Hur man undviker att sätta sig i skuld

I VÅRT föränderliga samhälle kan det vara en verklig utmaning för en familj att få pengarna att räcka till. Hur kan man då klara av denna utmaning?

Lösningen är inte nödvändigtvis att skaffa sig större inkomster. Ekonomiska experter hävdar att lösningen på problemet snarare har att göra med att man vet var pengarna kommer ifrån och vart de tar vägen och att man är beredd att fatta välgrundade beslut. För att kunna göra det behöver man en budget.

Att övervinna motviljan mot en budget

Blotta tanken på en budget väcker emellertid ”alla möjliga obehagliga associationer hos människor”, förklarar en rådgivare i ekonomiska frågor, Grace Weinstein. Många vill därför inte ens försöka göra upp en budget. Somliga förknippar också behovet av en budget med låga inkomster eller bristfällig utbildning. Men även välutbildade personer med höga inkomster kan ha ekonomiska problem. En ekonomisk rådgivare säger: ”En av mina första klienter tjänade 1,3 miljoner kronor om året. ... Enbart kreditkortsskulderna för den här familjen var närmare 650.000 kronor.”

Michael, som nämndes i den första artikeln, drog sig för att söka råd för sina ekonomiska problem, och hans skäl var ett annat. Han erkänner: ”Jag var rädd att andra skulle tycka att jag var dum och naiv.” Men det finns ingen anledning att känna det så. Att sköta pengar och att tjäna pengar kräver olika slags kunskaper, och de flesta har aldrig fått lära sig att sköta pengar. Som en socialarbetare uttrycker det: ”När vi går ut gymnasiet vet vi mer om en liksidig triangel än om hur man skall spara pengar.”

Att göra upp en budget är emellertid något som är ganska lätt att lära sig. Det gäller egentligen bara att göra upp en lista över inkomster och utgifter — och sedan se till att utgifterna inte överstiger inkomsterna. Det kan faktiskt vara roligt att göra upp en budget, och att leva efter den kan kännas mycket tillfredsställande.

Hur man börjar

Låt oss börja med att göra upp en lista över inkomsterna. För de flesta av oss är detta ganska lätt, eftersom den i regel upptar ett fåtal poster — löner, ränta på sparkapital etc.

Man bör emellertid inte räkna med osäkra inkomster, såsom övertidsersättning, gratifikationer och gåvor. Ekonomiska konsulter varnar sina klienter för att räkna med osäkra inkomster, eftersom det lätt kan leda till att man sätter sig i skuld. Om sådana extrainkomster verkligen inflyter, kan man i stället använda pengarna till att göra något roligt tillsammans med familjen, hjälpa andra som har det svårt eller bidra till något behjärtansvärt ändamål.

Att göra upp en lista över utgifterna kan emellertid vara lite svårare. Robert och Rhonda, som nämndes i de föregående artiklarna, kunde inte fatta vart deras surt förvärvade slantar tog vägen. Robert förklarar hur de löste problemet: ”En hel månad hade vi båda med oss ett papper och antecknade vartenda öre som vi gjorde av med. Vi skrev till och med upp vad det kostade om vi köpte en kopp kaffe. När vi kom hem på kvällen förde vi sedan in summorna i en kassabok som jag hade köpt.”

Att du samvetsgrant antecknar alla utgifter kommer att hjälpa dig att lösa ”mysteriet med de försvunna pengarna”. Men om du redan vet vart pengarna tar vägen, kanske du kan hoppa över det här momentet och i stället sätta i gång och summera dina månatliga utgifter.

Gör en lista över månatliga utgifter

Du kanske väljer att göra en uppställning av det slag som den som finns här ovan. I kolumnen ”Nuvarande kostnader” för du då in det belopp som du för närvarande gör av med på varje post. Ta inte upp för många kategorier, utan använd sådana samlingsrubriker som ”mat”, ”bostad” och ”kläder”. Vissa huvudkategorier bör emellertid indelas i lämpliga underavdelningar. I Roberts och Rhondas fall visade det sig till exempel att en stor del av deras pengar gick åt till restaurangbesök. I deras budget var det därför praktiskt att skilja mellan ”restaurangbesök” och ”livsmedel”. Om du tycker om att ha gäster, kan ”bjudningar” vara en lämplig underrubrik under kategorin ”mat”. Det viktiga är att uppställningen speglar dina egna vanor och önskemål.

När du gör upp din budget, glöm då inte räkningar som kommer periodvis — till exempel en gång i kvartalet, en gång i halvåret eller en gång per år — såsom försäkringspremier, amorteringar på lån, räntor och bilskatt. Innan du för in dessa utgiftsposter i uppställningen, måste du emellertid räkna ut hur mycket det blir per månad.

En viktig post på listan över utgifter är ”att spara”. Många kanske inte tänker på sparmedel som en utgift, men du gör klokt i att lägga undan en del av din inkomst varje månad för oförutsedda händelser eller speciella ändamål. Grace Weinstein understryker hur viktigt det är att spara en viss summa varje månad: ”Om du inte kan spara minst 5 procent av din nettoinkomst (och det är ett absolut minimum), måste du vidta strängare åtgärder. Köp allting kontant, ändra din livsstil och inrikta dig på det som är viktigt.” Ja, gör det till en regel att spara en viss summa varje månad.

För att ha en buffert under en eventuell arbetslöshet rekommenderar experter allmänt att man försöker spara ihop så mycket att man har disponibla medel motsvarande sex månadslöner. ”Om du får löneförhöjning, spara då hälften av pengarna”, rekommenderar en budgetexpert. Tycker du att det är omöjligt att spara?

Tänk då på Laxmi Bai, som i likhet med många andra på den indiska landsbygden är mycket fattig. Hon började med att ta undan en näve ris varje dag när hon lagade mat till familjen och spara det i en lerkruka. Då och då sålde hon riset och satte in pengarna på banken. Så småningom hade hon sparat så mycket att hon kunde få ett banklån och hjälpa sin son att öppna en cykelreparationsverkstad. Sådana små besparingar har betytt oerhört mycket för många fattiga människor, rapporterar India Today. Det har gjort dem ekonomiskt oberoende.

Budgetering innebär emellertid mycket mer än att göra upp en lista över inkomster och utgifter. Det inbegriper att man håller sig inom ramen för sina tillgångar, vilket kan innebära att man måste skära ner på vissa utgifter.

Vad är nödvändigt?

Lägg märke till rubriken ”Nödvändigt?” i uppställningen på sidan 9. Den kolumnen är mycket viktig, i synnerhet om du finner att slutsumman under rubriken ”Budgeterade kostnader” är större än inkomsterna. Att avgöra om en post är viktig och hur mycket pengar som skall anslås till den kan emellertid vara en svår uppgift — i synnerhet i vårt föränderliga samhälle, där vi bombarderas med en ständig ström av nya produkter som reklammakarna påstår att vi behöver. Det kan därför vara till hjälp att skilja mellan sådant som vi definitivt behöver, sådant som kan diskuteras och sådant som det skulle vara trevligt att ha.

Titta igenom alla dina utgiftsposter och skriv sedan, efter moget övervägande, under rubriken ”Nödvändigt?” ett ”Ja” för sådant som är nödvändigt, ”?” om behovet kan diskuteras och ”Nej” för sådant som inte är nödvändigt. Tänk på att slutsumman under rubriken ”Budgeterade kostnader” inte får vara större än dina sammanlagda inkomster!

De poster som är märkta med ”?” och ”Nej” är naturligtvis de som man först bör försöka skära ner. Det är inte säkert att de behöver strykas helt och hållet. Tanken är att man skall granska varje utgiftspost för att se om den glädje som saken i fråga skänker är värd pengarna och göra nedskärningarna därefter. Robert och Rhonda såg av sin sammanräkning att de lade ner närmare 3.500 kronor i månaden på att äta ute. Det var en vana som de hade lagt sig till med därför att ingen av dem kunde laga mat. Men Rhonda lärde sig så småningom och säger: ”Nu tycker jag att det är roligt att laga mat, och vi äter hemma mycket oftare.” Robert tillägger: ”Nu äter vi ute bara vid speciella tillfällen eller när vi absolut måste.”

Förändrade omständigheter kan ibland göra att man blir tvungen att ompröva sin syn på vad som är nödvändigt. Som nämndes i den första artikeln drabbades Anthony av ett drastiskt inkomstbortfall. Hans lön sjönk från drygt 325.000 kronor till mindre än 135.000 kronor om året och höll sig på den nivån i omkring två år. Om något liknande skulle hända dig, kanske du skulle bli tvungen att göra upp en ”överlevnadsbudget”, där allt oväsentligt är bortskalat.

Det var just vad Anthony gjorde. Genom att göra radikala nedskärningar i familjens utgifter för mat, kläder, resor och rekreation lyckades han med stor möda behålla huset.a ”Som familj blev vi tvungna att omprioritera våra behov och önskningar”, säger han, ”och vi har alla haft nytta av den här erfarenheten. Vi har lärt oss att nöja oss med mindre.”

Håll skuldkontot nere

Onödiga skulder kan omintetgöra dina ansträngningar att leva inom ramen för dina tillgångar. Medan ett långfristigt lån som används till att finansiera köp av exempelvis ett hus som ökar i värde ibland kan vara fördelaktigt, kan kreditkort som används till hushållsutgifter visa sig få katastrofala följder för familjens ekonomi. Tidskriften Newsweek ger därför rådet: ”Betala inte ett öre för att utnyttja kreditkort!”

Experter rekommenderar att man gör sig ren från alla kreditkortsskulder, även om det skulle innebära att man måste ta av sina besparingar. Det är helt enkelt inte förnuftigt att ha skulder med hög ränta samtidigt som man har besparingar som ger låg ränta. När Michael och Reena insåg detta, betalade de sina kortskulder genom att lösa in sina sparobligationer och beslöt sig sedan för att inte sätta sig i samma situation en gång till.

Robert och Rhonda, som inte hade några tillgångar av det slaget, gjorde upp en budget som innebar att de levde på existensminimum. Robert förklarar: ”Jag ritade ett stapeldiagram på en tavla för att visa hur våra skulder skulle minska månad för månad och hängde tavlan i sovrummet, där vi kunde se den varje morgon. Det blev en daglig sporre för oss.” I slutet av året var de till sin stora glädje av med hela sin skuld på 40.000 kronor!

I vissa länder lönar det sig inte ens längre att investera pengar i ett hus. Husköp kan också föra med sig stora utgifter i form av räntor. Vad kan man då göra för att hålla lånekostnaderna nere? ”Antingen betala en större del kontant än banken kräver eller också köpa ett billigare hus”, rekommenderar tidskriften Newsweek och tillägger: ”Om du redan har ett hus, motstå då frestelsen att köpa ett dyrare.”

När man köper bil kan man också minska kostnaderna högst avsevärt genom att betala en större del kontant. Men då måste man naturligtvis spara pengar till bilköpet i förväg genom att låta det bli en särskild post i familjens budget. En annan möjlighet är att köpa en bra begagnad bil.b Eftersom en sådan är billigare i inköp, blir de fasta utgifterna i regel lägre. Man kanske rentav kan betala hela summan kontant.

Kommer du att lyckas?

Om du skall lyckas med din budget beror till stor del på hur realistisk den är. ”Systemet fungerar inte om den summa som man avsätter till hushållet är så liten att man omöjligen kan klara sig på den en hel månad”, säger ett par som har lyckats med sin budgetplanering.

En annan viktig faktor är ett gott kommunicerande familjemedlemmarna emellan. De som påverkas av budgeten bör få möjlighet att säga sin mening utan att bli förlöjligade. Om alla berörda har förståelse för de andras behov och önskningar och känner till familjens ekonomiska situation, kommer de förmodligen att vara mer benägna att samarbeta, och familjen kommer då att ha större utsikter att lyckas med sin budget.

I dessa kritiska tider, då världens skådeplats ständigt förändras, blir de ekonomiska påfrestningarna på familjens ekonomi allt större. (2 Timoteus 3:1; 1 Korinthierna 7:31) Vi behöver verkligen ”praktisk vishet” för att klara av de utmaningar som möter oss i dagens värld. (Ordspråken 2:7) Ett sätt att bruka sådan vishet är att göra upp en budget.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 11]

Granska noga alla utgifter för att se om de är värda sitt pris

[Infälld text på sidan 12]

Se upp med kreditkortsräntor!

[Tabell på sidan 9]

BUDGETPLANERING Månad

Mat:

Livsmedel

Restaurangbesök

Bjudningar

Bostad:

Amorteringar eller hyra

El, telefon etc.

Kläder

Resor

Gåvor

●

●

●

Att spara

Skatt

Försäkringar

Diverse

SUMMA (jämför summa under inkomster)

MÅNATLIGA INKOMSTER

Löner

Eventuella hyresintäkter

Ränta på besparingar

SUMMA (jämför summa under utgifter)

[Bild på sidan 10]

Ett gott kommunicerande i familjen är mycket viktigt om budgeten skall fungera