Använd mediciner förståndigt

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I NIGERIA

KVINNAN klagade över att hon hade huvudvärk och magsmärtor. Läkaren hade ett kort samtal med henne. Han ordinerade sedan en tredagarskur injektioner mot malaria och vidare paracetamol för att stoppa huvudvärken, två mediciner för att lindra vad som skulle ha kunnat vara magsår, lugnande medel mot hennes oro och slutligen, utöver allt detta, en kur multivitaminer. Räkningen var dyr, men kvinnan gjorde inga invändningar. Hon gick glad sin väg, övertygad om att medicinerna skulle avhjälpa hennes problem.

Sådana konsultationer är inte ovanliga i Västafrika. En undersökning i ett större västafrikanskt land visade att läkare vid allmänna hälsocentraler skriver ut i genomsnitt 3,8 olika läkemedel per patient och besök. Många människor anser faktiskt att en bra läkare är en läkare som skriver ut många mediciner.

Man kanske kan förstå västafrikanernas tillit till mediciner, när man tänker på hur hälsosituationen var tidigare. För över 40 år sedan skrev författaren John Gunther följande om gångna tider: ”Slavkusten blev inte bara många svartas öde; många vita, som kom hit, dog i denna del av Afrika, vilken är känd som ’den vite mannens grav’. Den oinskränkte härskaren längs Guineakusten var i århundraden myggan. Gula febern, sumpfebern, malarian var dess onda redskap. Västkustklimatets dödlighet är inte bara en gammal legend — den ligger inom de levande generationernas minne. En känd anekdot illustrerar förhållandet. En konsulattjänsteman, som blivit placerad i Nigeria, ställde en fråga om sina pensionsförhållanden. ’Pension?’ svarade hans chef. ’Käre vän, ingen, som slår sig ner i Nigeria, lever tillräckligt länge för att bli pensionerad.’”

Tiderna har förändrats. I våra dagar finns det läkemedel som bekämpar inte bara de sjukdomar som sprids av myggor, utan också många andra sjukdomar. Enbart vaccinerna har dramatiskt minskat dödligheten i mässling, kikhosta, stelkramp och difteri. Tack vare vacciner har smittkoppor utrotats. Också polio kan snart vara en sjukdom som hör det förgångna till.

Det är inte att undra på att många afrikaner i våra dagar har en stark tilltro till medicinernas värde. En sådan tilltro är naturligtvis inte begränsad till Västafrika. I USA skriver läkarna ut mer än 55 miljarder recept årligen. I Frankrike köper människor i genomsnitt 50 burkar piller om året. I Japan lägger invånarna i genomsnitt ut mer än 400 dollar per år på mediciner.

Nyttan kontra riskerna

Våra dagars läkemedel har gjort mycket för att hjälpa människor. När de används rätt, befrämjar de hälsan, men när de används fel, kan de vara skadliga och rentav dödliga. I USA tas omkring 300.000 människor in på sjukhus varje år på grund av negativa reaktioner mot olika läkemedel, och 18.000 dör.

För att kunna använda mediciner förståndigt är det viktigt att du inser att det alltid finns ett riskmoment med i bilden. Alla läkemedel, till och med aspirin, kan ge biverkningar. Sannolikheten för biverkningar är större om du tar flera mediciner samtidigt. Mat och dryck påverkar också hur ett läkemedel verkar i kroppen och kan förstärka eller försvaga dess effekt.

Det finns också andra risker. Du kan få en allergisk reaktion mot ett visst läkemedel. Om du inte följer anvisningarna när du tar mediciner — rätt dos under rätt tid — kommer de förmodligen inte att hjälpa dig, utan kan rentav skada dig. Det kan också bli följden om din läkare ordinerar fel medicin eller onödiga mediciner. Du riskerar också skadliga verkningar om du tar för gamla, undermåliga eller förfalskade mediciner.

För att minimera riskerna bör du veta så mycket som möjligt om de mediciner du tar. Du kan ha stor nytta av att känna till fakta.

Antibiotika — fördelar och nackdelar

Sedan antibiotika började utvecklas för omkring 50 år sedan, har de räddat livet på miljontals människor. De har betvingat sådana fruktade sjukdomar som spetälska, tuberkulos, lunginflammation, scharlakansfeber och syfilis. De spelar också en viktig roll när det gäller att bota andra infektionssjukdomar.

Doktor Stuart Levy, professor i medicin vid Tufts University Medical School i USA, sade: ”[Antibiotika] har revolutionerat läkekonsten. Ingen annan enskild faktor har i så hög grad ändrat den medicinska historien.” En annan medicinsk auktoritet säger: ”De är den grundval på vilken den moderna läkekonsten är byggd.”

Men innan du rusar i väg till doktorn och ber att få ett förråd antibiotika, så tänk över de negativa aspekterna. När antibiotika används felaktigt, kan de göra mer skada än nytta. Det beror på att antibiotika verkar genom att angripa och döda bakterier i kroppen. Men de dödar inte alltid alla de skadliga bakterierna; vissa bakteriestammar motstår angreppet. Dessa resistenta stammar överlever inte bara, utan förökar sig och överförs från person till person.

Penicillin var till exempel en gång i tiden mycket effektivt när det gällde att bota infektioner. Nu marknadsför läkemedelsföretagen flera hundra olika varianter av penicillin, delvis på grund av att allt fler bakteriestammar blivit resistenta.

Vad kan du göra för att undvika problemen? Om du verkligen behöver antibiotika, förvissa dig då om att de ordineras av en kvalificerad läkare och att du får dem från behörigt håll. Övertala inte din läkare att genast skriva ut antibiotika — han eller hon kanske vill ta en del prover först för att vara säker på att det antibiotikum som ordineras är rätt typ för din sjukdom.

Det är också viktigt att du tar rätt dos under rätt tid. Du skall ta hela den föreskrivna mängden antibiotika, även om du känner dig bättre innan kuren är slut.

Är injektioner bättre än tabletter?

”Jag vill ha en injektion!” De orden får många som arbetar inom hälsovården i utvecklingsländerna höra. Orsaken till en sådan begäran är uppfattningen att läkemedel som sprutas in direkt i blodbanan är effektivare än läkemedel som intas i tablettform. I somliga länder är det vanligt att man ser icke legitimerade ”injektionsläkare” erbjuda sina tjänster på marknaderna.

Injektioner medför sådana risker som piller och tabletter inte gör. Om nålen inte är ren, kan patienten bli infekterad med hepatit, stelkramp och till och med aids. En smutsig nål kan också orsaka en smärtsam böld. Riskerna ökar om injektionen ges av någon som inte är kompetent.

Om du verkligen behöver en injektion, se då till att den ges av någon som har de medicinska kvalifikationerna. Du bör för att skydda dig alltid förvissa dig om att både nålen och sprutan är steriliserade.

Förfalskade läkemedel

Läkemedelsindustrin i världen är en lukrativ näringsgren, som inbringar omkring 170 miljarder dollar om året, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Samvetslösa individer utnyttjar ivrigt situationen och tillverkar förfalskade mediciner. Förfalskade läkemedel ser ut som äkta läkemedel — också etiketterna och förpackningarna — men de är värdelösa.

Förfalskade mediciner finns överallt, men de är speciellt vanliga i utvecklingsländerna. Handeln med förfalskade läkemedel får tragiska konsekvenser. I Nigeria dog 109 barn av njursvikt, sedan de svalt en smärtstillande mixtur som innehöll lösningsmedel för industriellt bruk. I Mexico fick brännskadade personer svåra hudinfektioner av förmenta läkemedel som innehöll sågspån, kaffe och jord. I Burma kan många bybor ha dött i malaria därför att de tagit ett förfalskat preparat som inte var verksamt mot malaria. ”De som löper den största risken”, uppger WHO, ”är återigen de fattigaste, som ibland tror att de gör en bra affär, när de köper vad som förefaller vara en effektiv medicin som tillverkats av ett respektabelt företag.”

Hur kan du skydda dig mot förfalskade läkemedel? Förvissa dig om att det du köper kommer från pålitligt håll, exempelvis ett sjukhusapotek.a Köp inte medicin av gatuförsäljare. En apotekare i Benin City i Nigeria säger varnande: ”För gatuhandlarna är medicinförsäljningen bara ett geschäft. De lämnar ut mediciner som om de vore karameller eller kakor. De mediciner de handlar med är ofta för gamla eller förfalskade. De här människorna vet ingenting om de mediciner de säljer.”

Problemet med fattigdom

Den medicinska behandling en person får bestäms ofta av hur mycket pengar han eller hon har. För att spara pengar och tid bryr sig människor i utvecklingsländerna ofta inte om att gå till läkaren, utan vänder sig direkt till apoteket för att köpa läkemedel som enligt lag är receptbelagda. Eftersom de har använt medicinen tidigare eller därför att vänner rekommenderar den, vet de vad de vill ha mot sin sjukdom. Men vad de vill ha kanske inte är vad de behöver.

Människor försöker spara pengar också på andra sätt. En läkare tar prover på en patient och skriver ut en viss medicin. Patienten går med receptet till apoteket, men upptäcker att medicinen är dyr. I stället för att då försöka få ihop extra pengar köper människor ofta en billigare medicin eller köper inte hela den mängd medicin som ordinerats.

Behöver du verkligen medicin?

Om du verkligen behöver medicin, ta då reda på vad det är du tar. Tyck inte att det är genant att ställa frågor till läkaren eller apotekaren angående det läkemedel som ordinerats. Du har rätt att få information. När allt kommer omkring är det ju din kropp som kan få lida.

Om du inte använder medicinen rätt, kanske du inte blir frisk. Du måste få veta hur mycket du skall ta, när du skall ta medicinen och hur länge du skall ta den. Du behöver också få veta vilka födoämnen, drycker och andra mediciner eller aktiviteter som du måste undvika medan du tar medicinen. Du behöver dessutom känna till eventuella biverkningar och vad du skall göra om sådana uppstår.

Kom också ihåg att läkemedel inte är lösningen på alla medicinska problem. Du kanske inte alls behöver mediciner. I tidskriften World Health, som utges av WHO, sägs det: ”Använd medicin endast när det är nödvändigt. Vila, bra mat och mycket vätska är ofta allt som behövs för att en människa skall bli bra.”

[Ruta/bild på sidan 12]

”Plågor finns det i mängd, likaså sätt att få bot”, skrev en romersk skald för omkring 2.000 år sedan. I dag skulle skalden kanske ha skrivit: ”Plågor finns det i mängd, likaså piller”! Ja, det verkar finnas ett piller för så gott som varje sjukdom, verklig eller inbillad. Enligt Världsbanken finns det omkring 100.000 olika sorters läkemedel i världen, framställda av mer än 5.000 aktiva substanser.

[Ruta/bild på sidan 13]

Det förståndiga bruket av mediciner

1. Använd inte för gamla mediciner. Kontrollera utgångsdatum.

2. Köp från pålitligt håll. Köp inte av gatuförsäljare.

3. Förvissa dig om att du förstått anvisningarna rätt och följ dem.

4. Använd inte mediciner som ordinerats åt någon annan.

5. Insistera inte på att få injektioner. Läkemedel som tas genom munnen är ofta lika effektiva.

6. Förvara mediciner enligt anvisningarna och utom räckhåll för barn.

[Fotnoter]