Kreditkort — din tjänare eller din herre?

”DET tillfälle i månaden då jag tar fram kontoutdragen till mina kreditkort är som en enda stor fars”, säger en engelsklärare i USA. ”Jag stirrar misstroget på saldot, som om någon annan del av mig, någon sorts ekonomisk Mr. Hyde, hade gripits av köpraseri och dragit fram genom leksaksbutiker, vitvaruaffärer, livsmedelshallar och bensinstationer.”

Dolores har också lätt att dra på sig skulder. Hon förklarar: ”Det är så enkelt att använda kreditkort. Jag skulle aldrig göra av med kontanter på det sättet, men det är annorlunda med kreditkort. Man ser aldrig pengarna. Man behöver bara lämna över kortet, och sedan får man det tillbaka.”

Det är därför inte förvånande att kreditkortsskulderna i USA uppgick till 195,2 miljarder dollar i juni 1995 — i genomsnitt över 1.000 dollar för varje kontokortsinnehavare! Ändå fortsätter kreditkortsföretagen att försöka locka till sig nya kunder med hjälp av olika introduktionserbjudanden, till exempel lägre ränta och inga årliga avgifter. Hur många krediterbjudanden har du fått de senaste månaderna? Amerikanska hushåll får i genomsnitt 24 sådana erbjudanden per år! Kontokortsinnehavare i USA hade i medeltal tio kort år 1994 och köpte för 25 procent mer än året före.

I Japan är kontokort vanligare än telefoner — varje japan över 20 år har i genomsnitt två kort. I övriga delar av Asien har över 120 miljoner kontokort utfärdats, vilket motsvarar ett kort på cirka 12 invånare. En talesman för MasterCard International, James Cassin, säger: ”Asien är utan jämförelse den snabbast växande marknaden när det gäller kontokortstransaktioner.” Verkställande direktören för Visa International, Edmund P. Jensen, förutspår: ”Vårt samhälle kommer att vara kontokortsinriktat en lång tid framöver.”

Ja, kreditkort kommer förmodligen att påverka människors liv i allt större utsträckning. Om de används på rätt sätt kan de vara en tillgång, men missbruk kan vålla innehavaren stora bekymmer. Att du känner till en del om kreditkort kan hjälpa dig att använda dem på ett förståndigt sätt.

Olika typer av kontokort

Den vanligaste typen av kontokort är bankkort, såsom Visa och MasterCard. Dessa kort utfärdas av finansinstitut och är i regel belagda med en årlig avgift, som i de flesta länder uppgår till mellan 100 och 250 kronor. I somliga länder kan kunder som visar sig vara solida slippa denna avgift. Man kan antingen betala hela skulden på en gång varje månad, vanligtvis utan ränta, eller göra månatliga avbetalningar, som medför höga räntekostnader. En kreditgräns fastställs på grundval av sökandens solvens. Gränsen höjs ofta när kunden har dokumenterat sin betalningsförmåga.

Med bankkort kan man i en del länder ta ut kontanter på kredit med hjälp av uttagsautomater eller checkar som tillhandahålls av utfärdaren. Det blir emellertid ganska dyrt att låna pengar på det sättet. Bankerna tar i regel ut en avgift på mellan 2 och 5 procent, och dessutom måste man betala ränta på pengarna redan från den dag då uttaget sker.

Förutom banker är det många affärer och varuhuskedjor som utfärdar kontokort. Dessa gäller endast i de egna butikerna och är vanligtvis inte belagda med några årliga avgifter. Om skulden inte betalas i sin helhet varje månad, kan emellertid räntan bli högre än vid köp med bankkort.

Oljebolagen utfärdar också kontokort som inte är belagda med några årliga avgifter. Dessa kort gäller i regel bara på bolagens egna bensinstationer och ibland på vissa hotell. Liksom fallet är med affärskedjornas kontokort kan skulden betalas i sin helhet utan ränta eller betalas av under en viss period med ränta.

Det finns också speciella rese- och restaurangkort, till exempel American Express, Eurocard och Diners Club, som är betalkort. Den här typen av kort har en årlig avgift men ingen ränta, eftersom full betalning sker månatligen när räkningen kommit. Skillnaden mellan dessa kort och bankkort är emellertid ofta hårfin. American Express har till exempel också det så kallade Optimakortet, som är förbundet med ränteutgifter och påminner om ett bankkort.

På många håll har man nu börjat använda ett helt nytt kort som kallas ”smart card” och är försett med ett datachips. Det kan användas som betalkort, eftersom kunden kan ”ladda” kortet med en viss summa pengar. Inköpssumman kan sedan dras från kundens tillgodohavande med hjälp av en speciell apparat som finns i butiken. Förra året hade fransmännen redan 23 miljoner sådana kort i bruk och japanerna 11 miljoner. Experter förutspår att antalet kommer att vara uppe i över en miljard år 2000.

Innan man skaffar sig ett kontokort av något slag, bör man se lite närmare på betalningsvillkoren. Enligt en broschyr som getts ut av det amerikanska centralbankssystemet bör man särskilt titta på ”den effektiva årsräntan, de årliga avgifterna och den fria betalningstiden”. Andra faktorer som bör beaktas är checkkreditavgifter samt försenings- och övertrasseringsavgifter.

Hur stora är kostnaderna?

Det ekonomiska ansvar som människor ikläder sig, om de inte utjämnar sina konton varje månad, är långt större än de flesta inser. Ett exempel är den effektiva årsräntan, som är ett mått på den verkliga kreditkostnaden. Skillnaden mellan årsräntan och den effektiva räntan kan belysas på följande sätt: Låt oss säga att du lånar ut 1.000 kronor till en vän och han betalar tillbaka 1.080 kronor efter ett år. Din vän har då betalt en årsränta på 8 procent. Men låt oss säga att han betalar tillbaka lånet med 12 månatliga avbetalningar på 90 kronor vardera. Slutsumman blir fortfarande 1.080 kronor, men du, långivaren, har under tiden haft tillgång till en del av pengarna, eftersom betalningarna gjordes varje månad. Den effektiva årsräntan blir i detta fall 14,5 procent!

Enligt en undersökning som gjordes av det amerikanska centralbankssystemet förra året är den lägsta effektiva årsräntan på bankkort 9,94 procent och kan ligga så högt som på 19,80 procent. I regel ligger den mellan 17 och 19 procent (i Sverige på mellan 18 och 24 procent). Även om vissa finansinstitut lockar med erbjudanden om lägre begynnelseränta, i USA vanligen 5,9 procent, höjer de ofta räntan så snart introduktionsperioden är över. Räntan är också högre på fordringar som bankerna bedömer som osäkra. Somliga kreditinrättningar straffar kunder som inte betalar i tid genom att höja deras ränta och tar även ut straffavgifter för dem som överskrider sitt konto.

I asiatiska länder kan procentsatserna på kreditkort vara mycket höga. För vissa bankkort är räntan exempelvis 45 procent i Filippinerna, 24 procent i Hongkong, 30 procent i Indien, 36 procent i Indonesien, 24 procent i Singapore och 20 procent på Taiwan.

Kreditkort är följaktligen en bekväm men mycket kostsam form av kredit. Att gå in i en affär och samla på sig skulder som man sedan måste betala månadsvis är som att gå in i en bank och låna pengar till ockerränta. Men ändå är det precis vad närmare 75 procent av alla kontokortsinnehavare i USA gör! De har obetalda skulder på vilka de betalar skyhöga räntor. När det gäller Visa och MasterCard var den genomsnittliga skulden 1.825 dollar år 1995, och många har skulder av den storleksordningen på flera olika kreditkort.

Kreditkort kan bli en fälla

Ruth Susswein, verkställande direktör för Bank Cardholders of America, säger att kontokortsinnehavare ofta inte inser vilka svårigheter de kan hamna i. Hon förklarar att för en kund som är skyldig 1.825 dollar och betalar minsta tillåtna belopp varje månad — i det här fallet 36 dollar — skulle det ta över 22 år att betala skulden. Om man räknar in alla avgifter och räntekostnader, skulle kunden vid det laget ha betalt omkring 10.000 dollar för en skuld på 1.825 dollar! Och detta gäller om han aldrig hade köpt något annat på sitt kort! Så om du har en tendens att göra av med för mycket pengar, kan kreditkort bli en verklig fälla.

Hur hamnar människor i denna fälla? Robert, som nämndes i den första artikeln, säger: ”Vi köpte en massa saker som vi inte behövde. Vi skaffade oss årskort på ett gym som vi aldrig besökte. Vi köpte en husvagn och lade ner tusentals dollar på att rusta upp den utan att fundera på om det var värt pengarna. Vi tänkte egentligen aldrig på konsekvenserna.”

Reena, som också nämndes i föregående artikel, förklarar vad som hände med henne och hennes man, Michael: ”Vi kom helt enkelt i skuld. När vi hade gift oss köpte vi allt vi behövde på kontokort. För försäkringspremier och utgifter som man inte kunde betala med kontokort använde vi oss av de lånemöjligheter som fanns på en del av våra kort. Efter mindre än ett år hade vi 95.000 kronor i skulder. När vi märkte att större delen av våra avbetalningar gick till räntor, blev det en verklig tankeställare för oss.”

Bör du skaffa dig kreditkort?

Efter att ha sett vilket ekonomiskt gungfly miljontals kreditkortsinnehavare har hamnat i är många benägna att svara nej på den frågan. Trettiotvååriga Daphne säger: ”Mina föräldrar har aldrig haft något kreditkort och vill inte ha något heller.” Men omkring 25 procent av de amerikanska kontokortsinnehavarna använder faktiskt sina kort på ett förståndigt sätt. De drar nytta av fördelarna utan att behöva drabbas av skyhöga räntekostnader. Maria är en sådan person. ”Jag tycker att det är bekvämt med kontokort”, säger hon. ”Jag behöver inte bära på mig en massa kontanter, och om jag hittar något på rea som jag verkligen behöver, så kan jag köpa det.”

Maria fortsätter: ”Jag ser alltid till att jag har tillräckligt med pengar för att täcka hela inköpssumman. Jag har aldrig utnyttjat kreditmöjligheterna. Och jag har aldrig betalt några avgifter på mina kort.” Det är praktiskt att använda kontokort när man bokar hotellrum, och i USA är det ett måste när man hyr bil.

Somliga är emellertid mer impulsiva än andra när det gäller att göra inköp. De kanske kan lära sig att bli mer medvetna som konsumenter genom att köpa så gott som allting kontant. Michael och Reena ville inte vara skuldsatta resten av livet. De beslöt därför att inte använda några kontokort på fem år — utom i yttersta nödfall.

Om du skall skaffa dig kontokort eller ej är ett beslut som du själv måste fatta. Men om du väljer att göra det, använd dem då förståndigt. Låt dem bli dina tjänare. Och undvik med alla medel att dra på dig skulder. Ja, att hålla kontokortsköpen i schack är ett viktigt steg för att få ordning på ekonomin. Fler råd finner du i nästa artikel.

[Bild på sidan 7]

Att använda kontokort är enkelt och smärtfritt — tills räkningarna kommer