Science fiction av i dag

BILAR, telefoner, datorer — skulle någon för mer än 130 år sedan ha kunnat förutse sådana uppfinningar? Ja, science fiction-författaren Jules Verne gjorde det! Detta häpnadsväckande vetenskapliga förutseende kommer till synes i ett nyupptäckt manuskript av en Jules Verne-roman med titeln ”Paris i tjugonde århundradet”. I denna tidigare opublicerade roman beskriver Verne till och med en apparat som är förbluffande lik en modern faxapparat!a

Men även de mest skarpsinniga science fiction-författare kommer sorgligen till korta när det gäller att sia om framtiden. Jules Vernes bok Till jordens medelpunkt är kanske fascinerande att läsa, men dagens vetenskapsmän vet att det inte är möjligt att göra en sådan resa. Det verkar inte heller troligt att vi år 2001 kommer att få uppleva bemannade raketfärder till Jupiter eller andra planeter, som somliga förutsagt.

Science fiction-författarna har också misslyckats med att förutsäga många av de fantastiska vetenskapliga landvinningar som har gjorts. I en artikel i tidskriften The Atlantic Monthly erkänner science fiction-författaren Thomas M. Disch: ”Tänk till exempel på att man inte lyckats förutse dataåldern ... , växthuseffekten, förstöringen av ozonskiktet eller aids. Tänk på den nya geopolitiska maktobalansen. Ja, tänk på allt detta och fråga dig själv vad science fiction har sagt om det. Så gott som ingenting.”

Science fiction — en storindustri

För entusiasterna är science fiction naturligtvis inte en fråga om krass vetenskap, utan om underhållning. Det finns emellertid de som ifrågasätter dess värde även i detta avseende. Sitt rykte som skräplitteratur fick genren under första hälften av det här seklet, när en rad billiga veckotidningar började specialisera sig på science fiction-berättelser. Den första av dessa, tidskriften Amazing Stories, började utkomma år 1926. Dess grundare, Hugo Gernsback, anses ha myntat ett ord som utvecklades till termen ”science fiction”. Många menade att dessa sensationella äventyrsberättelser hade föga litterärt värde, om alls något.

Efter andra världskriget började man ta genren mer på allvar. Den dramatiska roll som tekniska landvinningar hade spelat i kriget gav vetenskapen ökad prestige. Science fiction-författarnas förutsägelser började förefalla mer trovärdiga. Resultatet blev att serietidningar och pocketböcker med science fiction-motiv började publiceras på löpande band. Inbundna science fiction-romaner låg högt på bestsellerlistorna. I sina försök att tillgodose massornas smak offrade man emellertid ofta den litterära kvaliteten — och även den vetenskapliga trovärdigheten. Science fiction-författaren Robert A. Heinlein säger beklagande att ”allt som gick att läsa och var någorlunda underhållande” fick en säker marknad, däribland ”många dåliga och spekulativa romaner”. Författarinnan Ursula K. Le Guin tillägger att även ”medelmåttig litteratur” kommer ut i tryck.

Men trots denna kritik skördar genren nu större framgångar än någonsin tidigare, och den har fått god hjälp på vägen, inte av vetenskapen, utan av filmindustrin.

Science fiction på vita duken

Science fiction-filmer har varit i ropet ända sedan år 1902, då Georges Méliès gjorde filmen ”Resan till månen”. Längre fram fascinerades en hel generation av unga biobesökare av ”Blixt Gordon”. År 1968, ett år innan den första människan landade på månen, kom filmen ”2001 — ett rymdäventyr”, en science fiction-film som inte bara blev en kassasuccé, utan också rönte konstnärligt erkännande. Från och med nu började Hollywood lägga ner stora penningsummor på science fiction-filmer.

I slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet svarade sådana filmer som ”Alien”, ”Stjärnornas krig”, ”Blade Runner” och ”ET” för hälften av Amerikas samlade biljettintäkter. En av de största publiksuccéerna genom tiderna var faktiskt en science fiction-film — ”Jurassic Park”. I filmens släptåg kom ett tusental Jurassic Park-produkter som översvämmade marknaden. Televisionen har också varit snabb att följa den inslagna vägen. Den populära TV-serien ”Star Trek” tjänade som förebild för en lång rad program om rymden.

Många menar emellertid att vissa science fiction-författare har sneglat alltför mycket på det som för ögonblicket är populärt och gjort avkall på de egenskaper som en gång gav science fiction ett mått av värde. Den tyske författaren Karl Michael Armer hävdar att science fiction nu rätt och slätt är ett ”varumärke”, som ”inte längre definieras efter innehållet, utan efter marknadsmässiga principer”. Andra säger beklagande att de verkliga ”stjärnorna” i dagens science fiction-filmer inte är skådespelarna, utan effekter av olika slag. En kritiker säger till och med att science fiction som genre är ”bottenlöst dålig och motbjudande i så många av sina manifestationer”.

Många så kallade science fiction-filmer handlar till exempel inte alls om vetenskapliga upptäckter eller om framtiden. Futuristiska iscensättningar används ibland bara som en inramning för detaljerade våldsscener. Författaren Norman Spinrad påpekar att i många av dagens science fiction-berättelser är det någon som blir ”skjuten, knivhuggen, vaporiserad, dödad med laser, sönderklöst, uppslukad eller sprängd i luften”. I många filmer skildras denna lemlästning med ohygglig realism.

En annan sak som ger anledning till oro är de övernaturliga inslag som förekommer i ett antal böcker och filmer. Även om somliga kanske betraktar sådana berättelser som blott och bart en allegorisk kamp mellan det goda och det onda, har somliga av dessa skildringar lämnat allegorins område och förespråkar spiritistiska sedvänjor.

Behovet av balans

Bibeln fördömer naturligtvis inte fantasiskildringar som sådana. I Jotams liknelse om träden sägs själlösa växter tala med varandra och till och med smida planer och ränker. (Domarna 9:7—15) Profeten Jesaja använde sig likaså av ett fantasifullt bildspråk, när han beskrev hur sedan länge döda härskare samtalade med varandra i graven. (Jesaja 14:9—11) Till och med Jesus beskrev i en del av sina liknelser sådant som inte kan inträffa i verkligheten. (Lukas 16:23—31) Syftet med dessa skildringar var emellertid inte enbart att roa, utan att upplysa och undervisa.

Vissa författare i våra dagar kan också ha goda skäl att använda sig av en futuristisk inramning för att undervisa eller underhålla. Samvetsgranna kristna bör emellertid hålla i minnet att Bibeln uppmanar oss att koncentrera vår uppmärksamhet på sådant som är kyskt och uppbyggande. (Filipperna 4:8) Den påminner oss också om att ”hela världen befinner sig i den ondes våld”. (1 Johannes 5:19) En del science fiction-filmer och -böcker har tjänat som ett språkrör för idéer och filosofier som är helt i strid med Bibeln, till exempel evolutionsteorin, läran om människosjälens odödlighet och tron på reinkarnation. Bibeln uppmanar oss att ta oss till vara, så att vi inte faller offer för ”den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition”. (Kolosserna 2:8) Denna varning är tillämplig på science fiction, liksom på allt annat som vi läser och tittar på. Vi bör vara selektiva i vårt val av underhållning. — Efesierna 5:10.

Som tidigare nämnts är många populära filmer fulla av våldsscener. Kan en kosthållning bestående av meningslös blodsutgjutelse behaga Jehova, om vilken det sägs: ”Den som älskar våld, honom hatar Hans själ sannerligen”? (Psalm 11:5) Och eftersom spiritism fördöms i Bibeln, bör kristna bruka urskillning även i fråga om böcker och filmer som innehåller inslag av till exempel magi eller trolldom. (5 Moseboken 18:10) Tänk också på att även om vuxna kanske inte har så svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, så är det inte lika lätt för barn. Föräldrar bör därför vara observanta på hur deras barn påverkas av vad de läser och ser.b

Somliga kanske rentav beslutar sig för att välja andra typer av läsestoff och underhållning. Sådana personer bör emellertid inte sätta sig till doms över dem som fattar ett annorlunda beslut och inte heller göra stridsfrågor av sådana angelägenheter som var och en själv måste besluta om. — Romarna 14:4.

Å andra sidan gör kristna som väljer att som avkoppling läsa eller titta på sådant stoff väl i att tänka på Salomos varnande ord: ”Framställandet av många böcker är det ingen ände på, och att hänge sig mycket åt dem är tröttande för köttet.” (Predikaren 12:12) Många människor i dagens värld har uppenbarligen gått till överdrift i sitt intresse för science fiction-böcker och -filmer. Science fiction-föreningar har vuxit upp som svampar ur jorden. Enligt tidskriften Time finns det ”Star Trek”-entusiaster på fem kontinenter som lär sig det påhittade språket klingon, som talas i dessa filmer. Ett sådant extremt beteende är emellertid inte i harmoni med Bibelns råd i 1 Petrus 1:13: ”Bevara fullständigt er besinning [”var balanserad”, fotnot i NW, studieutgåvan].”

Inte ens när den är som bäst kan science fiction tillfredsställa människans nyfikenhet beträffande framtiden. De som verkligen vill veta hur framtiden kommer att gestalta sig måste vända sig till en tillförlitlig källa. Du kan läsa mer om detta i nästa artikel.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 7]

Föräldrar bör övervaka sina barns val av underhållning

[Bild på sidan 7]

Kristna måste vara selektiva när det gäller att läsa eller titta på science fiction