Har du ont i ryggen?

”Smärtan var fruktansvärd. Det kändes som om någon hade tagit en tändsticka och satt eld på hela min rygg! Allt jag minns är att jag böjde mig ner för att lyfta undan min lille systerson från några vassa glasbitar, när jag plötsligt kände en glödande smärta i ryggen. Jag kunde inte räta på den på flera dagar. Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv”, säger Karen, en 32-årig tvåbarnsmamma.

NÄST huvudvärk är ryggont den krämpa som drabbar flest människor i Förenta staterna. Det är den vanligaste orsaken till långvarig arbetsoförmåga bland personer under 45 år och den tredje vanligaste orsaken bland dem som är över 45. De drabbade lägger ner omkring 24 miljarder dollar om året på att söka bot för sina ryggsmärtor — fyra gånger så mycket som lades ner på aidsbehandling under år 1991.

Enligt dr Alf L. Nachemson, en forskare som specialiserat sig på ryggåkommor, har två miljarder av jordens invånare haft smärtor i ländryggen under den senaste tioårsperioden. ”Åttio procent av oss kommer att få vissa besvär med ryggen någon gång under vårt verksamma liv”, förklarar han.

En ond cirkel av smärta

Ryggåkommor gör ingen skillnad på folk och folk. Både kroppsarbetare och manschettarbetare kan drabbas av ryggskador. Män och kvinnor, unga och gamla — alla kan falla offer för detta gissel. Om besvären är ihållande och återkommande, kan de påverka en persons arbete, inkomst, familj och roll i familjekretsen och kan även resultera i känslomässigt lidande. På vilket sätt?

Människor råkar in i en ond cirkel, konstaterar boken The Fight Against Pain. Den fysiska smärtan skapar oro och missmod, som i sin tur ger upphov till ännu mer intensiva och ihållande smärtor. En ung förälder eller familjeförsörjare kan till exempel utsättas för en hel del press från sitt arbete, sin familj och sina vänner på grund av den bristande arbetsförmåga som kan bli följden av hans ryggbesvär.

”Jag tycker att det största problemet är bristen på förståelse och empati från min familjs och mina vänners sida. Människor har en tendens att bagatellisera smärtorna och förstår inte hur ont man egentligen har”, säger Pat, en 35-årig sekreterare som har haft stora problem med ryggen ända sedan år 1986. ”Eftersom man inte vet när eller var besvären skall blossa upp, vågar man inte göra några vidlyftigare planer. Folk kan tycka att man är osällskaplig av sig när man inte tackar ja till inbjudningar, inte lyfter upp någons nyfödda barn, inte ler — bara därför att man har ont. Om man inte aktar sig, kan smärtan till sist styra hela ens liv.”

Varför det gör ont

Är ryggvärk något oundvikligt? Vad kan man göra för att lindra eller förebygga ryggåkommor? När bör man söka läkarhjälp? Även om ihållande ryggsmärtor kan vara symptom på många invärtes sjukdomar, skall vi här inrikta oss på två viktiga orsaker till ryggvärk — diskbråck och muskelkramp.

Diskbråck är en ganska vanlig ryggskada bland unga och medelålders vuxna.

När en person kommer upp i 20-årsåldern, börjar den mjuka kärnan i de diskar eller broskskivor som finns mellan ryggkotorna att förlora sin elasticitet, vilket gör att diskarna krymper ihop och blir tunnare. Detta brukar i regel inte förorsaka några smärtor. I vissa fall kan emellertid den mjuka mittdelen i en disk pressas ut genom den yttre ringen av fastare vävnad och ge upphov till intensiv smärta.

Tidskriften Fortune skriver beträffande diskarna: ”När de väl har degenererats till en viss gräns, kan minsta påfrestning — kanske något så trivialt som en nysning eller att man böjer sig fram för att flytta på stereon — vara droppen som får bägaren att rinna över.”

Diskarna fungerar som stötdämpare mellan kotorna i ryggraden. Dessa ryggkotor är travade ovanpå varandra och bildar i mitten en vertikal tunnel, ryggradskanalen, som omsluter ryggmärgen. Mellan varje kotpar finns en liten öppning, genom vilken knippor av nerver, så kallade nervrötter, lämnar ryggradskanalen på vardera sidan. Om en disk deformeras, kan kringliggande nerver utsättas för tryck. Detta kan störa nervimpulser till och från andra delar av kroppen.

Ett mycket smärtsamt tillstånd, ischias, kan exempelvis bli följden vid inklämning av ischiasnervens rötter. Från nervrötterna på vardera sidan om ländryggen löper ischiasnerven längs benets baksida ner till knät, där den grenar sig i andra nerver. Ischiassmärtorna börjar vanligtvis i nedre delen av ryggen och strålar ut i höften och skinkan och vidare ner mot baksidan av låret, ibland ända ner till vaden och foten. Följden kan bli att patienten drabbas av droppfot — ett tillstånd som innebär att foten släpar därför att benmusklerna inte kan lyfta upp tårna. Personen i fråga kan också känna av stickningar, domningar och muskelsvaghet i det drabbade benet.

Om disken trycker på nervrötter i cauda equina eller ”hästsvansen”, en grupp nerver strax nedanför midjan som betjänar blåsan och tarmarna, kan man få problem med att urinera och tömma tarmen. Personer med något av dessa symptom bör omedelbart kontakta en läkare, eftersom de kan vara tecken på allvarliga neurologiska problem.

När ryggens muskler växelvis sammandrar sig och slappnar av, samverkar de med ligamenten i att ge stadga åt ryggraden och möjliggöra böj- och vridrörelser. Vid överbelastning kan emellertid en svag muskel råka i kramp, så att den blir så spänd att den är som en hård klump. Sådana kramper, som kan inträffa utan förvarning, kan vara mycket smärtsamma och kan göra att en person blir oförmögen att röra sig under någon tid. En man beskriver smärtan som ”en serie jordbävningar som bryter ut i ryggen”.

Läkare är överens om att muskelkramper är kroppens sätt att skydda försvagade muskler mot ytterligare skador. Boken The Fit Back förklarar: ”Genom att immobilisera ryggen tvingar krampen oss att vidta den bästa åtgärden och inta sängläge. Den ställningen innebär inte bara minsta möjliga påfrestning för ryggen, utan ger också inflammerade vävnader möjlighet att reparera sig själva.”

För att förhindra överansträngning av ryggen, som ofta resulterar i kramper, måste musklerna i ryggen, buken och låren vara spänstiga och starka. Slappa magmuskler kan innebära en påfrestning för ryggen, eftersom de inte ger tillräckligt stöd och har mindre förmåga att motverka den dragningskraft som kroppens tyngd utövar på ryggraden. Om magmusklerna är i god kondition, bildar de en ”muskelkorsett” som hindrar ryggen från att svanka för mycket. Vid svankrygg buktar ländryggen inåt så mycket att kotorna i ländryggen kommer ur normalläge.

Vad man kan göra åt sin ryggvärk

Dålig hållning, fetma, svaga muskler och stress är fyra faktorer som ökar risken för smärtor i ländryggen. Att utföra sådana alldagliga aktiviteter som att sitta, stå eller lyfta på fel sätt gör också en person predisponerad för ryggont.

Det finns ett samband mellan god hållning och starka buk- och ryggmuskler. En korrekt hållning hjälper musklerna att fungera på rätt sätt, samtidigt som balanserad muskelspänning är nödvändig för en korrekt hållning. Med god hållning menas en som följer ryggradens naturliga S-kurva, inte en styv och rak rygg.

Om hållningen korrigeras kan ryggsmärtor som bottnar i hållningsfel försvinna, förklarar Robin McKenzie i boken Treat Your Own Back och tillägger: ”Men om en vanemässigt dålig hållning inte korrigeras, ger den med tiden upphov till förändringar i ledernas struktur, och lederna förslits och åldras i förtid.”

Fetma, i synnerhet kring buken, kan också vara en försvårande faktor, eftersom den ökade tyngden frestar på de muskler som bär upp ryggen. Regelbunden motion är en nyckel till en frisk och stark rygg. Det är viktigt att fortsätta att motionera även om värken försvinner, eftersom ryggsmärtor har en benägenhet att återkomma när man minst väntar det. En grundlig läkarundersökning rekommenderas innan en person med ryggbesvär påbörjar ett motionsprogram. Läkaren kan föreslå lämpliga övningar eller remittera patienten till en sjukgymnast.

Många forskare menar att stress också kan göra en person disponerad för ryggbesvär. Stress kan utlösa muskelkramper hos somliga personer, eftersom långvariga spänningstillstånd gör att även musklerna blir spända, vilket i sin tur kan ge upphov till smärtor. Genom att man tar itu med eller undanröjer stressfaktorer kan skaderisken ofta nedbringas.

Människor som har ett stillasittande arbete eller som tvingas sitta stilla i samband med långa resor kan få problem med ryggen. Ländryggen utsätts för mycket större påfrestning när man sitter, enligt en svensk undersökning. Risken för skador blir ännu större när man använder kontorsstolar med otillräckligt stöd för ryggen. Om man tillbringar mycket tid i sittande ställning kan det vara bra att resa sig upp med jämna mellanrum och gå omkring några minuter.

När man lyfter tunga eller till och med lätta föremål, bör man vara noga med att inte anstränga ryggmusklerna för mycket. Man bör i stället böja på benen när man lyfter, så att ryggmusklerna inte behöver göra hela arbetet.

Personer som måste arbeta i obekväma ställningar löper också risk att drabbas av ryggbesvär. Fabriksmontörer, sjuksköterskor, elektriker, husmödrar och jordbrukare är exempel på sådana som måste stå framåtböjda under långa perioder när de utför sitt arbete. För att minska risken för ryggskador rekommenderar sjukgymnaster att sådana personer regelbundet vilar eller byter ställning. Personer som måste stå mycket i sitt arbete får rådet att använda en pall eller något annat fotstöd och att hålla den ena foten lite högre än den andra, så att de kan sträcka ut ryggen.

Olika typer av behandling

När ryggbesvären beror på smärtor i muskulaturen, rekommenderar läkare i de flesta fall konservativa behandlingsmetoder — värme, massage, motion och, i det akuta stadiet, sängläge ett par dagar samt antiinflammatoriska och smärtstillande medel. Beträffande det sistnämnda vill emellertid dr Mark Brown vid University of Miami School of Medicine framföra ett varningens ord. Han hävdar att långvarigt bruk av smärtstillande medel är en framträdande orsak till problem bland ryggpatienter i Förenta staterna på grund av de biverkningar som är förbundna med medicineringen. Människor måste vara på sin vakt mot att utveckla ökad tolerans mot ett visst läkemedel, vilket skulle kunna resultera i allt större doser och så småningom leda till beroende och missbruk.

Sjukgymnastik och kiropraktik kan också vara till hjälp i vissa fall. Omkring två tredjedelar av alla amerikaner som söker hjälp för sina ryggbesvär går till en kiropraktor, enligt tidskriften HealthFacts.

Vid diskbråck kan det bli nödvändigt med operation för att patienten skall bli av med sina problem och få lindring för sina smärtor, men i de flesta fall av ryggont brukar läkare först rekommendera konservativa behandlingsmetoder. Personer som får veta att de måste opereras för sina ryggbesvär skulle göra klokt i att be ytterligare en läkare yttra sig i frågan.

För miljontals människor är ständiga men uthärdliga ryggsmärtor en del av det dagliga livet. Många förlikar sig med sin ryggvärk och strävar efter att inte låta den hindra deras dagliga verksamhet. De vet vad som orsakar värken och gör vad de kan för att förebygga och motverka besvären. De motionerar regelbundet, ser till att de inte är överviktiga, förbättrar sin hållning och stressar mindre. Trots återkommande ryggbesvär på grund av diskbråck och muskelkramper är således Karen, som nämndes i början av den här artikeln, en glad och verksam kvinna, som ägnar mycket tid åt att predika och undervisa som ett Jehovas vittne. Många som lider av ryggåkommor bevarar, i likhet med Karen, en positiv inställning och gör sitt bästa för att hålla besvären i schack.

[Ruta på sidan 24]

Tips för den som vill slippa ryggvärk

☞ Undvik snabba, ryckiga rörelser när du skall lyfta något. Böj benen, inte ryggen.

☞ Be om hjälp när du måste lyfta tunga föremål.

☞ När du har flera kollin att bära, bör du bära halva bördan på vardera sidan. Om du skall bära ett enda tungt föremål, bär det i famnen, tätt intill kroppen. Om du bär det vid sidan, växla mellan höger och vänster sida.

☞ Använd en hopfällbar bagagekärra och/eller en lätt väska med axelband när du är ute och reser.

☞ När du skall lyfta upp ett paket ur bagageutrymmet i bilen, håll det då så nära kroppen som möjligt.

☞ Se till att röret på dammsugaren är av lämplig längd. I stället för att böja dig framåt när du dammsuger under möbler, kan du sätta ner ena knät i golvet — gärna med knäskydd på. Om du måste böja på ryggen bör du om möjligt stödja dig mot något med ena handen.

☞ När du utför kontorsarbete bör du inte sitta stilla hela tiden, utan försöka utföra en del arbete stående vid ett arbetsbord i midjehöjd.

☞ Stå på knä när du rensar ogräs o. dyl. i trädgården, och dela upp arbetet i kortare pass. Stå aldrig framåtböjd med raka ben.

☞ Utför regelbundet lämpliga ryggövningar, även om det inte blir mer än 10—15 minuter om dagen. Gör lättare övningar om du är äldre.

☞ Sätt upp ena knät på sängen när du bäddar, och stöd dig med ena handen när du sträcker dig över sängen. Om sängen är låg, kan du stå på knä när du sträcker och viker in sängkläderna.

☞ Rasta då och då vid långa bilresor. Om ryggstödet inte känns bekvämt kan du använda en kudde som ger stöd åt korsryggen.

☞ Jogga inte på hårt underlag. Använd lämpliga skor.

☞ Använd en kudde eller något annat lämpligt stöd för ryggen när du sitter i en mjuk stol eller soffa. Res dig upp långsamt, och ta spjärn med benen för att komma upp.

☞ Om du har stillasittande arbete, se då till att ryggstödet på din arbetsstol är lämpligt utformat. Res dig upp då och då och gå omkring en stund.

☞ Stå inte framåtböjd över låga dokumentskåp och lådor under någon längre stund, utan sitt om möjligt på en stol när du utför sådant arbete.

☞ Om du måste använda högklackade skor under dagen, ta då med dig ett par bekvämare skor att byta med, när så är möjligt.