Tobaksbolagen i blåsväder
ENLIGT uppgifter som publicerades i The New York Times den 26 juli 1995 har ”justitiedepartementet sammankallat en förundersökningskommitté i New York med uppgift att utreda huruvida tobaksbolagen har gett myndigheterna oriktiga uppgifter gällande innehållet i och de skadliga verkningarna av cigarretter. Det är troligt att departementet sammankallar en andra panel för att undersöka huruvida ansvariga representanter för bolagen har ljugit för kongressen om tobaksprodukter.”
Vad ligger bakom detta? Artikeln förklarade bakgrunden. I april 1994 vittnade höga chefer vid de sju ledande tobaksbolagen i Förenta staterna under ed inför en kongresskommitté om att ”de inte trodde att nikotin var beroendeframkallande, att cigarretter orsakade sjukdom eller att deras företag manipulerade nikotinhalten i tobaksprodukter”.
Men taket skulle snart falla ner över dem — deras bedyrande av sin oskuld höll inte — när två tusen dokument med besvärande bevis för motsatsen kom fram i ljuset i juni 1995. Dessa dokument visar att tobaksforskare har använt 15 år för att studera nikotinets ”farmakologiska” verkningar på kroppen, hjärnan och beteendet hos rökare. Doktor Victor DeNoble, som tidigare sysslat med vetenskaplig forskning vid ett av bolagen, beskriver vad som var den viktigaste upptäckten vid dessa studier: ”Bolaget kom att inse att de kunde reducera tjäran men öka nikotinet och fortfarande få rökaren att tycka att cigarretten var godtagbar. Efter all sin forskning kom de fram till att nikotin inte bara var lugnande eller stimulerande, utan att det i första hand hade sin verkan i det centrala nervsystemet, i hjärnan, och att människor rökte på grund av de verkningar som rökningen har på hjärnan.”
Enligt The New York Times visade företagens studier att ”oavsett vilket märke som människor rökte, så var de benägna att se till att få den mängd nikotin de behövde genom att dra djupare bloss, behålla röken i munnen under längre tid eller röka fler cigarretter”. Bolagens forskare försökte framställa en cigarrett med låg tjärhalt som hade tillräckliga halter av nikotin för att tillfredsställa rökaren.
Dokumenten avslöjade också att bolagen visade ett mycket stort intresse för sina kunder. Under mer än 15 år fingranskade ett av dem collegestuderande. I en stad i Iowa frågade man ut människor, bland dem några 14-åriga rökare, om deras rökvanor.
En sammanslutning av advokater och jurister som förbereder stämning mot sju tobaksbolag betraktar avslöjandet av dessa dokument som en välsignelse. De anklagar tobaksbolagen för att medvetet ha dolt sin kännedom om nikotinets beroendeframkallande verkningar och för att ha manipulerat nikotinhalterna i avsikt att stimulera beroendet. En jurist menade att ingen jury i världen kommer att tro att de här bolagen ägnade sig åt forskning av detta slag som hobby.
Ju mer blåsvädret tilltar i industriländerna, desto snabbare drar sig tobaksröken mot utvecklingsländerna. För 40 år sedan var det på södra halvklotet eller i utvecklingsländerna praktiskt taget inga kvinnor och endast omkring 20 procent av männen som rökte. Men i dag är 8 procent av alla kvinnor och 50 procent av alla män tobaksrökare — och siffran stiger. ”Röken”, säger forskare, ”drar söderöver.”
En av Vakna!:s korrespondenter rapporterar om trenden
Vår medarbetare i Brasilien ger en del allmänna synpunkter kring situationen på södra halvklotet. Forskningen i den industrialiserade världen tecknar en bild av dödligheten som aldrig förr för tobaksrökaren. Det har sin verkan. ”Länder som har insett det nödvändiga i att informera allmänheten börjar nu se början till en nedgång i tobakskonsumtionen”, rapporterar Världshälsoorganisationen (WHO). Panos, en upplysningsorganisation med säte i London, tillägger: ”På norra halvklotet är rökning inte längre socialt accepterat i många hem, på allmänna platser och på arbetsplatser”, och de flesta inser nu att ”rökning kan döda dem”. ”Tobaksindustrin flyttar söderut.”
Som en kontrast till denna situation har det visat sig vara lika lätt att öppna en helt ny marknad på södra halvklotet som det är att öppna ett paket cigarretter. Förhållandena i utvecklingsländerna är frestande för tobaksindustrin. I 3 av 4 utvecklingsländer finns det inga förbud mot tobaksreklam, och samtidigt är den allmänna medvetenheten om farorna med rökning låg. ”Människor känner inte till riskerna med rökning, eftersom de inte har fått veta något om dem”, konstaterar Panos.
För att förmå unga kvinnor — en av tobaksindustrins främsta målgrupper — att tända sin första cigarrett ”utmålas rökning i reklamen som något glamoröst och levnadsglatt, något som självständiga kvinnor njuter av”. Tobaksreklamen verkar misstänkt lik den som användes i industriländerna för ett halvsekel sedan. Reklamen fungerade på den tiden. Enligt en källa dröjde det inte länge förrän var tredje kvinna ”rökte med samma entusiasm som män”.
I dag visar den intensifierade aggressiva reklamen som inriktar sig på oupplysta kvinnor i utvecklingsländerna att den ”framgång” som cigarrettreklamen hade under 1920- och 1930-talen med säkerhet kommer att upprepas. Den dystra framtidsutsikten är därför den att miljontals unga kvinnor i världens fattigare länder för närvarande löper risk att, som en iakttagare uttrycker det, bli ”vackra tonårsnikotinister”.
Den främsta måltavlan
Även om kvinnor utgör en av tobaksbolagens viktigaste målgrupper, är det de unga som är deras främsta mål. Det lönar sig att göra reklam med hjälp av tecknade serier och att sätta cigarrettmärkesreklam på leksaker, och det lönar sig också att sponsra sportevenemang.
Tidskriften Panoscope rapporterar att ”en stor andel” av ungdomarna i Kina ”börjar röka cigarretter”. Uppemot 35 procent av ungdomarna mellan 12 och 15 år och omkring 10 procent av ungdomarna mellan 9 och 12 år är rökare. I Brasilien, uppgav dagstidningen Folha de S. Paulo, beräknar man att omkring tio miljoner ungdomar röker. Är de omedvetna om farorna? ”Jag vet att det är skadligt att röka cigarretter”, säger Rafael, en 15-årig brasiliansk pojke som röker ett och ett halvt paket cigarretter om dagen, ”men det är väldigt gott.” Vad blir resultatet av en sådan lättsinnig inställning? ”Varje dag”, skriver Panos i sin rapport, ”börjar åtminstone 4.000 ungdomar röka.”
Tobaksindustrin exporterar en del produkter till södra halvklotet, produkter som innehåller mer tjära och nikotin än de märken som säljs på norra halvklotet. Anledningen är uppenbar. ”Jag ber inte om ursäkt för nikotinet”, sade en företrädare för tobaksindustrin för några år sedan. ”Det är det som gör att vi får sälja igen. Det är det som gör att folk kommer tillbaka.” Det fungerar. Den holländska boken Roken Welbeschouwd (Rökningens alla sidor) bekräftar detta: ”På grund av de höga nikotinhalterna blir man beroende mycket snabbare, och detta öppnar möjligheter för en ökning av konsumtionen och försäljningen genom att man gradvis sänker halterna.”
”Tobaksindustrin”, avslutar Panos, ”betraktar södra halvklotet som den marknad som skall hålla industrin i gång.”
Att röka eller leva vidare?
Om du lever i ett utvecklingsland, hur kommer du då att handla? Fakta talar sitt tydliga språk. Fram till omkring år 1950 var dödsfall till följd av rökningsrelaterade sjukdomar försumbara på södra halvklotet, men i dag dör en miljon människor varje år på grund av sjukdomar som är förknippade med rökning. WHO ger emellertid den varnande prognosen att antalet människor i utvecklingsländerna som dör varje år på grund av rökningsrelaterade sjukdomar inom 30 år kommer att öka till sju miljoner. Cigarretter är, tvärtemot vad reklamen säger, till sist spikar i likkistan.
Du kanske säger att du är medveten om farorna. Det är bra, men vad kommer du att göra med den kunskapen? Kommer du att vara lik den rökare som hade läst så många hemska saker om rökning att han beslutade sig för att sluta läsa? Eller kommer du att vara smart nog att se igenom den rökridå som tobaksreklamen lagt ut och säga nej till rökning? Det är sant att tobaksröken drar söderöver — men den behöver inte blåsa din väg!
[Ruta på sidan 19]
Kina — på första plats
Zhang Hanmin, en 35-årig arbetare i Kina, kupar sina händer och tänder en cigarrett. ”För att säga som det är”, säger han, ”så kan jag klara mig bra utan en massa saker, men cigarretter är något som jag inte klarar mig utan.” Det tycks som om man skulle kunna säga detsamma om 300 miljoner andra av Zhangs landsmän. Sedan 1980-talet har Kina ”producerat mer, sålt mer och rökt mer än något annat land”. Årligen ”säljs miljarder cigarretter till en befolkning av inbitna rökare”, vilket gör att Kina kommer ”på första plats bland världens rökande nationer”. — Tidskriften Panoscope.
[Ruta på sidan 20]
Cigarretter med ”garanti”?
Fastän tre miljoner människor dör varje år på grund av rökningsrelaterade sjukdomar, fortsätter reklamen att säga till rökare att deras vana är riskfri. En annons som nyligen var införd i en brasiliansk tidskrift lanserade ett nytt cigarrettmärke som skulle ”komma med en fabriksgaranti”. Annonsen försäkrade: ”Din bil har garanti, din TV har garanti, din klocka har garanti. Det har din cigarrett också.” Flertalet annonser måste dock ge en upplysning som kroniskt sjuka rökare kan bekräfta — att den enda garanti man kan lämna är att ”rökning är skadligt för hälsan”.
[Bild på sidan 19]
En av de främsta målgrupperna — kvinnor i utvecklingsländer
[Bildkälla]
Foto: L. Taylor, WHO
[Bild på sidan 20]
Omedveten om riskerna?
[Bildkälla]
WHO