Termiten — vän eller fiende?
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I KENYA
”KUMBE! Mchwa!” utropade en kristen förkunnare, när han och en grupp andra lyfte en bärbar bassäng av trä. De hade tänkt använda den som dopbassäng vid en av Jehovas vittnens kretssammankomster i Kenya, men till sin bestörtning upptäckte de att mycket av virket hade blivit uppätet. Det var anledningen till det besvikna utropet, som översatt betyder: ”Usch! Termiter!”
Det finns kanske ingen annan insekt som så ofta förknippas med förstöring av egendom som den oansenliga termiten. Men är det här lilla krypet verkligen en fiende till människan? För att få svar på den frågan skall vi ta en närmare titt på termiten.
Termitborgen
I Kenya ser man ofta imponerande höga termitbon. Det är skorstensliknande konstruktioner som kan nå en höjd av fem till sex meter över marken. Stackarna, som liknar betongcitadell, är byggda med sådan precision att termiterna har kallats mästerarkitekter. Är det inte ofattbart att små insekter kan bygga sådana imponerande borgar, trots att de är ganska långsamma i sina rörelser — och blinda?
Inne i stacken finns en komplicerad labyrint av kamrar och tunnlar. Denna myllrande metropol kan också skryta med ett effektivt dräneringssystem, ventilation och till och med luftkonditionering. Varm luft strömmar ut genom hål i stackens topp. Sval luft kommer upp genom stackens botten. Ytterligare nerkylning sker genom ett enkelt avdunstningssystem: Termiterna sprejar väggarna med vatten genom att spotta på dem. När vattnet avdunstar kyls luften ner, vilket bidrar till luftcirkulationen. Därför kan termitboet hålla en behaglig temperatur på 30 grader Celsius under dygnets alla 24 timmar!
Termitsamhället
Ännu mer häpnadsväckande är termitsamhället. En del termitstackar härbärgerar effektiva samhällen, eller kolonier, på uppemot fem miljoner invånare. Långtifrån att vara kaotisk är en sådan koloni ett exempel på effektivitet. Termitfamiljen består av tre kaster, nämligen arbetare, soldater och ett reproducerande par. Arbetarna utför själva arbetet med att bygga stackarna och använder då sin saliv som cement.
Soldaterna är de mer aggressiva medlemmarna av familjen. De är utrustade med kraftiga käkar och skarpa tänder, och de skyddar borgen mot angripare, till exempel vandringsmyror. De agerar också som livvakter och skyddar arbetarna, när dessa vågar sig utanför stacken för att leta efter föda. Om så behövs tar soldaterna till kemisk krigföring; en särskild körtel fungerar som en vattenpistol och sprutar ut en dödande vätska.
Hur återgäldas soldaterna för sina tjänster? Jo, det verkar som om deras käkar är så stora att de inte kan tugga födan och äta själva. När en soldat blir hungrig gnider den därför helt enkelt en antenn mot huvudet på en arbetare. Det betyder: ”Mata mig!” Arbetaren svarar genom att lägga halvsmält föda i soldatens mun.
I det kungliga gemaket och i fullständigt mörker lever det reproducerande paret — kungen och drottningen. Drottningen är kolossal i jämförelse med sin mycket mindre make. Hennes bakkropp, uppsvälld av ägg, vittnar om hennes häpnadsväckande fortplantningsförmåga. Det beräknas att hon kan lägga mellan 4.000 och 10.000 ägg om dagen. Det är inte att undra på att någon har kallat drottningen ”en automatisk äggläggningsmaskin”.
Det kungliga paret har inte mycket privatliv. De uppvaktas av ett lag arbetartermiter som omger drottningen och tar hand om hennes omedelbara behov och förser henne med föda. Allteftersom äggen läggs, bär arbetarna i väg dem mellan sina käkar till barnkammaren.
Vänner eller fiender?
Inte många skulle förneka att dessa insekter är fascinerande, men ändå betraktar de flesta dem som ett plågoris — som fiender! Doktor Richard Bagine, som är chef för avdelningen för ryggradslösa djur vid National Museum of Kenya, berättar för Vakna!: ”Det är sant att folk betraktar termiten som en av de största skadegörarna bland insekterna. Men vetenskapsmän ser annorlunda på termiterna. I sin naturliga miljö är termiterna nyttiga medlemmar i växt- och djursamhället.
För det första bryter de ner dött växtmaterial till enkla kemiska föreningar. På så sätt återvinner termiterna näringsämnen som växterna behöver. För det andra utgör de en betydande näringskälla. De äts av nästan alla sorters fåglar och av många däggdjur, reptiler, amfibier och även av andra insekter. Många människor i västra och norra Kenya tycker också om den söta, fylliga smaken hos termiterna, som är mycket rika på fett och proteiner. För det tredje hjälper de till med att bereda jorden. Termiterna blandar de undre och övre jordskikten, när de bygger och reparerar sina bon. De bryter ner stora stycken dött växtmaterial till mindre delar och framställer på så sätt mylla. När de förflyttar sig i jorden, gör de gångar för luft och vatten som växternas rötter behöver. På så sätt förbättrar termiterna jordens konsistens, struktur och bördighet.”
Men varför invaderar termiter mänsklig bebyggelse? Doktor Bagine säger: ”Folk har flyttat till termiternas naturliga hemvist och minskat tillgången på de växter som termiterna använde. Termiterna måste äta för att leva, och de livnär sig vanligtvis på döda växter. När dessa tas ifrån dem, livnär de sig på människogjorda byggnadsverk, till exempel boningshus och sädesmagasin.”
Så även om termiten ibland tycks vara en skadegörare, är den absolut inte vår fiende. Den är sannerligen ett slående exempel på Jehovas storslagna skaparkraft. (Psalm 148:10, 13; Romarna 1:20) I Guds kommande nya värld kommer människan, när hon lär sig att leva i harmoni med djurvärlden, utan tvivel att se den oansenliga termiten som en vän och inte som en fiende. — Jesaja 65:25.
[Bilder på sidan 17]
En typisk borgliknande termitstack
Infällt: Arbetartermiter
[Bild på sidan 18]
Soldattermiten, med sitt stora huvud och körtlar som producerar dödande kemikalier, är utrustad för att försvara termitkolonin
[Bild på sidan 18]
Drottningen. Bakkroppen är uppsvälld av ägg
[Bild på sidan 18]
Drottningen med sin uppvaktning