Science fiction — en genre på frammarsch

ÅR 1982 inträffade något nytt inom den amerikanska filmindustrin. Enligt The Illustrated History of the Cinema var den mest populära ”aktören” under filmsäsongen 1982/1983 över huvud taget inte en människa, utan ET, den groteska men ändå ”gulliga” rymdvarelse som hade huvudrollen i filmen med samma namn.

Detta är ett av många bevis på den stora popularitet som science fiction (SF) har kommit att röna på senare år. Från att tidigare ha varit förvisade till billiga veckotidningar och betraktats som en sysselsättning för enstöringar och drömmare har science fiction-berättelser nu blivit en erkänd genre inom traditionell underhållning. Vad är då orsaken till denna snabbt växande popularitet?

För att kunna besvara den frågan måste vi göra en kort historisk återblick. Sedan urminnes tider har människor berättat fantastiska historier för att väcka beundran eller respekt eller helt enkelt roa. Under 1600- och 1700-talen trädde emellertid Europa in i en era av vetenskapligt och materiellt framåtskridande. Många började ifrågasätta traditionella uppfattningar och auktoriteter. I denna atmosfär frodades spekulationer om hur vetenskapliga landvinningar skulle komma att påverka mänskligheten i framtiden.

Det råder delade meningar om vem som egentligen är upphovsmannen till science fiction. Sextonhundratalsförfattarna Francis Godwin och Cyrano de Bergerac skrev romaner som handlade om rymdfärder, och Mary Shelleys bok Frankenstein, som utkom år 1818, handlar om en vetenskapsman med förmåga att skapa liv och skildrar de fruktansvärda konsekvenserna.

Somliga författare använde den här typen av litteratur för att framhäva det mänskliga samhällets brister. Jonathan Swift, till exempel, kritiserade 1700-talets engelska samhälle genom att fläta in sin satir i en berättelse om en rad fantastiska resor. Resultatet blev Gullivers resor, en bitande sarkastisk allegori som har kallats science fiction-romanens ”första litterära mästerverk”.

Författarna Jules Verne och H. G. Wells är dock de som vanligtvis tillskrivs äran av att ha gett science fiction-romanen dess nuvarande form. År 1865 skrev Verne Från jorden till månen — den första av en lång rad succéromaner. År 1895 utkom H. G. Wells’ populära bok Tidsmaskinen.

Från fantasi till verklighet

I början av 1900-talet började vetenskapsmän försöka förverkliga en del av dessa visionärers drömmar. Enligt boken Die Großen (De stora) ägnade den tyske fysikern Hermann Oberth många år åt att försöka realisera Jules Vernes dröm om bemannade rymdfärder. Oberths beräkningar kom att utgöra en vetenskaplig grund till dagens rymdfart. Han var emellertid inte den ende vetenskapsman som påverkats av science fiction. Den populäre science fiction-författaren Ray Bradbury förklarar: ”Wernher von Braun och hans kolleger i Tyskland och alla i Houston och Cape Kennedy läste H. G. Wells och Jules Verne när de var barn. De bestämde sig för att när de blev vuxna, skulle de se till att allt detta blev verklighet.”

Science fiction har i själva verket varit en språngbräda till förnyelse inom många olika områden. Författaren René Oth hävdar att det knappast finns några ”uppfinningar eller upptäckter som inte är förutsagda i science fiction-litteraturen”. Ubåtar, robotar och bemannade rymdraketer var vardagsmat i science fiction-romanerna långt innan de blev verklighet. Science fiction-författaren Frederik Pohl säger med tanke på detta: ”Att läsa science fiction är att vidga sinnet.”

All science fiction handlar förstås inte om vetenskap. Några av de mest populära böckerna och filmerna i den här genren är av en typ som ibland har kallats science fantasy. Medan rena science fiction-berättelser ofta kännetecknas av vetenskaplig trovärdighet, begränsas sådana fantasiskildringar endast av författarens fabuleringsförmåga. Inslag av magi och trolldom kan också förekomma.

Hur tillförlitliga är då science fiction-författarnas framtidsvisioner? Är all science fiction värd att läsa eller titta på? De följande artiklarna tar upp dessa frågor.

[Bild på sidan 3]

Jules Vernes roman ”Från jorden till månen” bidrog i hög grad till att stimulera intresset för rymdfärder

[Bildkälla på sidan 3]

Raketskepp: General Research Division/The New York Public Library/Astor, Lenox and Tilden Foundations