringer vill bara ha ens kreditkortsnummer, så att han kan göra postorderköp eller telefonbeställningar via kontot.

Det finns många slag av kreditkortsbedrägerier, vilka kostar hundratals miljoner kronor varje år. Och även om du inte direkt får känna av dessa problem, betalar du, ifall du har ett kreditkort, förmodligen för dessa brott genom högre avgifter och räntor.b

Den verkliga faran med kreditkort ligger i de problem och kval som blir följden om du blir djupt skuldsatt. I The Credit Jungle påpekas det att ”otaliga människor, som klarar att motstå frestelsen att köpa lyxartiklar och tjänster som de inte har råd med när de måste betala kontant, är totalt hjälplösa när det gäller att motstå frestelsen när de har ett kreditkort i handen. Många familjer lever på vatten och bröd i flera veckor sedan de betalat för festmaten som debiterats på kreditkortet månaden innan.”

Men det är inte bara dina matvanor som kan drabbas, om dina skulder äter upp större delen av dina inkomster. Boken Credit—The Cutting Edge uppger att ”amerikaner i genomsnitt använder 75% av sin inkomst varje månad till att återbetala lån och kreditkortsskulder”.

För alltför många konsumenter är kreditkort, tråkigt nog, inte en inkörsport till ett ekonomiskt paradis, utan en rutschbana ner i långvarig skuldsättning och oro. Amerikanska konsumenter har på senare år byggt upp kreditkortsskulder som lett till att allt fler konton missköts och att antalet konkurser ökar. År 1990 var de amerikanska konsumenterna skyldiga totalt 3,2 biljoner dollar på kreditkort, lån för bilköp och bostadslån! Ett genomsnittligt hushåll hade en skuld på omkring 35.000 dollar och betalade omkring 3.500 dollar om året i räntor.

Det är inte förvånande att antalet personliga konkurser har skjutit i höjden. År 1990 gick ett rekordstort antal om 720.000 amerikaner i konkurs, en ökning med nästan 17 procent från 1989. År 1991 ökade antalet till 800.000, och år 1992 kom man upp i ett nytt rekord om 971.517 personliga konkurser.

Somliga, som upptäcker att det är svårt för dem att styra hur de använder kreditkort, har valt att göra sig av med dem. Å andra sidan finns det många som klarar av att göra förståndigt bruk av kreditkort utan att i onödan trassla till sitt liv.

[Fotnoter]