Skolor i kris
Föräldrar skickar inte sina barn till skolan bara därför att barnen skall lära sig läsa, skriva och räkna. De förväntar att skolorna skall ge dem en väl avrundad utbildning, en som gör det möjligt för de unga att utvecklas till mogna vuxna som föräldrarna kan vara stolta över. Men deras förväntningar kommer ofta på skam. Varför? Därför att världens skolor befinner sig i kris.
I MÅNGA länder äventyras barnens utbildning genom bristen på pengar och lärare. På många håll i Förenta staterna har således de senaste årens lågkonjunktur tvingat en del skolor att binda om gamla läroböcker, låta gipstaken vittra sönder, avskaffa undervisningen i teckning och gymnastik eller hålla skolan stängd i dagar i sträck, förklarar tidskriften Time.
Också i Afrika är resurserna för utbildning ansträngda till det yttersta. Enligt tidningen Daily Times i Lagos i Nigeria finns det i det landet bara en lärare på 70 elever, och ”sannolikheten är stor att var tredje lärare saknar kompetens”. I Sydafrika har — förutom bristen på lärare — överfyllda klassrum och politiska oroligheter bidragit till ”kaoset i de svarta skolorna”, som tidskriften South African Panorama uttrycker det.
Välbemannade och välutrustade skolor är naturligtvis ingen garanti för pedagogiska framgångar. I Österrike, till exempel, kan närmare en tredjedel av alla 14-åringar enligt uppgift inte utföra enkla räkneoperationer eller läsa ordentligt. I Storbritannien är andelen elever som klarar jämförbara skriftliga prov i matematik, modersmålet och naturvetenskapliga ämnen ”betydligt lägre än i Tyskland, Frankrike och Japan”, konstaterar Londontidningen The Times.
Amerikanska lärare klagar och hävdar att även om eleverna lyckas bra i kunskapstest, är det många som inte kan skriva en bra uppsats, lösa matematiska problem eller göra ett sammandrag av en lektion eller ett dokument. I många delar av världen har därför skolmyndigheterna börjat ompröva såväl sina läroplaner som de metoder de använder för att utvärdera elevernas prestationer.
Våldet i skolorna
Rapporter visar att våldet i skolorna ökar i olycksbådande omfattning. Vid en lärarkonferens i Tyskland upplystes de närvarande om att 15 procent av skolungdomarna är ”beredda att tillgripa våld — och 5 procent drar sig inte ens för att begå extremt brutala handlingar, till exempel sparka en försvarslös person som ligger på golvet”. — Frankfurter Allgemeine Zeitung.
Vissa brutala våldshandlingar väcker djup indignation. När en 15-årig flicka blev våldtagen av fyra unga pojkar på elevtoaletten i en gymnasieskola i Paris, drog massor av elever ut på gatorna och demonstrerade för ökad säkerhet i skolan. Föräldrar oroar sig över den ökade förekomsten av sexualbrott, utpressning och psykisk misshandel. Sådana fall inträffar inte bara i Europa, utan börjar bli allt vanligare överallt i världen.
Det japanska undervisningsministeriet rapporterar en flodvåg av våld, såväl bland högstadie- som bland gymnasieelever. I en artikel med rubriken ”Pistolbeväpnade elever tar över skolorna” liknar den sydafrikanska dagstidningen The Star situationen i vissa skolor i Soweto vid den amerikanska ”Vilda Västern” på 1800-talet. Londontidningen The Guardian rapporterar att till och med våldsmentaliteten i New York nyligen ”slog alla rekord när en säkerhetsorganisation meddelade att människor stod i kö för att köpa skottsäkra kläder åt skolbarn”.
Också de brittiska skolorna hemsöks av våld. En representant för ett brittiskt lärarförbund förklarar: ”De tio senaste åren har vi märkt en växande tendens att ta till vapen. Tendensen kommer till synes allt längre ner i åldrarna och har spritt sig även till kvinnliga elever.”
Är det då så underligt att somliga föräldrar beslutar sig för att ta sina barn ur skolan och undervisa dem i hemmet?a De som inte har denna möjlighet oroar sig ofta över den negativa inverkan som skolan har på deras barn och undrar hur de skall kunna motverka den. Vad kan då föräldrar göra för att hjälpa sina barn att klara av de problem som de möter i skolan? Och hur kan föräldrarna samarbeta med lärarna för att deras barn skall få ut mesta möjliga av sin skolgång? Följande artiklar tar upp dessa frågor.
[Fotnot]
a Se artikeln ”Är hemundervisning ett alternativ?” i Vakna! för 8 april 1993.